Bärnstensfärgad, kraftigt disig öl med högt skum av stora bubblor. Skummet lämnar en del rester efter sig på glaset men faller sönder ganska snabbt. Lämnar ett skumlock på 1 cm efter sig (snyggt).
Doften domineras av grapefruktskal, gran, citronjuice och Yes-diskmedel (ja glaset var helt sköljt innan provsmakning). Lite dammig vind och disktrasa. Ingen diacetyl, DMS eller störande estrar och fenoler. Renjäst med andra ord.
Smakbilden består främst av den vita insidan av citrusfrukt (Pomelo eller clementin?). Inga dominerande maltsmaker detekterades, varken ljusa eller mörka.
Liten kropp och låg restsötma gör den något tunn. En kraftig kolsyrning stör munkänslan och eftersmaken är kladdig. En hög beska som är något kärv. Ingen alkoholsmak att tala om.
Omdöme
Grabbarna på Good Guys Brew har bryggt en välbryggd sommaröl i amerikansk pale ale-stil utan felsmaker från bryggningen. Det finns dock en något störande bismak åt det kemiska hållet (Yes-diskmedlet). Jag antar att detta har med humlen att göra, eventuellt i kombination med något hög sulfatnivå. Att byta lite CaSO4 mot CaCl skulle göra denna öl mer lättdrucken och mindre kärv men ändå behålla dess goda humleprofil. Detta är batch 001 så vissa justeringar kommer ske till nästa bryggning.
Det är inte så ofta jag recenserar kommersiella öl längre eftersom jag inte ser relevansen för er läsare, det finns ju andra bloggar som ger ett jämnare flöde i det ämnet. Men ibland när jag dricker något som känns relevant, intressant och aktuellt så kan det smyga sig in något. Är det dessutom från Omnipollo och en hembryggare så kan jag inte låta bli. Jag kom ju till final första omgången av Omnipollos hembryggartävling första omgången så jag har följt tävlingen med nyfikenhet.
Provsmakning
Lätt disig och halmgul öl med lågt, kortlivat skum. Mycket bubblor som lever runt i glaset likt en nyupphälld champagne.
Doften är väldigt humlefrisk med väldigt mycket Simcoe, så mycket att det är svårt att känna andra dofter genom tallcitronen. Verkligen en nyöppnad humlepåse i doften!
Smaken domineras av mogen persika och lite nektarin med endast inslag av citrus och lätt granskog. En förvånansvärt låg beska med tanke på doften. Lite Citrontulo i eftersmaken ihop med en lätt plastsmak som påminner om en ICA-kasse. Lite träighet åt bark ligger kvar ihop med lite högre alkoholtoner. Något kladdig i gommen ihop med en något hög restsötma.
Omdöme
En oerhört häftig öl med en humledoftnivå jag inte känt innan. Nog för att jag känns mycket humle i öl innan men att få till en doft som verkligen är som en nyöppnad simcoepelletspåse är underbart. Att den doften sedan inte tar kommando i smaken utan att persikorna får lira förstabanjo gillar jag verkligen. Jag ser ingen anledning till varför denna öl inte skulle kunna legat på 4-5% ABV och varit en riktigt schysst gräsklipparöl, nu är den lite alkoholbetonad. Lite lägre restsötma också och den hade fått full pott. Nu är det lite daddlar-på-en-brackig-lunchbuffé-i-gulfen-känsla i munnen efteråt. Jag är vanligtvis inte så mycket för frukt och grönsaker i öl men här har Niklas, Henok och Karl lyckats med något riktigt trevligt. En variant av denna med lite Brevis vore intressant också… Bäst på Systembolaget nu?
Jag och ölgurun Magnus Bark besökte Norrköpings Bryggeri som jag ju besökt tidigare för utvärdering av lite prototyper samt sitta och snacka lite strunt om öl i allmänhet. Vid det här laget har Håkan och gänget fått mer ordning på bryggverket och jäsningen så deras öl har blivit betydligt bättre. Borta är felsmaker som DMS och Diacetyl och nu är det finlir av recept samt jäsningen som gäller. Vi fick blindprova ett tiotal öl och jag och Magnus var oerhört samstämmiga om både smaker och omdömen! Jag har verkligen trimmat mina smaklökar senaste året och börjar få allt lättare att identifiera smaker, malt och humlesorter, ölstilar och förbättringsförslag. Den öl jag fastnade mest för var deras prototyp av en sommaröl med mycket Citra som är tänkt till ett evenemang senare i år (mer vågar jag inte avslöja). Den var iallafall väldigt ren, frisk men tydliga citrustoner och ren jäsning. En Lindh-öl skulle man kunna säga. Tyvärr blev kvällen lite kort då jag var tvungen att bege mig hemåt men jag tackar Håkan och Magnus för en trevlig afton jag gärna gör igen.
Ljust halmgul med bra skum för stilen men lägre nivå än min standard (ja jag har en sådan). Väldigt blank vätska fram tills sista centilitrarna åker ner i glaset där lite bakteriemix disar genomskinligheten. Ytterst lite men ändock (ej på bilden). Förvånansvärd blank trotsdem med tanke på all vete! Skummet lämnar eleganta rester (lacing) längs glaskanterna och de sitter kvar på glaset timmar efter konsumtion.
Doften är syrligt fruktig åt mangohållet med ljuvliga stalldofter, funk, läder och mycket brettanomyceskaraktär. Syrligheten är mjuk och rund, inte sådär stickande som en del vildjästa öl är.
Smaken är frisk fast lätt med sin mjuka syrlighet. Inget tvivel om att det är en suröl men väldigt lättdrucken och trevlig. Även här återfinns mängder med frukt och liksom i doft en del läder men inte på det där tunga ”Chesterfieldiga” sättet utan med som en ny plånbok från en elegantare väskaffär.
Eftersmaken är diskret besk, skulle gissa på en handfull IBU som mest och munkänslan är något kladdig.
Omdöme
En väldigt somrig och god öl jag blir smått barnsligt förtjust och glad i när jag ställer in en flaska i kylen inför kvällen. Bambi sour pale ale inleder mitt äventyr med alternativa jäsmetoder och min jakt på en snabbjäst (ca ett kvartal) suröl som ska fungera som vardagssuris. Ett tillskott till familjen vardagsöl där veteöl och välhumlad lager redan ingår. Ni kommer ganska snart inse temat på namngivningen…
Nu är detta förvisso min första färdiga suröl/vildjäst öl/bakteriejäst öl eller wild ale som jag hellre kallar det. Jag har inte skrivit om denna bryggning tidigare eftersom det var 5 liter hefeweizenvört som blivit över från en annan bryggning som fick en bakteriemix av brettanomyces och peddiococus eller lactobacillus. ”Eller” för att jag inte vet exakt vad som fanns i bottensatserna jag odlade upp. De öl som gjorts på den bakteriemixen tidigare fick säkerligen inte samma härd av kombinerad bakteriemix i primären så det är inte så relevant att jämföra Bambi med de ölen. När jag väl tömde damejeannen som denna batch jäst i ca 3 månader fyllde jag upp den med ny veteöl, denna gång öl som genomgått primärjäsning redan. Det bubblade i röret redan efter 30 min så vi ses snart igen. Och solen gick upp och gick ner den tredje dagen…
Årets BeerExpo i Linköping blev flyttat till Konsert & Kongress precis som Whiskymässan pga alkoholtillstånd, passade oss perfekt eftersom Emanuel bor två kvarter ifrån. En väldigt trevlig mässa med mycket bra öl. Det blir en bildbomb här eftersom jag lovat lite folk bilder och detta är ett smidigt sätt att skicka dom på. Vill ni publicera bilder på web eller i tidningar etc så hör av er, alla bilder finns högupplöst i tryckkvalité.
Stort tack till arrangörer, utställare och trevliga besökare för en lyckad mässa!
Provsmakning av vårt ChampagneÖlValentin Cervisia Vintage 2015 före avfärd mot mässan.
Vad får man om man parar IPA-glaset och klassikern Teku som redan funnits på marknaden i 9 år? Jo man får Craft Master One, det senaste glaset från tyskarna på Rastal. Formen på kurvorna motsvarar 10 och 15cl och tanken är att detta ska vara ett allroundglas för ölprovningar. 47,3cl rymmer det enligt tillverkaren och är med andra ord ganska stort. Man får handtaget från IPAglaset men kurvorna från Teku. Jag tycker det är betydligt mer lättdiskat än IPAglaset (som för övrigt ser ut som en sexleksak) men det är inte lika elegant att dricka ur som Teku. Det framhäver blankhet bra och det är en bra storlek på kupan men har man bara lite i glaset går det inte snurra ölet för att få upp aromen som i Teku. Sammanfattningsvis, petar Craft Master One ner Teku från tronen? Inte som provglas men det glider ändå upp på topplistan över glas jag gillar att dricka ur.
99-139kr hos SmakaMera.se
Stilren kartong från grabbarna på SmakaMera.se
Jag har fått några nya glas från Sejdelshoppen som jag har kört igenom en rad olika öl i som test. Samtliga är halvliters enbart för jag fick lite sommarfeeling nu när det kommit en föraning av våren. Vissa öl vill jag provsmaka och finlira med, en del öl (och speciellt till viss mat eller efter gräsklippning) vill jag ha en välgjord stor stark om ni hänger med på vad jag menar. Dessa glas återfinns såklart även i mitt stora inlägg om glas som ni hittar här.
Jever 0,5l. En stadig pjäs som rymmer 0.65l om man inte kör på med för hög skumkrona. Ganska tung och med långt handtag blir det lätt lite obalans men den är trevlig att dricka ur ändå. De slipade fasetterna känns bra när de hamnar rätt i munnen men något konstiga om man får en skarv i mitten av läpparna. En stadig tysk pilsner eller lättare pale ale rekommenderas till detta glas, gärna ihop med tacos. 59kr på Sejdelshoppen
Spiegelau är nu inne på sitt tredje glas som känns riktat till CraftBeer nörden; först kom IPAglaset, sedan Stoutglaset och nu kommer Witbierglaset jag direkt döpt till Ägget. Tillsammans med bryggeriet Bells har de tagit fram ett glas som ska rymma aromer och utmana normer. Laserskuren kant ska ge användaren en krispigare upplevelse och jag är beredd att hålla med. Mysigt runda former och en rejäl kupa gör detta till en trevlig kompis när man njuter av doften av koriander och apelsinzest. Jag har testat glaset med IPA och det funkar bra men rymmer lite för mycket för min smak där. Den stora volymen gör att man kan skumma ur en wit ganska ordentligt vilket ökar stabiliteten på skummet. Lite svårhållet men blir mitt självklara val till belgiska veteöl framöver. 109kr på Sejdelshoppen
Nils Oscar har tagit fram eller åtminstone låtit sätta loggan på en rak historia som rymmer en halvliter. Verkligen ett no bullshit-glas. Relativt rakt, rejäl öppning, rundad kant och som gjort för att avnjuta en hamburgare med. Pilsner, Kölsh eller välhumlad lager (modern ljus lager) rekommenderas. Finns även i 0.3l-variant. 69kr på Sejdelshoppen
Norrköping har fått sitt första bryggeri på över 40 år, nämligen Norrköpings Bryggeri Aktiebolag som ligger i det f.d. Östra Hembageriets lokaler vid NT. Bryggeriet, som sköts av Håkan Lind och Anders Jonsson, drivs för tillfället som bissysla. Med andra ord så bryggs det öl vid sidan om ordinarie arbeten på kväller/helger. Premiär för deras öl blev på Kulturnatten i Norrköping september 2014 och sedan dess har varje batch sålts slut redan vid bryggningen. De klarar helt enkelt inte att möta efterfrågan vilket såklart är både smickrande och roligt. Några öl på Systembolaget finns det inte heller då det inte finns kapacitet just nu. All öl går till några utvalda krogar i stan, t.ex. Black Lion, Titans, Lagerkvists och Saliga Munken. Håkan Lind (nej vi är inte släkt vad jag vet) som höll i bryggerivisningen berättar att det kan bli tal om att köra upp en laddning till Systembolaget och beställningssortimentet via Örebro framåt våren, inte för att det ligger någon som helst ekonomi i det utan för att det är kul att nå ut till nyfikna runt om i landet.
En red ale och en pale ale finns såhär långt men men IPA är på ingång inom kort. Bryggverket på ca 375l kommer ursprungligen från England och efter en kort mellanlandning på sveriges västkust hamnade det i Norrköping. Det är ett RIMS-verk och mäsken hålls varm genom att vörten pumpas från under flaskbottnen genom rör som ligger i ett varmvattenbad och sedan tillbaka ovanpå mäsken. Någon lakning sker inte i detta bryggverk med denna metod. Efter mäskningen pumpas vörten över till kokaren/boil kettle som även den är rostfri samt träinklädd. Efter koket pumpas vörten via en plattvärmeväxlare till rosfria jäskärl i samma stil som bryggverket. Tre jäskärl i samma storlek har de men flaskhalsen i produktionen idag är deras enda bright tank som kolsyrar ölet via co2-tuber.
Håkan på rundvandringen under ”öppet hus”.
Ibland krossar dom själva och ibland köper dom färdigkrossat.
PET-keg är framtidens melodi enligt Håkan. Behöver inte desinficeras före, behöver inte hämtas hos kund och kan plattas ihop till återvinningen efteråt.
Prototyper utvecklas på en Braumeister 20l.
Plattvärmeväxlaren
Bright tank eller lagringstank som det också kallas. Här trycksätts ölet med kolsyretub då jästankarna inte är tänkta till ”kolsyreinlåsning” i slutet av jäsningen.
Mäsktunnan/MLT till vänster och varmvattentunnan/HLT med RIMS-slingan i till höger.
Till höger syns kokkärlet/BK.
Två av tre jäskärl.
De två ölen som hittills släppts.
Provsmakning av Norrköpings Bryggeri Pale ale, 5.6%
Rödbrun öl med lätt disighet i första halvan av flaskan och sedan kraftigt dis, nästan grumligt, i andra delen. Dvs jäst kvar som bottensats. Den har ett smutsvitt skum som snabbt sjunker undan och som inte lämnar några rester varken på glaset eller på ytan av ölet.
Doften är söt av apelsinmarmelad och fikon med några mindre fruktiga noter av krusbär och blåbär. En lätt knäckighet återfinns ihop med ett uns av diacetyl. Lite tung doft som får mig att tänka på rökmalt med sin pikanta sötma vilket bidrar till att citrusen upplevs mindre citronfräsch och mer åt övermogen apelsin.
Smaken domineras av dadlar och grapefrukt inledningsvis som senare klingar av i en ganska lätt beska jag uppskattar till 30 ibu även om flaskan säger mera. Lite tjära och en lätt rökighet finns i eftersmaken. Trevlig munkänsla från vetet och bra kolsyra.
Omdöme
En enkel och hyffsat lättdrucken pale som är något av en instegsöl. Den sticker inte ut för mycket utan kan passa bra för den bredare massan. För min personliga smak är den något för söt och tung där jag hellre hade sett lite friskare citrustoner. Restsötman som är för hög spökar för min del och det saknas någon humlesort som ger lite jordigare eller träigare inslag, t.ex. Columbus eller Simcoe. Den blir lite för fruktläsk-liknande samtidigt som det inte balanseras med syra från citronhumle helt enkelt. Jag tycker Norrköpings Bryggeri ska vara nöjda för att vara en av deras första öl och men lite finslipande av receptet blir detta en bra nybörjarcraftbeer för den, i stort, inte helt ölsnobbiga Norrköpingspubliken.
Flaskan var ett varuprov.
Snygga kapsyler!
Grabbarna bakom siten och shoppen Smaka Mera har tagit fram ett Ölprovarkit som ska underlätta och/eller öka nöjet med en ölprovning. Kitet innehåller en snabbguide i smaker, en lektion i ölets anatomi med ätbara maltprover och doftbar humle, 4 numrerade maskeringspåsar till flaskor, 32 ölprovartallonger, 8 numrerade ölunderlägg och en EBC-sticka som referens för ett öls färg. Jag, Emanuel Tim och Samme testade kitet med för dom helt anonyma öl. Det var intressant att bli tvingad att analysera, dofta och känna smaker lite extra ordentligt och grabbarna gav tummen upp för detta snyggt designade kit. Vi hade en mycket trevlig provning med efterföljande ölafton.
Henrik Lindqvist på Slaka Färsköl har bryggt en suröl med bakterien Lactobacillus Brevis och även haft i passionsfrukt. Så här beskriver han processen; Efter primärjäsningen var klar ~ 11 dagar fick den ligga 14 dagar tillsammans med mosaic-humle 2g/l. Flaskjäst med F2. Två månader gammal. 10 st urgröpta passionsfrukter till 3,5l.
Brevis Passion
Bärnstensfärgad disig öl med lågt skum som snabbt sjunker undan. Skummet är vitt och består av små bubblor, lämnar sparsamt med rester på glaskanten.
Mjuk och härlig doft med stora mängder len passionsfrukt, lite funk och hallon. Våriga blommor och lite stall finns i bakgrunden. Ingen störande humledoft och inga felsmaker.
Smaken domineras av passionsfruktens små korniga syrligheter vilket spelar väl ihop med den syrliga smaken och ölets lilla kropp. Väldigt fruktig och smaskig eftersmak med rejält låg beska. Inte heller smaken har några humleupplevelser att bjuda på. Lite kladd i gommen när smaker tonar bort.
Omdöme
En härligt fruktig öl med fina lactoinslag som passar perfekt ihop med frukten. Min första passionsfruktsöl och jag måste säga att jag verkligen är positivt överraskad över fruktigheten. Jag är ju annars av den sorten som inte tycker att grönsaker förutom humle har så mycket i öl att göra men när det blir såhär lyckat säger jag inte nej.
Senaste kommentarer