Posts in Category: Tester

Pilsnermaltutvärdering del 1 – Weyermann Pilsnermalt

(Reklam: I samarbete med Humlegårdens Ekolager)

Det har varit lite lugnt på den här sidan ett tag men jag har verkligen inte legat på latsidan i bryggandet. Jag har bryggt nio gånger som jag inte hunnit rapportera om ännu men jag har också sparat på sex av inläggen av en anledning. Som titeln på detta inlägg skvallrar om så har jag gjort en utvärdering av Weyermanns olika pilsnermaltvarianter. Syftet är att en gång för alla hitta min favoritpilsnermalt som hädanefter blir min husmalt. Jag har bryggt med flera av maltsorterna i många år så de känns bekanta men eftersom jag aldrig gjort något renodlat parallelltest eller bryggt ett öl med syfte att enbart framhäva själva basmaltssmaken så är jag inte helt säker på hur stor skillnad det faktiskt är mellan de olika sorterna. Jag har givetvis testat att dofta och tugga på malten många gånger men det är svårt att jämföra säd med en färdig öl.

Frågeställningar
Vilken pilsnermalt tycker jag doftar bäst i ett färdigt öl?
Vilken pilsnermalt tycker jag smakar bäst i ett färdigt öl?
Är det skillnad i utseendet på de olika ölen?
Ger de olika maltsorterna olika utbyte dvs. olika OG?

Material och urval
Jag tänkte först göra en betydligt större basmaltsutvärdering där jag även inkluderade palemalt/pale ale-malt/Wiener/Barke Wiener/Münchner 1/Münchner 2/Barke Münchner mfl. samt kanske även från andra mälterier men jag insåg snabbt att jag var tvungen att begränsa mig för att mäkta med att lösa uppgiften på rimligt vis. Därför avgränsade jag testet till de basmaltsorter som lämpar sig bäst för de ölstilar jag främst brygger, dvs. pilsnermalt, samt de sorter jag lätt kan få tag på.

De sorter jag utvärderat är samtliga från Weyermann; Pilsnermalt, Extra Pale Premium Pilsner, Barke pilsner, Ercalea samt Böhmisk golvmältad.

Testet
Testet utfördes genom brygga fem öl med exakt samma recept där endast basmalten skilde. Därför tog jag fram ett recept på en mycket neutral tysk Helles där basmalten verkligen skulle få bli dominant i smaken. Det betydde att inga andra maltsorter förutom 2% syramalt användes. Syramalten behövs för att justera pH till 5,4 men underlättar också dosering jämfört med mjölksyra/lactol i så här små satser. Humlegivan begränsades till en enda sort (Spalt Select och inte speciellt ny/potent i doften) och enbart på en 60-minutersgiva för att ge en grundbeska men i övrigt ganska lite smak/doftbidrag. Jästen var en neutral lagerjäst och ölen jästes på 10°C i identiska jäshinkar. För att göra min egna påverkan så liten så möjligt bryggde jag alla öl i Speidel #Braumeister 10 och såklart med samma mäskprogram. När alla öl var bryggda så fick de lagras några veckor för att jämna ut skillnaderna i färskhet eftersom det tar ett antal dagar att brygga fem gånger. I den bästa av världar skulle jag haft fem bryggverk och kört alla samtidigt men ni inser orimligheten i det, jag är bara hembryggare och inte forskare.

Jag kommer först att rapportera om varje enskild maltsort, respektive bryggdag och och provsmakning av ölen i enskilda inlägg för att sedan göra den komparativa provsmakningen och utvärderingen där jag förhoppningsvis kan urskilja de olika maltsorterna och kora min favorit.

Weyermann Pilsnermalt
Först ut är Pilsnermalt”>Weyermanns Pilsnermalt eftersom den kan anses vara standarden där alla de andra sorterna sticker ut på något sätt, antingen genom terroir/heirloom eller genom mältning/kölningsmetod. Humlegårdens Ekolager skriver så här om malten:

Ljus basmalt med lätt maltig, ren smak och något inslag av sötma. Utmärkt grund för de flesta öl, och typisk huvudingrediens i de flesta lageröl. Pilsnermalten från Weyermann® framställs av högkvalitativt två-radigt korn som torkas långsamt vid låg temperatur (80 °C). Den varsamma torkningsprocessen ger en färg som är obetydligt mörkare än för vanligt korn. Denna pilsnermalt har högt enzyminnehåll, låg proteinhalt och ger normalt ett pålitligt utbyte från mäskningen. Färg: 2,5 – 4,5 °EBC (1,5 – 2 °Lovibond). Enzyminnehåll: hög

Tillverkaren Weyermann skriver snarlikt:
Made from the finest German quality brewing barley, it provides the perfect base for all beer styles, especially for bottom-fermented beers. Sensory: malty-sweet with light honey notes

Det här ”aromhjulet” beskriver hur vört av pilsnermalt doftar men jag tycker inte det är samma sak som att jämföra öl. Jag kan känna vissa snarlika drag men själva jäsningen förändrar vört radikalt och inte jämnt över hela spektrat.

Bryggdagen

Bryggdagen fortlöpte utan några avvikelser. Nykrossad malt mäskades i ett något förlängt Hoch-kurz-program med 45 minuter på 63°C och 30 minuter på 72°C. Därefter en minimal lakning/sköljning på 1,5 liter och kok i 60 minuter. Vörten kyldes till 20°C och jästes på 10°C. PH landade som planerat och förväntat på 5,4 (fördelen med syramalt) och stammvörtstyrkan på 1.049. Inga konstigheter, inga överraskningar (skönt!).

Vattenvärmning.

Kalciumklorid för att nå 75ppm kalcium och framhäva maltsmakerna.

Välkrossad malt med hela skal och lagom stora kärnbitar.

Inmäskad och omrörd.

Efter mäskprogrammet.

Sköljning mer än lakning när det är så liten mängd vatten som får passera maltröret.

Fjantig men viktig humlegiva för att nå 21 IBU före jäsning vilket sjunker till gissningsvis 18 i den färdiga produkten.

Perfekt mängd på jäsning för mina små 9L-Corneliusfat som faktiskt rymmer lite mer än nio liter.

Samma mängd jäst från samma förpackning användes till alla öl.

Provsmakning


Ljust halmgul, disig öl med högt och stabilt skum.
Doften är kraftigt sädig med med en medel örtighet. Tydliga vaniljtoner och medelstor halm.
Kraftigt maltig smak som är fräsch och frisk.
Låg beska.
Inga tydligare alkoholtoner.
Medelstor kropp.
Viss restsötma.
Lång eftersmak

Kommentar
Mycket god och klassisk helles. Det finns inget i doft- eller smakbilden som överraskar eller sticker ut, både på gott och ont. Maltsmakerna känns trygga och goda. Ska jag klaga på något på ölet så är det den något höga restsötman sm jag saknar förklaring till.

Recept

Basmaltstest del 1 – Pilsner standard (Helles)

Batchsize: 11.00 L
Estimated OG: 1.048 SG / 11.83 Plato
Measured OG: 1.049

FG: 1.009 SG / 2.18 Plato
Alcohol by volume: 5.2 %
Bitterness: 21.3 IBUs
Color: 5.9 EBC
Measured Mash Eff: 76.7 %

Water Prep

Amt

Name

Type

#

%/IBU

Volume
2.52 g Calcium Chloride (Mash) Water Agent 1

Mash Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU

Volume
2206 g Pilsner (Weyermann) (3.3 EBC) Grain 2 97.9 % 1.44 L
47 g Acidulated (Weyermann) (3.5 EBC) Grain 3 2.1 % 0.03 L

Total amount of malt: 2253 g

Mash Steps

Name

Description

Step Temperature

Step Time
Beta-Amylase Add 14.43 L of water and heat to 63.0 C over 3 min 63.0 C 45 min
Alpha-Amylase Heat to 72.0 C over 9 min 72.0 C 30 min
Mash Out Heat to 78.0 C over 8 min 78.0 C 15 min

If steeping, remove grains, and prepare to boil wort

Boil Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU

Volume
25 g Spalter Select [3.50 %] – Boil 60.0 min Hop 4 21.3 IBUs
1.00 ml Lactic Acid (Boil) Water Agent 5
5.00 ml Sedisol C (Boil 10.0 mins) Fining 6

Total amount of hops: 25 g

Fermentation Ingredients

Amt

Name

Type

#

%/IBU

Volume
1.0 pkg Crown lager yeast Berlin style Yeast 7

Recommended starter size: 0.76 L / 195.1 Billion cells.

BrewNotes
Water Profile ppm

Ca 74
Mg 4,8
Na 31
SO4 97
Cl 122
HCO3 75

Tastenotes

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Keg King Apollo Unitank 60L

Detta inlägg är sponsrat av Keg King

Ölbryggningsutrustningstillverkaren KegKing har relativt nyligen släppt en koniskt unitank i plast de kallar för Apollo 60L. Unitank betyder att det är en jästank som det går att tryckjäsa, kolsyrejäsa och/eller servera färdig öl direkt ur samma kärl. Bara för att alla möjligheter finns är det såklart inget tvång att använda den till alla dessa moment utan det går även utmärkt att jäsa helt utan tryck, flytta sin öl till fat eller tappa på flaska med mottryck direkt ur jästanken. Med andra ord finns det många sätt att använda den på.
Apollo 60 är storebror till unitanken Apollo och är tänkt att jäsa 40- till 60-literssatser med. Materialet på själva jästanken är högkvalitativ polyetentereftalat (P.E.T.) som tillverkas av biprodukter från oljeindustrin. Plasten är dock 100% återvinningsbar och billig att tillverka när väl den enorma och dyra (”million bucks”) maskinen CYPET är på plats. Formen på Apollon är anpassad för att den ska kunna få plats även i ett mindre kylskåp, framförallt tillsammans med den väldigt kompakta justerbara övertrycksventilen/spundningsapparaten Spundy. Formen på själva konen är 60° vilket är optimalt för att jästen efter väl utfört arbete ska leta sig ner i jästuppsamlingsflaskan. Koniska formen gör även att kontaktytan mellan jäst och öl hålls nere efter jäsningen vilket minskar risken för vissa felsmaker.

Vad följer med i lådan (genomgång av delarna)
Förutom själva genomskinliga jästanken följer en uppsjö av delar med i lådan. Förutom packningar, kopplingar och lock följer även en rostfri ställning med låsbara hjul, en extra 2” TC-koppling för valfri anslutning nedåt, literskala som klistermärke, termometer som klistermärke, “plunger” (tänk propp till diskhon) med inbyggt “termowell”, jästuppsamlingsflaska med kork, 2st Corneliuskopplingar, övertrycksventil 2,41 bar samt en flytande rostfri boll med slang för tappning från toppen av vätskan. Tanken har större öppning än vissa andra modeller på marknaden för enklare hantering och locket har en rad olika användningsområden (t.ex. torrhumling, jäsrör, anslutning till CIP-spraykula, blow off tube eller temperaturmätning) redan ur kartong men även förberett för att enkelt kunna utöka med ytterligare extra portar. Som tillbehör finns en isolerad “jacka” och sanitär styrning av jästemperatur från ett kylskåp där en motsvarighet till STC1000 läser temperaturen från mitten av vörten i “termowellen” som även sköter bottenpluggen. Extra jästuppsamlingsflaskor finns även i tillbehörssortimentet och första generationens flaskor är fortfarande kompatibla. Torrhumlingsporten där även medföljande övertrycksventil/säkerhetsventil sitter är större än hos föregående modellen för att förenkla torrhumlingsmomentet. Den nya flytande “diptuben” består som sagt av en rostfri kula som håller en slang strax under vätskeytan. Nytt för denna modell är att kulans position fixeras till mitten genom att sitta med en ring runt mittstången/plungern.

Elefanten i rummet – Hållbarheten
Efter som plast åldras och blir sprödare med åren har jästanken ett bästföredatum tryckt direkt på sidan. I diskussioner med KegKings VD Will säger han att de två åren som rekommenderas som livslängd är från det att produkten tas i bruk första gången men det är tekniskt svårt att få till en sådan märkning på behållaren. Dessutom tror de att livslängden egentligen är betydligt längre men istället för att chansa så finns möjligheten att byta ut bara själva genomskinliga delen till ett förmånligt pris.
Exploderande jästankar förekommer hos andra tillverkare som inte har samma tillverkningsmetod som ger den enorma hållfastheten som KegKings har. Förutom att lyfta upp en stor bil med två 30l-tankar så har KegKing provat att trycka i hela 6 bars tryck i en av deras tankar. Kopplingen i botten var dock inte riktigt välmonterad och tanken stack iväg som en raket och återfanns aldrig! Ja de klarar en hel del tryck innan de går sönder men jag vill starkt betona att de 2,5 bars maxtryck som också står tryckt på tanken inte är en rekommendation utan en skarp varning. Detsamma gäller med för snabb fyllning av tryck från kolsyretub vilket gör att säkerhetsventilen inte hinner med och unitanken kan explodera. En skadad tank eller deformerad av för varm vätska måste kaseras omedelbart! Varje enhet trycktestas innan de lämnar fabriken för att inte tumma på säkerheten men jag vill ändå understryka att högt tryck och plast är en potentiellt farlig kombination där försiktighet och säkerhet alltid måste vara högst prioriterat!

Rengöring
Eftersom det är plast som lätt blir repig bör all form av mekanisk rengöring undvikas helt. Inga svampar eller borstar med andra ord utan istället bör en CIP-boll användas ihop med rengöringsmedel på max 30°C (enligt tillverkaren). KegKing har även ett eget rengöringskit som går att köpa som tillbehör. Desinficering görs som vanligt med StarSan eller Saniclean men vätskan bör inte bli stående längre tid i tanken för det kan påverka plastens hållbarhet.

Jäsa under tryck
Många som skaffar en sån här unitank gör det främst för att kunna jäsa under tryck. Ett högt tryck kommer stressa jästen och få den att ändra beteende. På den positiva sidan så hålls produktionen av estrar och fenoler nere vilket passar till vissa ölstilar, främst lager, medan andra ölstilar blir direkt felaktiga utan dessa smaker (t.ex. sydtysk veteöl). Vissa bryggare hävdar att esterproduktionen hämmas så till den kraftiga grad att det går att jäsa lageröl vid 20°C men jag tror det handlar mycket om hur pass känslig personen i fråga är för dessa aromer. De gånger jag själv gjort direkt jämförande tester (splitbatch på tre fat) så har en 20°C-tryckjäst lager placerat sig någonstans mittemellan en 10°C-jäst utan tryck och en 20°C-jäst utan tryck. Esterproduktionen har helt klart hämmats men jag tycker inte resultatet blir som en lager utan som bäst “lagerlikt” med vissa ale-toner likt en Kölsch. Absolut kan tryckjäsningen vara ett bra alternativ för de som inte har möjlighet till kall jäsning men jag rekommenderar ändå att försöka hålla nere temperaturen så gott det går, framförallt de första 72 timmarna av aktiv jäsning då merparten av estrar och fenoler bildas. Att det högre trycket även skulle ge ett unikt smakbidrag som vissa kallar “pressure yummies” har jag svårt att uttala mig om rent vetenskapligt men att trycket ger en förändrad smakbild köper jag rakt av. Slutligen på plussidan, på grund av trycket, så reproducerar inte jästen sig lika mycket vilket ger mindre mängd biomassa även känt som “bös i botten”.

På den negativa sidan av tryckjäsning bör jäststress nämnas igen, fast denna gång i negativ bemärkelse. Många upplever problem i slutet av jäsningen, att jästen ger upp i förtid med för högt FG som resultat. Jäststressen uppstår dels av själva trycket i sig men även på grund av den mängd kolsyra som fångas i vörten genom hela jäsningen och som jästen ogillar. Att ha en pigg och fräsch jäst, i rätt mängd, gäller alltså lite extra mycket om man tryckjäser med högre tryck. En förkultur är aldrig en dum idé som jag brukar säga. Som sagts tidigare så är det många stilar där estrar och fenoler är en del av smakbilden och där tycker jag det är klokast att börja jäsningen helt utan tryck eller med väldigt lågt tryck, för att sedan framåt slutet öka trycket för att “spunda” dvs. kolsyrejäsa.
KegKing rekommenderar ett tryck på 1 bar (15 PSI) för lageröl och runt hälften för ale. Det är främst för att hålla jästen så glad som möjligt men olika jäststammar reagerar olika på tryck och det finns t.ex. speciellt framtagna stammar anpassade just för tryckjäsning. Här går det experimentera friskt men fundera kring hur pass hårt du verkligen vill reducera estrar, kontra risken för dålig utjäsning. En gladare jäst är dessutom mer tacksam att återanvända.

Mina subjektiva tankar kring Apollo 60
Apollo 60 och övriga snarlika trycktankar erbjuder ett billigt och attraktivt sätt att börja med tryckjäsning. Många nybryggare roas av att kunna se hur jäsningen går utan att behöva lyfta på något lock och just unitanks har väldigt många funktioner redan ”ur kartong” och utan extra tillbehör. Koniska jäskärl med jästflaska i botten erbjuder ett väldigt smidigt sätt att återanvända sin jäst. TC-kopplingen som följer med öppnar upp för flera olika sätt att skräddarsy bottendelen medan det smarta locket redan har massor konfigurationsmöjligheter från start men går att utöka ännu mer genom de förberedda portarna. Hålet i mittpinnen/plungern är toppen för temperaturstyrning på ett sanitärt sätt fast för min del har jag för kort sladd på min STC-1000 för att testa just denna funktion.
Apollo 60 har många funktioner och möjligheter men samtidigt många delar. Rengöringen gick smidigt med min egenbyggda Kegwasher men att veta att Saniclean verkligen når alla små delar oroar mig något. Andrahandsvärdet på en plasttank är inte så högt på grund av bästföre-datumet även om tanken enligt tillverkaren troligtvis har längre livslängd är specificerat. Explosionsrisken med plast är inget unikt för just denna tank utan gäller samtliga plasttankar och är något som bör beaktas före köp. Att dra öl från toppen på grönölet via en slang i flytande kula är mycket bra men jag har upplevt problem med att slangen väger för lite och kan hamna ovanför ytan och då dra luft istället. Enligt rekommendationer på nätet går det byta slang mot silikon som väger mer men detta är inget jag testat själv.
Monteringsmanual är inget som medföljer men det finns både superbra instruktionsvideos på youtube och manual i PDF-format. Monteringen var inget komplicerad men utan manual hade jag fått lite IKEA-känsla.
Jag tycker Keg Kings Apollo 60 Unitank är en bra och prisvärd produkt där tillverkaren gjort sitt yttersta för att tillverka en säker PET-unitank med en stor mängd genomtänkta funktioner. Finns att köpa genom bland annat Bevie.

Alla lösa delar som följer med men bli inte skrämd, monteringen går på några minuter och alla delarna behöver inte plockas isär för rengöring.

Här syns undersidan av locket där en standard 1/2″-gänga finns.

Locket har även förberett för fler hål för den som vill maxa funktionaliteten.

Literskala följer med för enkel montering på utsidan.

Rödbrun övertrycksventil som är tänkt för säkerhet med sina 2,41 bars inställning.

Spegelkulan ger mig minnen från när jag fotade HDRI-mappar för CGI-matchning, numera är det vanligare med stichade panoraman (nog om fotonörderi). Denna flytande kula med ring ser till att ölet tappas från toppen och mitten.

Standard kulkoppling för fat. Men kom ihåg vilken som är ut och vilken som är in så slipper du 60 liter öl på golvet.

Bottenpluggen som sluter tätt mot botten och möjliggör att jästflaskan kan avlägsnas under pågående jäsning.

Jästflaskan som monteras genom att snurras på plats.

Låsbara hjul som är bra vid kortare förflyttningar av tanken. För min del passade det bättre utan hjul i kylskåpet.

Montering av termometer och literskala i samarbete med min fru som har mycket bättre finlir i sig än jag.

Påfyllning av vört via pump. Här saknade jag bra sätt att hålla fast silikonslangen, en klämma hade varit toppen i retrospekt.

Hålet i termowellen/dykröret där en tempsond går att mata ner. (Bilden är (c) och lånad med godkännande av Keg King.)

Pågående jäsning.

Test av syrefri flytt av kolsyrad öl. Notera att det inte är silikonslang på returen utan trycktålig slang vilket jag dock inte hunnit ordna mellan unitank och fat på inkommande sidan. Flytten gick okej men långsamt med denna metod jämfört med att ha en spundventil på fatet och tryck från kolsyretub till unitanken.

Problemet som kan uppstå om oturen skulle vara framme och slangen till flytande kulan hamnar i fel position. En lätt knuff på tanken fick slangen på rätt köl igen.

Ska det testas och utvärderas så ska det. Högt tryck i unitanken med 4c kolsyrad öl är inte lätt att flytta snabbt är bildtexten för detta kladdiga experiment. Min diskhink, murbrukshink från Biltema, har sparat mig väldigt mycket moppande genom åren.

Rengöring av tanken på min Kegwasher med roterande spraykula. Jästflaskan och övriga delar diskades separat.


Mått:
1150mm Height from castor wheels to top of plunge valve in closed position
1175mm Height from castor wheels to top of plunge valve in open position
410mm wide across base of frame

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Boel iTapX mottrycksfyllare

(I samarbete med Boel)

De flesta hembryggare börjar med att tappa sina öl på flaska för lagring, förvaring, kylning och servering. Efter några års diskande av flaskor är det ganska vanligt att hembryggare skaffar en fatanläggning som förvisso är kostsamt men smidigare vid tappning från jäshink, ger enklare disk/desinficering och oftast ett genomskinligare öl. Flaskan som transportmedel men även som gåva är dock svårslagen så behovet att iallafall ibland tappa på flaska kvarstår trots fina fatanläggningar med glänsande tappkranar och illaluktande spillbrickor. De finns även de som bara köper ett fat för att t.ex jäsa under tryck, lättare torrhumla utan stor syrepåverkan eller för att slippa bottensats i sina flaskor. Relativt nyligen har även pristillgängliga unitankar (kombitank?) tillkommit där en del hembryggare jäser och kolsyresätter i tryckkärlet för att sedan tappa kolsyrat öl direkt på flaska.

Det finns två sätt att få kolsyra i sitt öl i flaska. Antingen genom kolsyrejäsning med något som är förjäsbart (socker, vört/speise, kröjsning med högjäsande vört eller spundning som innebär att flytta ölet innan det jäst färdigt) eller kolsyresättning på fat med senare flytt till flaska. Problemet med att flytta kolsyrad öl är att tryckskillnaden från fat till flaska orsakar skumbildning. Skumbildning motas bort till viss del med hjälp av mottryck, dvs. att flaskan trycksätts med kolsyra eller tillåts bygga upp ett tryck av det långsamt tillförda ölet där tryck som nästan motsvarar trycket i fatet bildas. Tryckskillnaden mellan fat och flaska blir då mindre så mindre skum bildas. Detta kan ytterligare begränsas genom att ölet och gärna även flaskan hålls kall, gärna nära 0°C. Viss skumbildning är dock önskvärt eftersom det bildar ett skyddande lock mot syre när flaskan fylls och det skummet får sedan skumma över, ut ur flaskan, före kapsylen sätts på så att ölet hålls bättre skyddat mot syre. Just syre är den största enskilda boven mot färdigjäst öl så det är prio nr. ett att minimera vid flaskning. Hos stora bryggerier sugs syret bort 2-3 ggr med hjälp av vakuum som jag skrivit om och utvärdat i samband med mitt test av Hippofyllaren som jag senare modifierade för att klara denna avancerade manöver.

I min bok har jag beskrivit hur enkelt och billigt det går att bygga den mottrycksfyllare som min kompis Björn Ekeblom (ja har har fått använda mina bilder) populariserade i Sverige under namnet Ghettofyllaren. Den gör jobbet men är bäst lämpad för ett fåtal flaskor och den förlitar sig starkt på mänskliga faktorn för att reglera tryck, skumbildning och framförallt syrepåverkan. De som vill flaska större mängder eller med bättre kontroll ser sig därför om efter andra alternativ och en populär produkt är Boels iTapX mottrycksfyllare.

Bakgrund, Ryssland och kriget
För ett antal år sedan när iTapX var helt ny som produkt hörde tillverkaren Boel av sig till mig på Instagram och undrade om jag ville testa deras produkt och recensera den. Jag var mitt uppe i mitt projekt med vakuumevakuering/fyllning av flaskor och efter en hel del meddelanden fram och tillbaka med deras produktdesigner så avböjde jag att recensera iTapX då jag kände att den saknade en viktig detalj i konstruktionen som jag hade svårt att bortse från. Några år senare hörde en svensk återförsäljare av iTapX av sig och tyckte att jag borde “testa själv innan jag delar min åsikt om produkten bland kommentarer på sociala medier” och visst hade han helt rätt. Testa själv eller håll tyst. Jag är inte sämre än att jag kan erkänna mina misstag så jag gick med på att utvärdera den så objektivt och fördomsfritt jag bara kunde samt med hembryggarglasögonen på, inte nö(r)dvändigtvis LoDO-glasögonen. Trots någon påminnelse så skickade aldrig återförsäljaren någon iTapX till mig så testet rann ut i sanden för evigt, trodde jag… Ytterligare två år senare hör Boel av sig igen, fast nu är det någon annan på företaget som inte verkade veta att jag blivit kontaktad tidigare och avböjt. Jag gick med på att testa produkten och skriva om den här. Efter en dryg vecka med poststrul så kom flaskfyllaren till slut och jag gjorde min vanliga procedur för att testa och utvärdera nya produkter. Text och bilder var i princip redo för publicering när det extremt otippade hände: Putin invaderade Ukraina och övernatt blev det fullständigt omöjligt att publicera inlägget. Jag diskuterade situationen med Boel och vi kom överens om att avvakta ett tag “tills det lugnat ner sig”. Dagarna blev veckor som blev månader och till sist år. Boels problem blev snabbt betydligt större än att sprida ordet om sina produkter via sociala medier så tystnaden därifrån blev total.

Jag är inte politiskt engagerad och tycker inte politik (förutom eventuellt alkoholpolitik) hör hemma på denna hemsida. Detta ska vara en sida om min passion för ölbryggning och öl, andra ämnen får ventileras på andra ställen. Samtidigt så är det inte Boels fel att Putin startat ett krig. Ska Boel straffas både av Putin och av oss hembryggare? Ska alla företag i Ryssland bojkottas eller ska vissa t.om. stöttas? Jag har fortfarande ett år senare inget bra svar på detta men mitt samvete för att tagit på mig ett uppdrag som jag inte levererat gnager på mig. Jag tänkte ett tag att jag skulle skicka tillbaka flaskfyllaren eller betala för den för att göra mig fri från mitt åtagande men det visade sig inte vara praktiskt genomförbart när varken posten eller banksystemet fungerade och jag hade ju ändå redan gjort utvärderingen.

Jag har valt att publicera detta test som jag genomförde innan kriget startade och hoppas på mina läsarens förstående inför denna osannolika och främst fruktansvärda situation. Boel skickar numera sina varor från Portugal med DHL och ska nå hela Europa inom 1-2 dagar enligt egen utsago (jag har inte haft någon kontakt med Boel på över ett år).

Vad som ingår i grundpaketet
ItapX finns att köpa i några olika utföranden och kombinationer beroende på varifrån man handlar. Flaskfyllaren kan endast ta emot en typ av flaskhals per flaskadapter men direkt från tillverkaren (via Portugal) finns valet att köpa iTapX med just den flaskadaptern du vill ha. Från svenska hembryggarbutiker levereras annars standard “longneck”-adapter som passar de flesta av våra vanligaste flaskor med 26mm-kapsyl. Angående skillnaden på longneck eller shortneck avses enligt Boel inte flaskhalsen utan istället “flaskhuvudets utformning”. Detta är inte något branschen är eniga om så tänk mindre på hur flaskan ser ut och mer på hur huvudet ser ut (se bild nedan). iTapX använder sig av nederdelen av huvudet för att låsa flaskan mot silikonpackningen så olika avstånd kräver olika adaptrar tyvärr. En elegantare lösning hade varit en låsning som var skruvformad som hade kunnat klara 3-4 olika höjder i en och samma adapter. Champagneflaskor har större huvud där 29mm kapsyl-storlek krävs så där förstår jag att inte samma adapter hade fungerat. Med i paketet följer två snabbkopplingar där kolsyreslang och ”slaskslangen” monteras för att enkelt kunna koppla i och ur för rengöring. Bakstycke för montering på vägg/kylskåp följer med inklusive slangnippel för inkommande öl.


Lånad bild från tillverkaren som visar deras tolkning av longneck (t.v.) vs shortneck.

Vad behöver man komplettera med?
För att komma igång med flaskfyllandet behövs ölslang och/eller co2-slang och koppling till fat/kolsyrepatron. En del svär sin trohet till restriktorslang/sytråd för inkommande kolsyrad öl medan andra tycker det går lika bra utan. Jag har endast testat med sytråd då jag ibland har väldigt kraftigt kolsyrad öl att tappa på flaska (veteöl eller champagneöl t.ex.). Sytråden kopplas via John Guest före och efter slangen och i starten sätts en svart kulkoppling som kopplas på fatet. Det går även att ha en kort ölslangstump monterad på iTapXs bakstycke där en picnic-kran kan tryckas på ifall detta redan finns tillgängligt i bryggeriet.
Slangklämmor rekommenderas för de två inkommande slangarna men är kanske inget måste. På slaskslangen behövs det inte och där kan valfri passande slang användas. På inkommande slangar underlättas montering om kolsyreslangen har en PET-adapter eftersom en John Guest-koppling åldras snabbt vid många in- och urkopplingar. En standard grå kulkoppling med ball lock jumper fungerar det med men är lite knöligare att få av och på.

Tillbehör och andra varianter
Förutom standard longneck-flaskadapter finns även kopplingar för shortneck, petflaskor, champagneflaskor samt kronkorks-flaskor där korken/metallspännet tyvärr måste demonteras före fyllning.
Istället för flaskadapter går det även koppla på en rostfri tappkran kallad ”G-connector” så fyllaren fungerar som en vanlig tappkran för öl.
Det finns två varianter av torn inkl LED-belysning för att montera sin kran för den som inte gillar DIY eller att borra i kylskåp.
För att montera iTapX på ett standard tapptorn finns kortare bakstycke på 20mm att köpa utöver 40mm och långeJan på 105mm.
Själva mottrycksfyllaren finns även i en två-i-ett-lösning innovativt kallad iTap2x. Då finns två handtag för två öl med bara en flaskhållare. Den kostar bara 300kr mer än en iTapX så det blir mycket billigare än att köpa två enkelfyllare.
Spillbricka samt färdigt kopplingspaket där alla slangar och kopplingar följer med finns samt reservdelskit/reparationskit med alla packningar som behövs vid långtidsslitage.
Slutligen finns en iTap pro för 13000kr som är riktad mot mikrobryggerier och där all kringutrustning är mer påkostad.

Monteringslösningar
Det finns en rad sätt att montera sin iTapX på vilket är närmast ett måste då den inte fungerar bra att använda helt fristående. Tapptorn som jag skrev ovan, i en keezers träkrage eller kylskåpsdörren är andra varianter och för den händige lockar kanske specialanpassade lösningar där mottrycksfyllaren monteras på någon sorts bräda, plåt, stålkonstruktion eller plaströr.

Hur den fungerar dvs funktioner och hur man fyller en flaska
De funktioner som finns är en röd kolsyreknapp för ”purge” och trycksättning, av/på med inkommande öl via stora tapphandtaget samt ett mindre vred för att reglera öppning mot slaskslangen vilket används för att reglera tryckutsläppet dvs ölets hastighet.
För att tappa en öl på flaska monteras en desinficerad flaska genom att horisontella handtaget vrids till vänster och flaskan trycks fast mot silikonpackningen. Flaskan töms på merparten syre genom att fyllas med kolsyra med röda knappen och tömma ut med lilla vredet på högersidan några gånger. Därefter trycksätts flaskan till samma tryck som ölfatet har för att att skapa ett mottryck. Stora tapphantaget öppnas och öl rinner nu in i flaskan längs dess kanter. Trycket ökar i flaskan till flödet helt stannar av vilket då regleras med sidovredet till en lagom balans mellan hastighet och skumbildning uppstår. När lagom mängd fyllts stängs tappkranen och övertrycket regleras med sidovredet. Flaskan kan avlägsnas och få sin kapsyl. Skulle oturen vara framme med för hög skumbildningen eller bortglömd flaskfyllning rinner överflödet öl ut genom slaskslangen.

Rengöringen
Olika rengöringmedel och metoder har olika tider och temperaturer. Boel tycker att 10m på 40-60°C och 15min på 20°c för sköljning med vatten efteråt är bra för just deras medel men här får man läsa på sin förpackning. Deras schema för rengöring vid dagligt bruk:

Rengöring dagligen. 60°c 10 min.
Sköljning dagligen, 20°C 15 min.
Desinficering en gång i veckan.

Oringarna i position 16 och 20 enligt manualen behöver livsmedelsklassad silikon emellanåt. De sitter båda på “throttle spaken” dvs lilla vingmutterskruven på sidan som reglerar flödet.

Specifikationer
Hålstorlek för montering: 23 mm
Väggtjocklek: Max 25 mm
Ölanslutning: 5/8″ BSP-gänga och 8 mm nippel
Gasanslutning: snabbkoppling med 8 mm nippel
Avrinning: snabbkoppling med 8 mm nippel
Max 4 bars tryck.
1495kr hos Humlegårdens Ekolager. Pris hos återförsäljaren Boel beror på växelkurs.

Mina tankar
Första intrycket av Boels iTapX är att den är lite plastig med mycket gjutskägg och handtaget känns väl tilltaget storleksmässigt. Sedan jag skrev denna utvärdering har det tillkommit ett mindre handtag som reservdel och även en adapter så alla vanliga tapphandtag för ölkranar går att montera. iTapX är mycket lätt att montera, det tar bara någon minut på sin höjd. Att komma igång och flaska sin första purgade och mottrycksfylla flaska är snabbt och enkelt även det. Själva handhavandet lär man sig mycket snabbt och flaskorna blir perfekt fyllda med lagom skumnivå, bara ölet är tillräckligt kallt. Lite slask och blask får man leva med, det gäller alla flaskfyllare.
Hastigheten på fyllningen sägs uppgå till 50-60 flaskor i timmen. Mycket snabbt tycker tillverkaren, många timmars slit för ett mikrobryggeri anser jag men för hembryggare så duger det gott.
Förutom öl går det självklart bra att fylla även andra drycker med eller utan kolsyra. Jag har endast testat öl och vatten.
Blir en del svinn av öl. Andra som flaskat mycket och mätt har kommit fram till ca 5%. Boel själva säger 1%.
Det blir alltid en ökad oxidering vid all flytt av ickejäsande vört/öl. Boel tycker de färska smakerna bevaras upp till 90-120 dagar. Låt oss säga att vi är olika känsliga för dessa smaker. Konstruktionsmässigt saknar jag en slang ner i flaskan så den hade fyllts från botten och inte uppifrån längs kanterna, det hade ökat fyllningskvalitén eller med andra ord minskat oxideringen.
Rengöringen tycker jag inte är lika självklar som tillverkaren, framförallt inte utan extra tillbehör främst pump. PBW eller Beerline cleaner (BLC) känns naturliga för grovrengöringen och Saniclean för desinficeringen och i en recirkulerande anordning. iTapX är väldigt lätt att plocka isär i småbitar eftersom slangarna sitter fast med snabbkopplingar, så stora enheten är enkel att lägga i PBW för marinering.
Synd att inte fler flaskor passar direkt på och att extra flaskadaptrar är så pass dyra.
5 års garanti på enheten är verkligen generöst.
Kul tvist att den även kan fungera som “vanlig tappkran”, dock med ett dyrt tillbehör.
Lite stor och för klumpig för att ha framme i kökstappen för min del och jag tycker inte den är direkt vacker att se på.
Jag tycker iTapX är prisvärd i grundutförande men har man många olika sorters flaskor så blir totalpriset lite för högt då munstyckena inte är prisvärda.
Betyget blir trots lite brister helt okej (för hembryggare upp till 50-60l satser) men jag kan inte riktigt släppa idéen om att försöka modifiera den med en slang.

Delarna i paketet.

Det är något med handtaget som för tankarna till en kanin.

Jag hade en plankbit liggandes där jag tidigare haft en tappkran. Perfekt för initiala tester.

Kolsyreslang (ingår ej) med snabbadaptern och PET-flask-adapter (ingår ej). Det går lika bra att ha vanlig hård PE-ölslang för kolsyresidan.

Första testet när jag snabbmonterade plankan med spännband runt ett fat.

Här syns baksidan där jag här kopplat på en picnickran med sytråd.

Närbild på ”gjutskägg” som det kallas när det blir kanter kvar från plastgjutningen.

Jag testade först med en plastslang till utloppen/slaskslang men den gav inget imponerande intryck.

Efter en tids testande bestämde jag mig för en lite seriösare tappnings- och kapsyleringsstation.

iTapX sitter fortfarande på samma planka men nu med hål för kolsyra och kraftigare slaskslang. Borta är picnickranen till förmån för svart kulkoppling på sytråd.

Okej den här lösningen blev inte så vacker men väldigt stabil.

Oetikerklämmor på alla slangar är planen. Hade för några hemma vid fototillfället.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Quickie – världens minsta tappkran?

Reklam. Detta är ett obetalt samarbete med Keg King Australia där jag fått denna produkt för test/recension. Som alltid lovar jag både mina läsare och eventuella samarbetspartners att jag är så ärlig jag bara kan i mina tester och utvärderingar.

Låt mig få presentera Quickie, världens kanske minsta och enklaste öltappkran, helt i rostfritt stål och med endast en packning. Quickie är inte tänkt att fungera som din enda ölkran utan mer för snabba upphällningar av mindre mängder öl där det känns tråkigt att desinficera och rengöra kranen efteråt. Exempel på användningsområden är för att ta ett mätprov för SG eller pH, provsmakning ut ett fat eller tryckjästank, istället för en picninckran för att minska mängden prylar att släpa med sig på resande fot eller slutligen för att tömma desinficeringsvätska ur ett fat (även om jag förespråkar att vända fatet upp-och-ner för att få ut allt).
Quicke består endast av tre delar; det rostfria och på insidan släta stålhuset, en hatt/skruv i stål på toppen och en gummipackning. Quicke har en serveringspip där det även går att fästa en 6mm slang för att kunna styra vätskan lättare.

Användande
För att få ut öl ur kranen och även reglera hastigheten på flödet så trycks Quickie ner med handkraft med olika hårt där hårdare självklart ger snabbare flöde. När kraften släpps så stängs flödet eftersom det inte finns någon låsmekanism som håller Quickie kvar som på en vanlig kulkoppling. Det finns med andra ord ingen risk att kranen fastnar och öl fortsätter spruta ut. Ska Quicke användas istället för en picnic-kran eller större tappkran med flödesreglering så gäller det att ha ganska lågt serveringstryck i fatet eftersom det inte finns något alls som minskar trycket, detta för att minska blask och överdriven skumbildning i glaset. Rengöring av Quickie är extremt enkel på grund av dess delar och släta konstruktion. För dagligt bruk fungerar diskborste och vanligt diskmedel typ Yes med efterföljande sprut Saniclean utmärkt. Alla kemikalier som används i bryggerier fungerar också och vanlig diskmaskin fungerar bra det också även om risken är att Quickie försvinner på grund av dess minimala storlek. Gummipackningen är den enda som eventuellt tar stryk i längden så lite vaselin eller armaturfett kan vara bra att applicera vid behov.

Mitt omdöme
Quicke har snabbt blivit min ständiga följeslagare i bryggeriet, jag önskar nästan jag kunde ha den som halsband. Med dess simpla användande och framförallt busenkla rengöring/desinficering så blir det faktiskt av att jag tar prover som jag annars kanske undvikit på grund av lathet. Picnic-kranar med sytråd blir så snabbt sunkiga (testa att skruva bort hatten om du inte gjort det!) och större kranar är inte smidiga att rengöra de heller. Quickie rengör jag på bara några sekunder.
Med någon extra reservpackning räknar jag lätt med att jag kan ha Quickie resten av livet, för det finns inget som kan gå sönder eller slitas på den. Det skulle vara om jag tappar bort den på grund av dess storlek då kanske…
På minussidan ger Quickie lite ölblask efter sig runt fatkopplingen, precis som vid byte av en vanlig kulkoppling fast vid varje servering, så jag skulle kanske inte plocka fram ett fat och servera direkt i finsoffan. För övriga platser där någon droppe hit eller dit inte gör något fungerar den utmärkt som snabb tappkran, alternativt att eftertorka fatkopplingen med lite hushållspapper bara.
Quicke är extremt liten vilket är dess USP men jag hade önskat att Quicke var lite högre för den passar inte lika bra på de fat jag har med svart gummihandtag runt hela fatet, utan bäst på de med delade handtag (se bild nedan). Detta problem går enkelt att avhjälpa med en bit 6mm-slang som jag dock inte hade någon hemma vid fotograferingstillfället.
Priset är väldigt lågt, endast 105 kr, vilket är nästan samma som en vanlig kulkoppling i plast kostar i Sverige. Priset gäller dock vid köp direkt från tillverkaren Keg King i Australien men inom kort bör den gå att få tag på även i vår del av världen, dock till okänt pris. I skrivande stund (maj 2022) hittar jag inte Keg Kings Quickie inte i någon svensk webbshop.
Produktens hemsida hos tillverkaren Keg King.

Alla tre delar. I övrigt är insidan hela slät så det finns inga utrymmen för bakterier att gömma sig. Skruven justeras mycket enkelt med fingerkraft, inga verktyg behövs.

Här är Quickie monterad på ett AEB 9-liters-fat och här når inte serveringsröret över kanten så utan slang är det svårt att få öl ner i glaset.

På de fat som har delade handtag, minifat eller på PET-jästankar passar den perfekt även utan slang.

Tillfällen då jag önskar jag hade tre händer eller orken att gå och hämta ett kamerastativ. Men ni fattar vad jag gör…

Proof of concept så att säga. Detta var med lågt serveringstryck bör tilläggas.

Demonstration av storlek.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Blåspistol för CO2

Detta är inte ett betalt inlägg men innehåller produktplacering som kan klassas som reklam. Jag gör dock alltid mitt yttersta för att vara 100% ärlig och opåverkad i mina recensioner.

Att oxidering av öl är dåligt är knappast en nyhet för någon men alla bryggare gör olika många åtgärder för att försöka hålla borta syrets förstörande krafter. En enkel åtgärd på många ställen i processen är att ersätta luft eller syre med CO2 som dels finns naturligt i ölet men som även till viss del tränger bort syre eftersom CO2 är tyngre. Eftersom gaser blandas så det är inte riktigt så enkelt som att bara tillsätta CO2 så är allt syre borta men genom att blåsa bort merparten av syret har vi kommit en bra bit på vägen.

Några specifika ställen att tillsätta CO2 på i processen är vid flaskning, både före och efter ölet hällts i (extra viktigt vid färdigkolsyrad öl). I toppen av en jäshink eller ett fat när locket har öppnats för att kunna lägga i torrhumle. Eller vid lågsyrebryggning då tillfällena/möjligheterna är smått oändliga och endast begränsas av din sjuka fantasi, allt från krossning av malten till att spola ur slangar eller ner i maltbädden före en underlet?

Blåspistol för CO2
Idéen om att ta CO2 från en mindre kolsyrepatron och spruta ner i flaskor och dylikt har florerat länge inom hembryggarkretsar och jag har sett flera som modifierat en Sodastreamapparat för kolsyrat vatten till ändamålet. Inte den snyggaste, smidigaste eller versatila lösningen men allt som gör jobbet brukar jag säga. Men det finns numera en snygg och mångsidig lösning som kallas Blåspistol för CO2, som monteras direkt på kolsyrepatron 425 g av SodaStream-typ och det utan behov av trapetzadapter. Pistolen har ett långt, mjukt och steglöst handtag så det enkelt går att dosera mängden och flödet CO2 utan att behöva tömma halva tuben på några sekunder eller blåsa upp öl i taket. I fronten finns en slangnippel där standardölslang passar perfekt vilket i rätt längd blåser ur en flaska från botten och uppåt. Slangen möjliggör även att en vanlig kulkopplingar kan sättas fast med handkraft och avlägsnas för att kunna variera användningsområdet snabbt och enkelt. Med en grå kulkoppling på slangen kan blåspistolen även användas istället för en kolsyreregulator för att öka serveringstrycket i ett fat. Detta är inte tänkt för att kolsyresätta fatet utan för att på enkelt sätt öka på trycket för servering te.x. på en hembryggartävling/picnic eller i en fatanläggning där 1.0 bar fungerar för alla öl. Pistolen har nämligen en övertrycksventil som löser ut på ca 1,0 bars tryck så när det pyser om ventilen har fatet samma tryck vilket brukar vara ganska lagom för de flesta öltyper och kranar/slangar beroende på serveringstemperatur.

Mina kommentarer
Blåspistolen är en tung och solid pjäs av hög kvalité som ligger bra i handen. Den sitter fast bra på en Sodastreamtub så det känns inget konstigt att hålla hela ekipaget med endast pistolgreppet, utan risk för att något ska glappa eller knäckas. Beroende på mängd kvar i flaskan behövs olika tryck och djup på avtryckaren så skjut lite försiktigt först.
Jag hittar ständigt nya användningsområden för denna lilla ”pryl” eftersom jag så starkt ogillar oxiderad öl och är så ohälsosamt förtjust i de färska smakerna. Den känns otroligt mer robust och hållbar än min lilla miniregulator som jag annars har med på tävlingar så det ska bli spännande att få testa den skarpt för ölservering på nästa tillställning. Jag antar att den lilla kroken på toppen är för att kunna hänga upp pistolen men om någon har en annan teori får ni gärna kommentera nedan. Till skillnad från en kolsyreregulator för Sodastreamflaskor är det ingen fara för packningen att skruva bort en halvfull flaska. På en regulator går piggen ner i flaskan som hela tiden är öppen när den är monterad och när flaskan skrivas bort så sprutar kolsyra ut och packningen fryser sönder. På kolsyrepistolen är piggen direkt kopplad till avtryckaren så när man inte skjuter av kolsyra så är flaskan helt stängd och kan skruvas av och på utan att något händer.

Blåspistol för CO2 finns på Humlegårdens Ekolager för 499kr

Övertrycksventilen på 1 bar är väldigt lätt att öppna med hjälp av övertrycket så den är inte underdriven i sin specifikation.

Packningen på insidan/undersidan. Piggen som går ner behöver inte justeras som på en justerbar Trapetzadapter eftersom det är själva pistolavtryckaren som trycker ner piggen för att frigöra kolsyra och inte någon annanstans högre upp i pistolen.

Blåspistolen som regulator. Här med delarna löst monterat för att visa att det inte behövs slangklämmor eftersom trycket är så lågt.

Jag lyckades få mycket bättre tätning med packningen med flaskan till höger som är Rustas kolsyreflaska medan Sodastreams originalflaska till vänster bråkade lite.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Nukatap – rostfri tappkran

Detta är inte ett betalt inlägg men innehåller produktplacering som kan klassas som reklam. Jag gör dock alltid mitt yttersta för att vara 100% ärlig och opåverkad i mina recensioner.

Det finns många tappkranar för öl på svenska marknaden men många är billiga, Kinatillverkade ickebrandade kranar av låg kvalité och av sämre material. Av märkenskranarna sticker Perlick, Intertap, Ultratap och Ich-Zapfe ut där de första tre är av s.k. forward seal-variant där inget öl blir stående längst fram i kranen, vilket passar bäst för oss hembryggare som inte gör rent våra kranar på samma sätt och lika ofta som på krogen.
Till denna lista har även australiensiska hembryggningsutrustningstillverkaren Kegland adderat ett eget märke de kallar Nukatap. Nukatap har fått sitt namn från den granatliknande rörliga gummisläde som sitter inne i kranen och som är designad för att minska turbulens och därmed ge mindre mängd skum. Den här släden utgör även sin egen packning och är den som sluter tätt mot kranens öppning när kranen stängs och där det annars snabbt skulle kunna samlas bakterier. Dessutom blir ingen öl stående i framkant så kranen fastnar inte som många andra enklare modeller gör.
Förutom denna unika släde så är kranen designad för att ha mindre termisk massa vilket betyder att det går snabbare för ölet att kyla ner. Ju större och tyngre kran, desto varmare blir första glaset öl när det inte serverats på en kvart. Nukatap har en svag lutning bakåt vilket hjälper till att hålla kranen stängd när ett tungt tapphandtag är monterat.

Inom forward-seal-segmentet är Nukatap en av få att erbjuda en flödesreglerande modell som även kan vara självstängande. Detta eftersom flödesjusteringen regleras med en större hylsa i bakkant på nuke:en istället för en rörlig kon som minskar diametern bakåt. Hos Nukatap finns därför plats för en fjäder (tillbehör för 29kr) som stänger kranen automatiskt, något som inte får plats hos andra kraner. Fjädern är slitstark men anpassad för att ge så lite motstånd det går för att öppna kranen så den inte kännas kärv och tung. Enligt tillverkaren krävs 1 kg tryck för att öppna kranen vilket inte sker av misstag och räcker för att kranen snabbt ska stänga sig när handtaget är släppt. Egentligen är 9,8 Newton lämpligare mått på detta motstånd men ett mjölkpaket är lättare att relatera till kanske.

Nukatap är tillverkad i rostfritt stål medan nuke:en/släden är klädd i slitstarkt TPV-gummi. Den röda packningen upp mot handtaget är gjord i en slitstark, syrafast och självsmörjande polymer-plast vilken ska klara kraftig rengöring och slitage under många år. Anslutningen bakåt till ”ölsidan” är gängad enligt 1-1/8″-18 UNEF (amerikansk standard) dvs samma som Perlick och “Tappkran standard”. Jag har en enklare ickemärkestappkran med flödesreglering som har en mindre anslutning bakåt så det finns några olika standarder för anslutning på marknaden (bild längre ner).

Flödesreglering
Nukatap finns i två varianter, med eller utan flödesjustering varav jag har testat den med. Det finns både fördelar och nackdelar med flödesreglering där fördelen är att den till stor/viss del reducerar behovet av sytråd för att minska skumbildning och att det går att justera ner skummängden i ett i annars välkalibrerat system ifall ett fat råkat blivit överkolsyrat. Nackdelen med flödesreglering är att kranen istället består av många fler delar och packningar samt att den termiska massan blir större, dvs. mer kran att kyla ner med öl. För att kunna sätta en tappkran direkt på ett fat så är det egentligen endast en kran med flödesjustering som gäller. En kran utan flödesreglering kommer i detta fall annars kräva extremt lågt serveringstryck eller rejält låg kolsyrenivå på ölet.

Tillbehören
En rolig aspekt med Nukatap är de många tillbehör som finns. I framkant på kranen är halsen gängad vilket gör att det enkelt och helt utan verktyg går att byta munstycke. I skrivande stund finns tre extra munstycken att köpa i Sverige men fler hos tillverkaren:

Corneliuskoppling – Med denna erhålls en fatventil för kulkoppling vilket kan användas både för backspolning/rengöring och för flaskfyllning med t. ex. mottrycksfyllare eller BeerGun. Eller flytt till ett minifat under mottryck med en spundventil (justerbar övertrycksventil) eller manuella pysmetoden genom att släppa övertryck på mottagande fat.

Growlerfyllare – Med en enkel slangnippel på 13 millimeter är tanken att en silikonslang 12×16 eller motsvarande träs på för att enkelt kunna fylla en Growler, utan mottryck. Den growlerfyllare som finns till Perlick passar även i standard-Nukatapmunstycket men till en högre kostnad och inte samma eleganta design. Den klarar dock mottryck om en passande silikonpropp köps till.

Stoutmunstycke (inte testat) – Detta längre munstycke har en skiva med små hål i bakkant som ger ett krämigare skum, perfekt för dry stout (läs Guinness). För att få maximal effekt rekommenderas även blandgas (kvävgas + koldioxid) som kan hålla ett högre tryck utan att ölet blir överkarbonerat.

Mottrycksfyllare (inte testat) – Att med enkelhet kunna tappa upp några flaskor öl på flaska direkt från tappkran utan att oxidera ölet eller tappa för mycket kolsyra är en välkommen nyhet. Kranen iTap finns som är designad tvärt om, dvs, är gjord för att fylla flaskor och med extra tillbehör även kan fungera som en vanlig tappkran. Nukataps mottrycksfyllartillbehör fungerar som en vanlig mottrycksfyllare men har ett teleskopsliknande rör för att fylla från botten och upp. Kul tillbehör som jag varken testat eller sett live så jag kan inte uttala mig om dess funktion eller kvalité men hoppas kunna testa den i framtiden. Den nyfikne kan se mer i filmen här.

Priset
En Nukatap standardkran utan flödesreglering kostar 499kr jämfört med Perlicks 599kr för rostfri variant eller 399kr som kromad. Snarlika priser med andra ord. Vid jämförelse mellan flödesregleringsmodellerna så blir skillnaden större med 599kr för Nukatap jämfört med 945kr för Perlick. En bra tappkran kan avjutas i väldigt många år så jag tycker egentligen inte priset bör vara största anledningen till val av en viss modell men ska en hel Keezer fyllas med tio kranar så bli många bäckar små…

Mina kommentarer
Nukatap är en gedigen och tung kran som andas kvalité. Alla delar känns genomtänkta och den fungerar utmärkt som tappkran med dess flödesjustering. Själva flödes begränsas från 0-100 men räkna inte med någon mirakelkur som t.ex. att kunna servera en 10°C veteöl på 3.5 vol CO2 med kontrollerad mängd skum via tappkranen direkt kopplad på ett fat. Det klarar ingen kran eftersom själva tryckförändringen måste ske på ett eller annat sätt. Med normalkall öl och lagom kolsyra eller i ett tapptorn där viss tryckminskning sker oavsett slangdiameter så fungerar flödesjusteringen utmärkt.
Eftersom jag bara haft Nukatap någon månad kan jag inte uttala mig om den långsiktiga hållbarheten på slitagedelar men ett servicekit med alla packningar kostar bara 79kr så det är enkelt och billigt att hålla den i gott skick även många år framöver.
Det enda jag inte är helt nöjd med i kranen är mjukheten i öppningen på själva gummi-nuke:en. Den är lite för mjuk enligt mitt tycke och det gör att när handtaget skruvats fast så går det, förvisso med betydande extra handkraft, att fortsätta vrida handtaget 90 grader extra vilket sätter kranen helt ur funktion. Detta eftersom piggen som handtaget sitter på går ner i nuke:en och är den som för nuke:en fram och tillbaka. Hade nuke:en varit lite hårdare skulle detta inte vara möjligt. Jag ser det här som ett ickeproblem i praktiken men jag vill ändå uppmärksamma om det hela inklusive en brasklapp att jag eventuellt fått ett måndagsexemplar av denna gummiplupp.
Tillbehören till kranen är roliga och genomtänkta. Att slippa ha en dedikerad stout-kran kommer säkert tilltala många och mottrycksfyllaren verkar väldigt intressant, hoppas verkligen den kommer till Sverige!

På det stora hela så känns Nukatap jämförbar med Perlick men till ett mycket bättre pris på den flödesreglerande modellen. Jämfört med mina två andra sorters kranar (“Standard-kranen” som finns i många hembryggarbutiker och min äldsta Kinamodell med flödesreglering) är Nukatapen av ytterst hög kvalité och där är skillnaden är stor. Ska valet av tappkran falla på Nukatap tycker jag det främst är de många tillbehören som bör locka, eller en rostfri kvalitétskran med flödesreglering och automatiskt stängning till förmånligt pris.

Nukatap finns att köpa hos Humlegården.



Här monterad med rostfritt handtag på mitt resetapptorn.

Nukatap har standardgänga (mer om det längst ner i detta inlägg) så med en adapter passar den pang på en kulkoppling.

Med den vanligaste svarta plastkopplingen får kranen en lite trist vinkel.

Med en rak kulkoppling, denna i rostfritt, så blir kranen rak men det är nätt och jämnt att den går att få på fatet utan att slå i kanten. 19-litersfaten som har öppna sidor fungerar bättre.

Löstagbara munstycket. Det sluter tätt med en packning så det är inte gängorna som tätar. Ingen gängtejp eller liknande behövs.

Originalmunstycket och sedan tre tillbehör; kulkopplingsadapter, growlerfyllare och fjäder för automatisk stängning.

Kanske onödigt övertydlig bild men så ser en fyllning till growler ut. Här gäller det att ha lugnt flöde på flödeskontroller för att inte tappa för mycket kolsyra.

Kulkopplingsadaptern på plats.

Nukatap är inte helt rak utan har lite getingmidja. Det har säkert med flödet att göra på något sätt.

Här ser ni både packningen som sluter tätt mot tillbehören men även granatens topp som sluter tätt och stänger av flödet.

På baksidan av kranen sitter en plastsil som fördelar flödet optimalt enligt tillverkaren.

Silen ligger helt löst i och när fjädern för avstängningen är med så ska den placeras mellan nuke:en och denna sil.

De lättast isärtagbara delarna.

Notera den röda packningen ner i hålet. Den är extra genomtänkt och ska var aav mycket högre kvalité än silikon eller gummipackningar. Tyst, hållbar, klara beerline cleaner men ändå vara smidig.

Alla lösa delar inkl fjäder, tapphandtag i plast, adapter till kulkoppling samt kulkoppling vilket inte ingår i paketet.

Hylsan i mittan av bilden är den som rör sig när vredet till flödesjusteringen ändras. Nederst i bild är nuke:en och hålet i mitten är där metallbubblan från handtaget (kl 2 i bild) placeras och alltså kan överroteras något.
Bild skärmdumpad från tillverkarens Youtubefilm för att visa flödet på öl.

Nuke:en på väg in.

Handtaget ner i nuke:en, fjädern med stora änden mot nuke:en och hylsan som kan röra sig (stora gråa).

Perlicks growlerfyllare (som kanske inte är av märket Perlick, det vet jag inte) som passar bra även i Nukatap.

Jämförelse mellan de tappkranar jag har. (f.v.) Tappkran ”Standard”, Perlick 630 SS, Nukatap med flödeskontroll, Kinakran med flödeskontroll.

Här syns tydligt att första och sista kran inte har forward seal utan nyper av flödet längre bak i kranen.

Baksidan/insidan av tappkran Standard.

Baksidan/insidan av Perlick 630 SS

Baksidan/insidan av Nukatap med flödeskontroll

Baksidan/insidan av Kinakran med flödeskontroll. Notera konen som omöjliggör automatisk stängning på flödeskontrollerade kranar med forward seal. Denna modell som stänger flödet på annat sätt kan ha en fjäder i sig dock.

Kinakranen på bilden ovan har en smalare fattning vilket syns på dessa två kulkopplingsadaptrar som bägge har 1/4″ Flare-koppling på baksidan. Till vänster är den som passar kinakranen och den högra passar Standard, Perlick och Nukatap.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

#Braumeister magnetventil

Det här inlägget innehåller reklam.
Speidel har utvecklat en magnetventil till nya #Braumeister-bryggverken som ger tre nya funktioner; automatisk kylning av vört, temperaturstyrd jäsning direkt i #Braumeistern eller extern kylning i en annan Braumeister eller en jästank med kylmantel. Magnetventilen ansluts med den 2 meter långa sladden till kontrollpanelen. Sedan gängas den fast istället för den nedre Gardenakopplingen i kylmanteln, antingen på bryggverket eller det kärl som ska kylas.

Vörtkylning
Den automatiska vörtkylningen aktiveras i menyn på kontrollpanelen när en bryggning startat. Magnetventilen sitter på plats och vattenslang in med kallvatten påslaget samt hetvattenslang ut till avloppet ansluts. När vörten kokat i 60 minuter öppnas magnetventilen automatiskt och kylvattenvatten (eller glykol) flödar genom kylmanteln. När önskad temperatur nåtts i vörten stängs flödet automatiskt av igen. Detta möjliggör att lämna sitt bryggverk oövervakat under kylningen utan att riskera för sval vört.

Jäsning
Det finns två sätt att styra jäsningen, antingen genom den inbyggda temperatursensorn i mittenstången på bryggverket eller trådlöst via blåtand från en Tilt eller Tilt Pro. Styrningen startas på kontrollpanelen under Settings/Fermentation. Klicka igång Tilt och välj färg, sedan är det igång. #Braumeister är nu även Gärmeister (jäsningsmästaren) och visar aktuell temperatur och vörtstyrka SG på displayen. Magnetventilen fungerar på samma sätt som vid vörtkylning men med fördel styr den istället en glykolkylare som är vanligare vid jäsning än vad kallvatten/kranvatten är. Displayen på #Braumeister är igång under hela jäsningen så för att spara el går det att sätta skärmen i sleep mode eller dra ner ljusstyrkan.
För att jäsa i en Braumeister rekommenderar jag spännlocket som finns att köpa som tillbehör, men det är inget absolut måste.

Mina kommentarer
Anslutningen till kontrollpanelen på baksidan av den lilla #BM10 var lite pillig då det sitter andra sladdar i vägen men sladden säkras med en metallskruv så den sitter som berget, väl på plats. Magnetventilen skruvas fast och ersätter den undre Gardenakopplingen vilket inte stod övertydligt i bruksanvisningen. Det tog min några minuter för mig att förstå detta då jag försökte koppla in den ovanpå befintlig koppling. #BM kände genast igen både magnetventil och min Tilt Pro utan någon installation eller liknande, endast två klick i menyn. Styrningen fungerade klockrent både av och på inom en sekund från att rätt temperatur nåtts, både med inbyggda temperatursensorn och med Tilt Pro. Önskad temperatur var väldigt enkelt att välja och presenteras tydligt på skärmen där aktuell temperatur samt SG (om Tilten är vald) visas. Klockrent med andra ord.

Magnetventilen förenklar bryggdagen ytterligare och gör #BM allt mer automatisk. Eftersom jag inte har någon glykolkylare har jag inte gjort någon skarp jäsning med magnetventilen ännu utan endast funktionstestat den delen men jag gillar utvecklingen mot att hela ölproduktionen samlas och övervakas på ett ställe.
Just till #BM10 kan jag tycka Braumeister magnetventil är något utstickande i förhållande till bryggverkets minimala storlek, på 20- och 50-litersmodellerna ser den betydligt mindre ut.

Magnetventilen kostar 1295kr hos Humlegården och passar endast till #BM-modellerna som lanserades 2021.

Inringat ser ni positionen där sladden ska anslutas. På #BM10 underlättar det att tillfälligt avlägsna strömkabeln först.

Sladden trycks in och skruvas med metallskruven.

Gardenakopplingen som avlägsnas från bryggverket, för tydlighetens skull.

Eftersom magnetventilen ska skruvas fast så underlättar det att göra detta moment innan sladden ansluts, för att slippa trassla sladden så mycket.

Vattenslangen klickas fast som vanlig Gardenakoppling, inga konstigheter.

2 meter sladd behövs till att styra en extern jästank men kan lindas runt ventilen när den används på bryggverket.

Styrningen av jäsningen. Välj temperatur på ”slidern” och klicka igång cooling.

För att använda data från Tilt (eller Tilt Pro) aktiveras detta i settings…

…och rätt Tilt dvs rätt färg väljs.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Grainfather G40

Reklam: Detta är inte ett betalt blogginlägg men jag har fått bryggverket för utvärdering av Grainfather med hjälp av Humlegården.

Grainfather är ett Nya Zeeländskt företag som gjorde sin debut på hembryggarutrustningsmarknaden med sin ytterst populära Grainfather G30 för 7-8 år sedan. Kontrollenheten har sedan dess uppdaterats med blåtand och bryggverket även utökats med en större variant kallad G70. I övrigt har en större mängd annan kringutrustning släppts, främst koniska jästankar med tillhörande glykolkylare.
Nu släpper Grainfather två nya bryggverk, S40 och G40 som detta inlägg ska handla om. Med dessa två serier visar Grainfather tydligt en ny riktning med sin produktlinje genom att dela upp den i en S-serie och en G-serie. S-serien är tänkt som en enklare instegsmodell med sloganen “no-nonsense brewing”, där man sköter bryggningen direkt på bryggverkets kontrollenhet via Grainfathers gratisapp, medan G-serien har fullständigt integrerad trådlös styrning (wifi) mot Grainfathers gratisapp och servrar vare sig man styr via dator eller en smartphoneapp.

G30 fick sitt namn från dess totalvolym och den maximala kokvolymen före kok medan satsstorleken (batch size) ligger runt 23 liter efter kok. G30 är ett smalt/högt bryggverk tänkt att stå på golvet med hjälp av dess tillhörande pump och en kontrollenhet som är monterad för att läsas av uppifrån. Nya G40 är en större och betydligt tyngre pjäs än G30. Totaltvolymen som smidigt går att koka i den är 46 liter men eftersom det är integrerad värmare utan några uppstickande kylspiraler är det inga problem att heller koka så lite som 10 liter. G40 är betydligt bredare än G30 vilket även underlättar större mängder malt eftersom maltbädden inte blir så tung att den pressar ihop sig självt. Med ett spann på mellan 3-13 kg malt med ovanstående mängder vatten förstår ni snabbt att detta är ett väldigt flexibelt bryggverk där man med lätthet gör både väldigt stark vört men även större mängder normalstark (1.050) vört. För att kunna koka stora mängder vört krävs så klart mer effekt. G40 har fått ett 3300 watt värmeelement som är inbyggt under botten i kärlet så värmefördelningen är väldigt bra trots hög effekt. Det gör att vörten inte bränns varken under mäskningen eller kok men framförallt underlättar det diskningen rejält. Den kraftiga effekten kräver att man har 16A-säkring i huset och har man inte tillgång till det finns det adaptrar att köpa för att koppla in sig bakom en del köksspisar. Annars är ett samtal till elektrikern ett måste, men också en bra uppgradering till bryggeriet. Botten på G40 är dessutom något konisk vilket underlättar både mäskningsflöde, whirlpool och disk. För att inte sätta igen pumpen men ändå få ut merparten av vörten finns en stor falskbotten i själva kokaren. Det gör att man slipper använda något humlefilter i koket om man inte går upp i dramatiskt stora humlegivor.

G40 mäskar genom RIMS-metoden där vörten tas från botten av bryggverket och pumpas till toppen av en maltkorg som är nedsänkt i kärlet. Genom ett konstant flöde av vätska och en PID-styrd temperatur får man en stabil mäsktemperatur med bra konvertering av stärkelsen. Efter mäskningen lyfter man ut maltkorgen på samma sätt som med en BIAB-påse. Genom en ny smart design på maltkorgen har man lyckats bli av med det störande mittenröret för att minska risken för att koka torrt under mäskningen. Maltkorgens småhål högt upp på sidorna ger samma “overflow-effekt” som skickar ner vörten till botten av bryggverket om mäsken skulle bli kompakt eller helt sätta igen sig. Samma lösning har även en till funktion och det är att maltkorgen i lakningsläge vilar på dessa stödben på den inbyggda “vilopinnen” vilket gör att man slipper krokar, utstående pinnar i maltkorgen eller lösa stödpinnar att vila på som andra tillverkare använder sig av.

Pumpen har fått sig en rejäl uppgradering och är betydligt kraftigare än hos föregående modell. Den är dock inte justerbar i hastighet så för att styra flödet på vörten både under mäskning, whirlpool, kylning och disk/tömning finns en justerbar kran i toppen på recirkuleringen, dvs överst på bryggverket. I samma recirkulering finns ett integrerat siktglas med en gradering ända upp till 45 liter längs hela sidan på bryggverket. Siktglaset fungerar självklart inte när pumpen är igång men vid påfyllning av vatten, före och efter kok stämmer det bra och det är ju då man vill läsa av nivån. Stort plus är att detta siktglas rengörs i samband med rengöring av bryggverk och kylspiral. Annars är dessa rör väldigt svåra att hålla fräscha på lång sikt. Bryggverkets pump sitter inbyggt under själva bryggverket vilket ger en slimmad design utan risk för klet och kladd på pumpen.

Kontrollenheten är främst tänkt att styra trådlöst men vill man inte det så finns det några knappar för att styra alla grundläggande funktioner. Här är knapparna riktiga tryckknappar och inte touchknappar som är så modernt annars. Det gör användandet även med brygghandskar väldigt enkelt och något litet stänk vört lär inte få hela bryggverket att löpa amok som touchdisplayer gärna gör. Kontrollenheten kopplas in och säkras med en sladd till bryggverkets botten och sitter sedan fast i toppen med hjälp av endast magneter. Vill man sätta kontrollenheten på annan plats går det bra men då behövs en förlängningssladd som kanske kommer som tillbehör i framtiden. Det går även att hålla den löst i handen om man skulle vilja det men då är det betydligt enklare att använda sin mobiltelefon. Kontrollenheten styr pump och värmeelement men i själva verket är det en kraftfull PID-enhet som läser av temperaturen med dess två temperatursensorer som sitter i botten på bryggverket. Enheten reglerar steglöst effekten under mäskningen för att inte överskjuta temperaturen, dvs saktar in på värmningen ju närmre börvärdet den kommer. Med bryggverket fyllt till toppen dvs 46-47 liter så stämde inte temperaturen i botten med vad jag mätte i toppen med kalibrerad termometer men under mäskningen var differensen aldrig över 0,1°C så det har inte snålats med kvalité på temperatursensorer eller kalibrering och inte heller med ett genomtänkt mäskflöde, trots avsaknad av isolering av hela bryggverket (imponerande!).

Den medföljande motströmskylaren är väldigt effektiv och den tydliga uppmärkningen av slangar är toppen i slutet av en intensiv bryggdag. Blå slang till inkommande kallvatten och röd för det heta kylvattnet, enkelt och genialt. Just motströmskylaren har varit en succé på G30 och jag är övertygad om att denna nya kommer bli minst lika älskad. Att den ingår i paketet är toppen men jag saknar möjlighet att läsa av temperatur på utgående vört. Det avhjälper man dock enkelt med Grainfathers wortometer som kopplas på slangen.

Faktaruta
Storlek 725 x 555mm
Vikt 29 kg
Maximal kokvolym 46L
Satsvolym efter kok mellan 10-40L
Maltmänmgd mellan 3-13 kg
3300 watt på 230V dvs 16A-säkring krävs.
Vad som ingår: Vörtkokare med löstagbar styrenhet/PID-kontroller, lock i glas, humlefilter/falskbotten, maltkorg med löstagbar falskbotten, handtag till maltkorg, recirkuleringsslang, motströmskylare med fyra slangar, krankoppling med Gardenaadapter, reservpackningar, bruksanvisning, strömsladd, skyddspåse/dammskydd för förvaring av bryggverk när det inte används.

Pris 13990kr

Mina första samlade intryck
Det första jag slogs av när jag tog emot kartongen var vilken tung och rejäl rackare G40 är. Med sina 29 kilo är det inte en dum idé att vara två personer som lyfter och hanterar både bryggverket men främst dess ibland tunga maltkorg. Byggkvalitén är väldigt gedigen med tjockt stål och alla detaljer känns genomtänkta. Kontrollenheten sitter som sagt endast fast med magneter och dess kontakt i underkant på bryggverket har ett lock med packning. Tanken är att kontrollenheten lätt går att demontera om man skulle behöva göra en något större och blötare rengöring av bryggverket. Av samma anledning har strömknappen på baksidan klätts in med kraftigt gummi/silikon likt en industrimaskin. Jag avråder från att spola av hela bryggverket med slang men något mer stänksäkert bryggverk än G40 har jag nog inte sett.
Det går självklart att styra bryggverket enbart med de tydliga och lättmanövrerade knapparna på kontrollenheter men att koppla upp G40 mot Grainfatherappen öppnar en hel värld av funktioner men även 1000-tals recept. Trådlösa uppkopplingen är oerhört enkel och snabb, vi pratar någon minut från unboxing till att man är ingång här. Bryggverket uppdaterar snabbt sin egen firmware trådlöst på max 10 sekunder vid behov (vilket den gjorde för mig vid första uppstart)..
Allt med bryggverket och dess delar andas kvalité. Handtagen är rejäla, maltkorgen känns stabil, locket är tungt och rejält med perfekt passform, avlastningspinnen som maltkorgen vilar på vid lakning sitter inbyggd i väggen på ett förtroendeingivande sätt, pumpen är kraftfull och t.om. strömsladden imponerade med sin tjocklek. Man förstår snabbt vart den stora vikten tagit vägen, G40 är mer pansarvagn än Biltemagryta så att säga. Även motströmskylaren är rejäl med bra kylkapacitet och dess upplindning på en plasttub är bra med förvaring för alla slangar.
Prislappen på 13990 är betydligt högre än G30 men så är bryggverket nästan dubbelt så stort och på en helt annan nivå helt enkelt. Med dess höga kvalité överlag är detta en utmanare i premiumsegmentet och jag anser det vara ett prisvärt bryggverk även om det inte är en låg prislapp. Hela tre års garanti får man dessutom!
Före bryggverket tas i bruk behöver det få sig en rejäl disk för att bli av med smuts och fett från tillverkningen. Det är ett steg jag gärna hade sluppit, dvs sett att det gjorts i fabrik i redan förväg. Det är förvisso snabbt ordnat med en timmes cirkulerande PBW (eller helst Grainfathers egna “high efficiency cleaner” som tyvärr inte följer med) men är man lite ivrig som jag vill man ju gärna sätta igång och brygga direkt när man fått grejerna, inte börja med en timmes disk.

Så här långt i min granskning och mina tester av Grainfather G40 har jag bara två punkter på förbättringssidan; för det första önskar jag en kran i botten av siktglaset på samma sätt som G70 har men eftersom där sitter en helt vanlig 1/2-tums-gänga med blindplugg är det bara att skruva bort och montera valfri kran. Kranen i botten underlättar främst vid disk för att kunna få ut även de sista dropparna vätska, något som ingen pump klarar av att göra. Den andra avsaknaden är ett koniskt lock för att leda ut ånga från koket utomhus som jag gör med alla mina bryggverk. Grainfather kommer garanterat sälja ett sådant som tillbehör framöver men det är inget jag hittat i dagsläget. Det finns dock en snabb lösning på det problemet vilket jag kommer berätta om i nästa inlägg där jag ger mig ut på min allra första bryggdag med Grainfather G40.

29 kg!

Tre års garanti!

Recirkuleringsslang i silikon och nippel till kylaren för att ha Gardenakoppling. Bruna påsen innehåller extra silikonpackningar.

Dammskyddspåse

Kort men välgjord instruktionsbok för att snabbt komma igång. På Grainfathers hemsida finns utförligare instruktioner för den som vill djupdyka i något moment.

Direkt ur boxen. Skruva upp svarta locket i mitten och stoppa i sladden till kontrollenheten som sen placeras i metallplattan under logotypen. Sen i med strömsladden på baksidan och tuta och kör. Det är all montering som behövs.

Motströmskylaren med dess slangar placerade inuti spiralen (se nästa bild).

Längs sidorna i maltkorgen finns extra hål som tar bort behovet av ett översmäningsskydd i form av mittenrör.

Hålen är inklädda med stål som fungerar som stöd när maltkorgen vilar i lakningsläget.

Humle och druvfilter som placeras i botten av bryggverket under hela processen.

Samma filter fast uppochned.

Rostfri porrbild.

Falskbotten till mäsktunnan. Smidigt litet handtag i mitten för att enkelt ta i och ur filtret.

Bryggverkets koniska botten. Hålet i mitten är utloppet till pumpen.

Här syns de två temperatursensorerna.

”Returen” i brist på bättre ord. Där i kopplar man antingen recirkuleringsslangen eller motströmskylaren.

Den integrereade vilopinnen som maltkorgen vilar på i lakningsläge. Man lyfter enkelt maltkorgen vid utmäskning och roterar den ett kvarts varv för att benen på maltkorgen ska vila på pinnen/stången.

Siktglaset som är skyddat av rostfritt stål.

Det är här, längst ner på siktglaset, man kan installera en tappkran om man känner för det.

Den röda kranen för att helt stänga flödet till pumpen (säkerhetsåtgärd) eller för att styra flödet på pumpen under mäskning eller whirlpool.

Rejäla kontakter. Notera packningen runt powerknappen! Även fast det finns en powerknapp rekommenderar jag att man drar ut sladden till bryggverket när man inte använder det, framförallt med pilliga barn i huset.

Maltkorgen med falskbotten installerad.

Recirkuleringsslangen med dess gummiklädda handtag intryck till hälften för att tydligt visa hur den ska in i silikonpackningen.

Slangen vilar sedan på maltbädden när man mäskat in.

Startupp av kontrollenheten.

Kraftig rengöring innan första bryggningen.

Här ser ni hur PID:en reglerar ner effekten till 54% för att inte skjuta över tänkta 60°C vilket inte hade gjort något just i detta fall med PBW i. Notera också de tydliga knapparna.

Även motströmskylaren fick samma rengöringsprocedur.

Lika så den icke medföljande Wortometern som man enkelt mäter utgående temperatur på vörtkylningen med.

Maxat bryggverk är inte vad kalibreringen är tänkt för utan det är i mäskningsläget och där satt tempen inom 0,1°C genom hela bryggningen.

Grainfather G40 vs S40

Det kanske inte är helt enkelt att välja mellan dessa två bryggverk trots att jag gjort mitt bästa för att förklara deras styrkor och svagheter. Så här kommer en sammanfattning på de som jag tycker är de viktigaste aspekterna att väga in i sitt val.

Fördelar med G40
29kg mot 18kg vikt jämfört med S40, så G40 är en rejält robust pjäs med tjock stål.
Bättre kontrollenhet med Wifi och väldigt bra koppling mot Grainfatherappen.
Bra PID i kontrollern som sköter temperaturen ner till 0,1°C med bra kalibrering.
Mer kraftfull värme med 3300 watt som är steglös.
Allt känns genomtänkt, robust och gediget. Ingen “plåtighet” eller ”klonkihet”.
Rejält glaslock så man ser mäskningen.
Inbyggt overflowskydd så man inte kan mäska torrt.
Väldigt bra humlefilter i botten så man får ut maximal smak av humlen utan att behöva använda humlepåse/hopsipder.
Siktglas som underlättar lakningen.
Motströmskylare som är riktigt bra.
3 års garanti.

Nackdelar med G40
Kräver 16A.
Jobbigare disk, både på grund av avsaknad av kran i botten på bryggverket men även alla lösa delar.
Saknar kran i botten för att kunna ta vörtprover under bryggningen.
Tung att manövrera själv utan extra tillbehör, framförallt med en full maltkorg).
Kostar mycket pengar.

Fördelar med S40
Något enklare att använda än G40.
Färre lösa delar.
2 års garanti.
Billig i inköp.
Kran i botten.
Enklare disk, både bryggverket och kylspiralen.

Nackdelar S40
Klarar inte 40 liters kok på ett effektivt sätt. Det går att koka 40l men räkna med en relativt lång tid från utmäskning till rullande kok.
Pumpen väsnas en del.
Kylspiralen är inte optimerad för grytans höjd.
Locket saknar hål för recirkuleringen.
Något svajig mäsktemperatur

Sammanfattning
Som ni ser finns det för- och nackdelar med bägge bryggverken men överlag så tycker jag prislappen stämmer ganska väl överens med vad man får för pengarna. G40 är en betydligt robustare och kraftfullare maskin som är fullt integrerad med Grainfatherappen som skickar över recept trådlöst och styr hela bryggverket. G40 ger en större frihet när det kommer både till vörtstyrka, satsvolym och mängden humle som smidigt går att hantera. Om man tycker att dessa funktioner samt en mer “pansarvagnslik” maskin är värd det betydligt högre priset är upp till var och en att värdera men det går verkligen att göra väldigt bra öl med bägge systemen med lite kunskap om hur man parerar deras svagheter.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

The MiniBrew – First brewsession and review

This is the second (and very long) post I write about the MiniBrew brew system so if you haven’t read the first one, please do so now so that you are up to speed about the basic facts before reading the hands on experience and rewview.

The MiniBrew is designed to be a complete brew system with everything you need to brew, ferment and even serve beer. And it really is! Except for what’s in the boxes I only needed a big bowl to mix the malt in together with water and a jug to measure the correct amount of mash water. But to quote a famous man (that sadly passed away to soon): ”…but there is one more thing…” (Steve Jobs). You also need a smartphone and at the moment, you actually must have an iPhone to be able to even start the first rinsing cycle of the MiniBrew.

With your iPhone in hand and the unboxing done, the assemble of the system starts and there are many spare parts that need to be put together in the right order. Trub filters, gaskets, hopfilter, two mash tun filters, two lids, hopcarousel, small plastic coin-shaped things etc. The app will guide you through the process so it is not very difficult but still, I felt a bit like coming home from IKEA. The second time I put everything toghether it was easy doable even without the app so my initial fear of all the different parts was quickly erased.

With the parts in place and the water connected the rising cycle began. It is a wash cycle that cleanes first the base station (boiler, counter flow chiller etc) and then the SmartKeg. This rinsing takes some time but can be done in advance. After the brew day there is some water left in the base station which is one of the reasons for the pre-cleaning.

Start the brew
Before you can actually start a brew, you ned to scan a QR code on the BrewPack, which is the separate box of ingredients. The QR code will load the correct beer to be brewed with all the information about ingredients, mash program, boil program, hop additions, fermentation temperature and time, all the way to serving temperature. There is no way to change any of theses parameters with a BrewPack. You only get that freedom if you make your own recipe on the website, for which you need a yearly subscription to. The QR code is found on the inside of the BrewPack box and mine had a big chunk of glue on it to hold the lid closed while shipping, so I had to carefully remove that glue with most caution not to loose any black print. The QR codes are one time use only so you can’t save the code and brew another batch with your own ingredients.
The BrewPack contained a sachet of US05, six different hopbags and the bag of malt. The malt itself wasn’t crushed with much care since it had a lot of flour in it but that didn’t affect the mash cycle from what I could see. And since the malt is already crushed and there is dry yeast in the BrewPack, you should brew with it within a week or two. For me, it’s not a good plan to buy 5 of these packs and save them for later since crushed malt is deteriorating the same was as a banana; ”once you peel it – you better eat it!”.

Mashing in
Once the QR code is scanned and the system cleaned, it is time to mash in. Place the malt in a bucket or a very large bowl. The plate shown in the manual is waaay too small! Add the small amount of water (most of the water is already in the SmartKeg/Boiler) and put your hands down there to mix it well! It will be sticky and messy but on the other hand, it is the only part of the brew day when you will feel like you are actually brewing. This process is called “pre moisten” and it is used to avoid dough balls during the mash cycle. I guess you can use a spoon och whisk for this but for my first brewsession I wanted to follow the instructions.
Once everything is mixed well, the sticky malt is transferred to the mash tun which is pretty small for this task so there will probably be a little bit of a mess on your table.

The boil
Now the easy part begins. The mash cycle is running and since the mash tun is made of see through plastic you can watch the whole process. It’s like a little brewing aquarium! You follow the process and all the temperatures with your phone and the whole process is fully automated. The boil begins (which you can’t really see) and the hop carousel is doing the 1-6 hop additions. Here I had some problems. I followed the instructions and premoistened the hopbags (to make them heavier so that they would fall into the hop boiling filter) but still there was two hop bags out of six that got stuck. I think I tied up the small string with too much loose string hanging out from the knot and that got caught in the carousel somehow. The MiniBrew team is working on a better visual instruction for this section of the app and that should resolve the issue in the future (call this a beginners misstake). The beer I brewed was a “blonde beer” called Gulden Craen and Belgian Blonde is not a very hop forward beer style. Still the hop bags were still very filled with hops and I think the utilisation of the hops was impaired by the packed amount of hops, in other words; the bags where too small for that amount of hops in my opinion.

The boil is preformed invisibly and I’m not really sure exactly where (!) since no parts are very hot and there is minimum condensation. The boil must of course be done inside the base station somehow since there is no direct heating in the SmartKeg where the wort is and the hops are added, but it is impossible to see how the wort is run through the system and there are no images on the website that explains how the system works on the inside. As I said, there is hardly any water vapour or heat exhausted during the boil so there are no real clues about how the boil is preformed and also there can’t be a big amount of boil off.

Chilling the wort
After the boil, the chilling starts automatically since the water is constantly connected to the back of the base station. I have a pretty high water pressure in my house and when the cooling started, the shock wave sent through the system and the output hose, sprayed hot water over my sink (good thing I was in my brewery and not standing near the hose). My recommendation is to lock the output house down by something initially so no one gets hurt by boiling water. The cooling took the wort down from 100°C to 25°C in exactly 22 minutes. I asked the MiniBrew team about what kind of chiller it is and got the answer that it’s a counterflow chiller of some sort. Hard to tell how big it is since it’s inside the machine but with my high water pressure, it used a lot of water for this small amount of wort. The output water got cold very quickly so I can easily reduce the flow to about 2,5-3 liters per minute instead (according to the manufacturer). At 25°C, the app cancels the cooling so there is no way for me (at this time) to know if it is possible to chill down to 10°C for a cold pitch for a lager fermentation or if the modus operandi is to pitch at 25°C pitch for all yeasts. The SmartKeg takes over the chilling of the wort from 25°C down to the specified fermentation temperature of the recipe (22°C in this case for a US05) so the temperature is fully regulated through out the process but still I think it is a bit too high and for me, this time the water consumption was way too big…
The manufacturer is working on some sort of device that can recirculate ice water and get the water consumption down to 1.6:1 which would mean less than 10 liters of water (8-9,6 depending on post boil volume) for a normal batch.

Fermentation
Since there is warm or boiling wort in the SmartKeg, there is no need to sanitise the inside. Some other parts are sanitised with the supplied liquid and spray bottle. Then the dry yeast is added to the keg and after some shaking for oxygenating, the lid is placed on the keg together with an airlock instead of the regular pressure release valve between the keg ports. The app guides you through everything of course and it communicates with the SmartKeg individually without the basestaion. The fan on the backside of the SmartKeg makes a noise like an old 486 computer (remember those?) playing Quake so you don’t want to have this near your bedroom. It’s not loud but it is a somewhat irritating computerfan-like sound.

Cleaning
The brewday is about to end and all you have to do now is to throw away the malt in the recycling bin/compost, put all smaller parts in your dish washer and wash out the hop bags (they can also be washed in a laundry machine but avoid detergent and softeners). The bas station is cleaned by connecting the CIP kit together with a dish washer tablet (without the shiner fluid). The machine will clean and rinse everything for you so all that is left is to let everything dry. There is some water left in the machine so a small lid is placed on the connecting parts on the bottom of the base station where the SmartKeg/boiler is connected. This automated cleaning is very simple but I think that a CIP cycle of 60 minutes is a bit overkill for a small machine like this but I guess there have been lots of testing that came up with this amount of time. And since it’s automated, it doesn’t really matter that much (unless you or your kinds are eager to go to bed).

Fermentation
The fermentation, cold crash and lagering is all automated and you follow the process in the app. The only steps required from you along the way is to remove the airlock and replacing it with the safety pressure release valve, and removing/emptying the trub container a few times (they are flushed with CO2 every time to reduce oxidation). Different brews needs different amount of lagering/conditioning times so I can’t really tell you how long this process will take, it is decided in the recipe from the BrewPack. For my Belgian Blonde, it was about four weeks of total fermentation and conditioning. The review and tasting of the beer itself will come in a separate blog post in a few weeks time.

My thoughts, pros and cons
This review is based on my first brewday since I know you guys are very eager to hear my thoughts about it. Most of the issued I had during the brewday where user errors that I will avoid the next brewday. Some came from an unclear instruction from the app and some from me, missunderstanding some detail. The overall brewsession went well and I now feel like I don’t need to read all details in the app next brewsession. I would have liked to read all steps before actually performing them but there is no manual supplied with the machine and there is no one to be downloaded since the manufacturer is still updating the steps with the feedback from the users. I did however get a PDF after the brewday and that is the manuscript for the app. I would have liked to read that before the brewday but you guys have this review to familiarise yourselves with the brewing steps.

What I liked with the machine and the whole brewsystem
Complete package
The MiniBrew really is a complete package and not like any other system out there. Everything you need to brew, ferment and serve your beer is supplied! All you need is a measuring jug, a big bowl or bucket and your favourite beer glass! For beginners, I think the biggest improvement in their beers is controlled fermentation. Both the temperature itself but also having a stable temperature without fluctuations makes a huge impact on the final result.

Easy brewday
The machine and maybe even more so, the app, makes brewing beer very easy, even for the absolute beginner. I would have liked a little (i)-icon in some of the instructions for the beginner who wants to know why certain steps are performed but all in all it’s a very detailed guide and no one should have any fear of brewing with this system. It is very easy to follow the instructions and they will be even better when they add video to certain steps.

Excellent repetition
The MiniBrew makes repetitive brewing easy. Since every parameter is decided in the recipe and the process always looks the same, you can really fine tune your recipes like with no other system. Brewing free hand, or even with a machine like the Grainfather or Braumeister, will always add variabels that will change from brewsession to brewsession. All recipes are stored on the web page so you can easily brew the exact same beer infinite amount of times or just tweak it a little bit here and there.

Automated brewing
Sometimes, you are your own worst enemy. It is easy to screw up a brewday by forgetting things, miscalculate ingredients or boil offs. The MiniBrew takes you out of the ekvation pretty much and if you can follow the easy instructions, your brewday will be successful.

Nice appearance
The machine looks very nice and I wouldn’t mind having it out in the kitchen. It is fairly small but then again, I have a pretty large kitchen. It is very quiet during the brewday so that shouldn’t disturb anyone.
The app tells you exactly what time your next action is needed which makes planing of your day very easy. It only consumes 1 kw of power and doesn’t need a well ventilated place to brew at, so as long as you have a water supply and a a drain, you can brew anywhere. A brewsession can be done under 4 hours and 8% beers are possible to brew so there is some flexibility there.

Portable
Want to brew outside? Want to bring the system to a friend for a brewsession? The system might not fit in a backpack but it is portable enough to place where ever you want to brew and when it’s time for storage it will fit in a closet.

The smart SmartKeg
The SmartKeg really is an improvement to your average Cornelius keg. Built in cooling and heating, all controllable by wifi is neat. It is also insulated but I do not know with what (vacuum?). There is also the bottom valve that you can use for removing trub and also helps a lot with cleaning. Serving directly from the fermenter reduces oxidation but also eliminates the transferring step and the cleaning.

What I don’t like with the machine and the whole brewsystem
There are three main things i disliked with the MiniBrew:

Price
There’s no point in avoiding the elephant in the room. This is a system that will cost you a big chunk of money to get you started. If that means that it is expensive or not is up to you but I really think you need to consider that it is a complete brewery package that is very hightech with the app and all wifi connections. The MiniBrew system is a brewing software, a guiding brewer hanging over your shoulder (the app) a mashtun, an automated boiler, a counterflow wort chiller, a fermentation vessel, a fermentation fridge, a keg, a portable kegerator, a CO2 regulator and so on. The price needs to be compared to a whole home brewery and not just a mash/wort-machine. But then again, it is a lot of money and if you are a beginner who doesn’t really know if this hobby is for you, the price tag will scare some people. Here in Sweden, the currency Krona is very weak at the moment which doesn’t help either.
The BrewPacks on the other hand are expensive. Yes they are prepackaged with all ingredients you need and the recipe to execute the brewday and fermentation but the price of cheapest packs at 18 € (without shipping!) for roughly 5 liters of beer which equals out to 3,6€ per liter. If I scale that up to my regular batchsizes (we’re only talking ingredients here, not water/electricity/labour etc) that would cost me more that 200€ per brewday. On the other hand 3,6€ for two large (0,5l) premium craft beers is cheap compared to your local hipster bar but this is homebrewed beer from a machine that wasn’t cheap to begin with. The BrewPacks are great for the beginners but I think many people want to start using their own ingredients pretty soon, purely out of cost perspective. To be able to brew your own beers you need to pay a subscription fee to access the MiniBrew software on the website. It is not possible to make a recipe with the app, that can only be done on the website. I can’t find the subscription fee on the MiniBrew webshop but on my LHBS Humlegården, it costs the equivalent to 90€ per year which I think should be a one time fee.

Locked system that is also dependable on the manufacturer staying in business
The MiniBrew system is like an iPhone; it’s tech savy, well designed in both user experience and physical design but the management of the system is locked away from the user. If you buy the subscription to the website you can tweak some software parameters but you’re pretty much stucked with the hardware part.
If you are like me, a little pessimistic about the future, you might wonder what will happen to your MiniBrew if the manufacturer goes out of business or get bought up etc, in other words, how the machine will work without the active running servers of the MiniBrew team. Quick answer: “it won’t!”. There is no way to even start a cleaning cycle without the MiniBrew servers for the time being so I really hope that the company will still support this system in 10-15 years from now. Otherwise the machine would be completely useless. I hope there will be a standalone app for wither phone or computer in there future so that the system is “future proof” even though it goes against the main idea about the whole system being integrated with the guide and webshop. The same thought applies to third party brewpacks, they will not work unless you treat them like your own recipe on the MiniBrew website (which yet again, requires the subscription).

Batchsize
The 5 liter size of the batches are too small for me but also for many brewers out there. Bring a friend or two and you will easily be able to finish a whole batch in one evening. I would have preferred at least 10 liters of beer for the time spent brewing and cleaning all parts.

Smaller things I dislike:

Water
The MiniBrew base station is supposed to be connected to a water tap throuhout the whole brewday which for many brewers mean that they can’t use their kitchen while brewing. I’m sure you could disconnect the waterhose from the start of the mash until the end of the boil but it is not something the app tells you.
Cooling down the wort in 22 minutes is ok at best. Cooling down 5 liters of wort in 22 minutes to 25°C is very slow. I will measure again when my tap water is colder and see if I can do this step faster and with less water.

Efficiency
I calculated the efficiency with 1728 gram of malt at OG 1.056 for 5,5 liters to 58% and to 5 liters to 53% (since there is no way to measure the batchsize). Either case the 53-58% range is very low. The website says the process of mashing from below and up gives you high efficiency but that was not the case for me this time. I can’t review the efficiency of the machine based of just one brewsession, more datapoints need to be gathered.

According to the MiniBrew team, it should be possible to complete a brewsession in 4 hours but for me this particular day, it took over 7 hours. They say that it depends on both recipe and water temperature and of course I need more data points to draw any conclusion in this matter.

Hop bags
I’m not very fond of the small hop bags that, in my opinion, are too small for the amount of hop that you add and they are “fiddly” (“pilliga” in Swedish) to load. I would have perferred loose hops instead, which I saw the inventor use with a prototype machine on Youtube. So this might be an option but I haven’t inquired about that yet.

Cleaning
I don’t like that there is water left in the machine after a brew session. This water will be rinsed before next brew but I don’t think it’s good for the machine in the long run (thinking of rust and scale build up). Two dish washer tablets per brew and one for cleaning the keg when it’s done is a lot of detergent for 5-6 liters of beer.

Small parts
The system contains and depends on many small parts (mostly filters and gaskets) that can brake or get lost. There’s no way to brew if you’re missing just one little piece and if something break on a brewday, you won’t be able to buy a replacement part on your local hardware store in a rush. These components are especially designed for the machine and must be purchased from the manufacturer.

The app and the guide
The machine is very dependent on the app. Several times I had a problem with my wifi since I brew in my basement and network connection is less than perfect. Still my Braumeisters wifi works fine and we’re watching Netflix in the room next to the brewery every night without a problem. The text ”Loading brewing data” in 10 second segments happened 4-5 times during the day. The images in the app are a bit small even with my large iPhone and there is no dedicated iPad app so there is no way to view the images larger. The video guides that will be available in the future will be a great addition to the guide.

Summary and comments
I think there will definitely be a big customer base loving this machine and the beers from it. Having a modern, constantly refined and updated guide that helps you with your brewday and the whole fermentation really is great. The fermentation control is great and I think most brewers will crank out good to great beer from day one with this device. Being able to repeatedly brew the same recipe over and over, with or without fine tuning the recipe, will appeal many experienced brewers who are already confident in their process and just want to experiment with recipes and new ingredients. Or people who just wants a big variety of craft beers at home (or at the office).
Development of a whole system like this, both hardware and software, is difficult and costly which is reflected in the price tag just like you can get 54 (!) Nokia 105 phones for the price of just one highend iPhone 11. The Nokia even has a standby time of 25 days and you will be able to make a call with both phones but that’s where the comparison ends if you get my analogy; modern technology costs money.

For me, it is too early to say if my conclusion is that I like the system and/or will use it in the long run. I simply need to brew with it more times before I can make a conclusion like that. The small batchsizes of the MiniBrew means I need another system due to pure beer consumption in our household since both me, may family and friends are quite thirsty. I enjoyed brewing with the system even though I had some minor issues during my first brewday. I hope that my review can provide you with enough facts about the MiniBrew system to help you make your own decision whether it fits you or not. I will document more brewsession with it in the future and also review the beers from it but that will take some more time of course.

The two beers I will try first with the MiniBrew, a Belgian Blond and an IPA.

The starter pack contains CO2-canisters and some other small parts needed like sanitation liquid.

Water connection is a regular ”Gardena type” that is commonly available in your local hardware store.

Sadly this happened a few times during the brewday.

This is both the rinsing- and CIP-device. You put a dish washing tablet inside and connect the two hoses. The machine does the rest.

I had some leakage from my tap so I switched the hose to my regular gardena garden hose instead. This error was due to my old tap.

Rinsing cycle is on its way. I had some smaller leakage from the yellow connector and it was a manufacturing error so I got a new one from the MiniBrew team.

Here I connected a standard Gardena barb to the machine.

This is the base og the machine and the ”trub filter” for the boil later on.

This is upper the inlet and outlet of the base station. The left one is still filled with water from the rinsing.

BrewPack of the day, the ”Gulden Craen” blonde.

Supplied ingredients in the box; maltbag, 6 hopadditions and one bag of US05 dry yeast.

The bags are all numbered so that the right hop goes into the right compartment in the hop carousel.

1,725 kg of malt.

This is my onetime QR code with the glue on it. Not a big problem this time but if the print would have come off, there would be a big problem since there is no other way to execute the brew.

Water to pre rinse the SmartKeg.

This process is manual for some reason. I guess the machine canät really tell how much water that goes into the SmartKeg for the cleaning cycle.

Pressure release valve is placed in sanitiser to be used again i over two weeks.

Place the lid back on the SmartKeg for cleaning.

The yellow plastic part with the two regular Cornelius ballvalve connectors are used for the keg rinsning. In the background you see the tap handle that connects directly to the black ball valve 1/4″ flare connector.

Because of some air trapped in the base station, I had to cancel the brew and start over. Unfortunately I couldn’t skip the rinsing cycle so I had to do that twice. This should not happen according to the manufacturer. The second time it worked immediately.

 

The spray bottle with sanitizer had a very long hose to it.

I had to cut off about 5 cm before I could close the hat of the bottle.

The hop bags are actually reusable cotton TEA-bags.

One of the bags were open upon arrival.

Second ”unnecessary” cleaning of the SmartKeg.

 

The the hop filter is added to the SmartKeg. This filter will catch both the hop bags and the yellow plastic discs from the hop carousel (more about these later).

The amount of flour in the malt bag.

Add malt to a bowl.

Add some water (amount is specified in the app).

Now get down and dirty!

Mix it well!

And then transfer it to the mash tun. Observe the mess outside of the mashtun. This could certainly be avoided with some care.

Mashtun is connected above the SmartKeg.

Hop carousel with half of the hop bags added.

The hop bags are washed in water to add some weight to them.

Mash cycle begins.

All you have to do now is to wait.

The mash is done and the wort is moved to the SmartKeg below the mash tun.

The lid isn’t a very tight fit in the beginning but I guess that the gaskets holding the mash tun in place will wear after a while.

I had some wort on the base after the SmartKeg was removed. I think the gasket was a bit too new or something like that.

The yeast is still not added since the wort is still a bit too warm. The black part of the SmartKeg is the fan and it is continuing the cooling of the wort.

Time to CIP the base station.

Yes it got a bit messy there for a while.

As I mentioned, I got a new CIP unit so this shouldn’t happen again. After the cleaning, the black lid to the right is placed on the yellow connector because of the water left in the MiniBrew base station.

These are all the spare parts that needs to dry after the brewday. Yes it’s a lot of stuff!

 

 

Screenshots

Here are a lot of screenshots from the MiniBrew app during the brewday and the fermentation. I tried to capture them all but I have probably missed a few of them due to the massive amount!

 

This was no good!

This is what happened when I had air in the system. The MiniBrew tried to resolve the problems a couple of times before it aborted and I had to start all over. This added quite some time to my brewday.

 

I wish I could have skipped this step since the machine was already cleaned just a few minutes before!

This happened a few times during the day. I think it was mainly because of my internet connection.

Here they actually use a spoon but in the instruction films on Youtube you are supposed to use your hands. Either way, the bowl in the picture above is too small!

These are the ”yellow coin-like discs” that is helping the hopbags to drop.

This is how the Brewery Portal looks like:

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

The MiniBrew

This blog post and the following posts about the MiniBrew will be in english to please a larger audience.

What is the MiniBrew?
The MiniBrew is an all in one brewing system. That means, in comparison to machines like the Grainfather or the Braumeister, that it produces ready-to-drink beer and not only wort. The MiniBrew will mash, lauter, boil, add hops, chill, ferment, cold crash, lager and serve. All in one machine!
The MiniBrew really is mini in the sense that it is fairly small (like a huuuge Nespressomachine, 58x48x30cm) but the name mostly comes from the batch sizes of 5 to 5,5 liters. The thought behind that is that machine is so easy to brew with that you can make many batches and have a large variety of beers instead of just one bigger batch. The beer is served directly from the SmartKeg from which the wort was both boiled and fermented in. The keg has a built in cooling and heating system which regulates the temperature of the fermentation and the beer. It also has wifi and its own integrated software so you can monitor the whole process from your smartphone. It is possible to have many SmartKegs running at the same time so once the wort is chilled, you remove the SmartKeg and start the fermentation while you can add a new SmartKeg to the MiniBrew base station and begin brewing your next batch.

Who is it for?
The MiniBrew is designed for absolute beginners who wants an easy complete system to brew craft beer and a guiding hand to hold through out the whole process, all the way from grain to glass. It is also designed as a pilot brewery for the experienced brewer (or even commercial brewer) who wants to be able to develop new styles and recipes in a simple and controlled way with precision in repetition so that fine tuning the ingredients and the process is possible.

Control
The MiniBrew is controlled by the MiniBrew app which is currently only available on iOS but an Android app is on the way. There is no way to control the machine without the app and an internet connection (to both app and the MiniBrew) but the machine will run by itself to the next step without both, so a failure in the wifi connection is not a problem. From within the app you order your ingredients (or Brewpacks as they are called) which contains all you need to brew the chosen beer. There are eleven different beers at the moment both there are many more under development together with established breweries. You can also develop your own recipes, which require a computer and the “Brewery portal website” instead of the app, and also brew with your own ingredients. That feature is not widely released yet even though I have been granted access for testing purposes.
The app is made both for controlling the brew session/fermentation both also as a step-by-step guide through the whole process. The app will show you every step of the way, from mashing in and all the way to serving and cleaning, in detail with text and images. There will also be small film sequences in the app in the near future. You can control the MiniBrew and the SmartKeg from both the Brewery Portal Website or the smartphone app. Together or individually, meaning you can start with one and continue with the other if you like.

How to brew with the MiniBrew
Preparation
Before you start a brew session, the MiniBrew will do a self clean ”rinsing cycle” with the supplied CIP-system. All you need to do is to add a dish washing tablet to the machine and connect it to your water tap. The machine will both clean and rinse itself and the cleaning process takes about an hour, depending on your current tap water temperature. After that, the SmartKeg is fitted into the base station and it will also do a self clean. When that’s done, all parts are assembled and you are ready to start the brew session.

Mashing, boiling, cooling
The SmartKeg is filled with an exact amount of water. Grain is mixed (with your hands!) with a small amount of water in a separate bowl before it is added to the small mash tun. Some more parts and filters are assembled and hops are added to the hop carousel. Press start on your phone and the machine will now do the mash with multiple mash steps, the boil including up to 6 hop additions and the cooling before your attention is needed again. Depending on recipe, this will take 2-4 hours.

Fermenting
When you come back to the MiniBrew, you remove the mashtun and hop filter, add the yeast and close the lid. After a short aeration done by shaking the keg, your wort is now entering the different fermentation stages and with only a few more steps (like removing the yeast/trub container and switching out the airlock to a regular keg safety valve) spread out over the next weeks, your beer will be ready to drink.

Serving
If you can close the SmartKeg, in the right time, your beer will carbonate itself by spunding. That means that the final gravity points from fermentation will naturally carbonate the beer. For an ale, that time frame is very difficult to match so the main carbonation is done by a small CO2 canister with the supplied mini regulator. The same device is also used for driving out the beer when serving it from the SmartKeg with the supplied tap handle that connects directly to the keg.

Cleaning
After the brewing session, the spare parts like the mash tun and the different filters can be put in a normal household dishwasher while the CIP system is once again connected to the MiniBrew for cleaning. After you have finished all your beer, the SmartKeg needs to be cleaned which is a bit more manual process with some scrubbing with a brush.

Versions and price
The MiniBrew is sold in three different bundles that all contains the base station;
MiniBrew Craft – one SmartKeg with one taphandle and one CO2 regulator for 1199€ (all prices are without shipping)
MiniBrew Thirsty Office – five SmartKegs, one tap handle and one CO2 regulator. 2599€
MiniBrew Craft Pro – three SmartKegs, three tap handles, three CO2 regulators and full access to the Brewery Portal Software (which I don’t know if you get with the other bundles), 1999€.

The BrewPacks costs between 17.99€ and 29.99€ depending on beer style. You can also add more SmartKegs later and they cost 389€ each including tap handle and CO2 regulator.
(all pricing is taken from the MiniBrew webshop in october 2019 and they might change in the future)

The MiniBrew will be available through the MiniBrew webshop with possible local distributors added in the future. In Sweden, Humlegårdens Ekolager has the units and also the BrewPacks in stock.

My first brew session and my thoughts about the MiniBrew system
I have brewed once with the MiniBrew and really gone into great detail documenting how the system works, how to brew with it and I also reviewed all its pros and cons together with my first impressions. The whole brewday was so well documented, with lots of pictures and text, so that it will be featured in a separate blog post due to its length. So stay tuned, there is more to come!

The MiniBrew fits very well in our kitchen. It’s design and appearance is ”wife approved”.

Small footprint even if it is bigger than most kitchen appliances.

The main parts (from left): mash tun, hop carousel, lid, base unit and SmartKeg (without the stand).

The inside of the base units with all the connections.

The back side. The white is water in, then water out and to the far right is the power button. On the second row is an environment temperature sensor.

The SmartKeg standing on its ”tripod” or stand.

On this image, there is no CO2 tube connected (since this keg is empty right now). The connectors are the very common Corenlius keg ports and one can easily use other accessories (even though the manufacturer advise against it for safety reasons regarding the pressure release valve being rated at 2,5-3 bars).

The backside of the SmartKeg with the cooling/heating. The silver button is the power.

The SmartKeg has a lever to open the bottom both for cleaning and also removal of yeast and trub.

The inside of the keg with the bottom valve closed.

Bottom valve open…

…and closed.

The taphandle is without any flow restriction so the only way to regulate flow is by adjusting the CO2 pressure.

The beer port of the keg is connected to a silicone hose instead of the steel ones that Corny’s use.

This is the small adjustable CO2 regulator for the very small CO2 canisters.

This is not a paid advertisement and (as usual) I am not paid by the manufacturer of this product to write these posts. My thoughts about this product is my own and I try to be as neutral and objective (in my own subjective way) as I can.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons: