130120 – Det svåraste momentet att dokumetera själv är flaskningen eftersom inget sköter sig själv som t.ex. ett kok gör. Det är heller inte någon större skillnad mellan de olika flaskningarna så jag tänkte med detta inlägg göra en lite grundligare genomgång så håller jag det kortare framöver. Jag samlar på några olika flaskor för olika sorters öl. Jag har tre backar med 50cl patentkork som är mina hemmaglas, används till det mesta men gärna veteöl. Patentkorksflaskorna är grymt smidiga att ha att göra med men är dyra. Tanken är alltså att de används så mycket som möjligt och lämnar inte huset. Sen har jag standard 50cl och 33cl-flaskor i blå samt röda backar, för tillfället ca 8 backar av dem tillsammans. Sen har jag några champagneflaskor för festliga tillfällen samt en massa uddaglas som jag haft i reserv. Gillar Weißbier-flaskorna men det är olika höjd på dem samt att de sticker upp över de blåa backarna, på väg till returglas alltså.

Min flaskningsprocess ser ut såhär:
När jag druckit upp en öl så sköljer jag ur flaskan och låter den stå med hett vatten i sig över natt. Inte nödvändigt med nattbehandlingen men oftast orkar jag inte gå iväg med flaskorna till tombacken så de kan lika gärna stå på diskbänken. Första momentet under själva flaskningsdagen är att koka upp 2dl vatten och strösocker 100-200g beroende på ölstil. Sockerlösningen får svalna till 20c i kallvattenbad. Sen flyttar jag ölet från jäskälet till ett nytt jäskärl för att separera ölet från jästkakan i botten. i nya kärlet blandas sockerlösning med öl för att kunna jäsa en andra gång på flaska och bilda kolsyra. Flaskningen går sedan till såhär:

 

 Tomglasen spolas rent under hög tryck med hett vatten med min flaskrensare som skruvas på kökskranen.

Vattnet hälls ut.

 

 

 

 

Glaset sköljs med starsan i min flasksköljare och får stå i backen minst 10 min så Starsanen får verka. Gummipackningar och kapsyler får sig ett bad av Starsan också.

Med en autosiphon (hävert) rör jag först om i ölet i hinken så sockret är upplöst och sedan häller jag ölet med minimal skumbildning ner i flaskorna som står i en utfälld diskmaskin. Då slipper man slabbet på golvet och kan bara stänga igen eländet efteråt.

 

Hävertklämman är från en gammal hävert och den pausar såklart flödet vid flaskbyte samt håller slangen på plats så jag kan göra annat under fyllningen.

Luftbubblorna kommer bara till sista flaskan när häverten suger upp luft, eller om man glömmer köra ner häverten i botten på jäshinken…

 

 

 

I väntan på kapsylering är det bra om man lägger kapsyler ovanpå flaskan så kolsyra kan driva ut syret i flaskhalsen, sägs det. Själv har jag inte märkt skillnad. Disktrasa under kapsyleringapparaten håller den på plats.

Vill man så kan man återanvända jäst i detta skede. Då ska den sköljas med kokt vatten som fått svalna, men det är ett heeeelt annat blogginlägg det. FG mäts såklart innan man haft i socker och provet dricks sedan upp enligt tradition. En till två veckor får flaskorna stå i rumstemp under trappen för kolsyrning och sedan lagring i tre veckor. Eller så börjar man dricka efter dag tre. Beror på hur bra tålamod man har. Skål!