Posts in Category: Bryggning
Lindhs Pale Ale (v5), jakten på min nya husjäst del 3
Som nästa steg i min dubbeljakt efter en ny husjäst och en huspale är det dags för Nottingham att utmana US05. Nottingham sägs flockulera bra men den är en vattendelarjäst, dvs vissa gillar och andra ogillar den. Vissa tycker även att den är för engelsk i stilen för välhumlad Pale och att den bör jämföras med S-04, även här går åsikterna isär. Många välkända IPA-bryggerier använder engelska ale-stammar (t.ex. Stone som kör WLP007) men jästempen är väldigt viktig för att inte estrarna ska dämpa humlen.
Det säga att US05 (tidigare US56) är samma som WY1056 och att de bägge är an mutation av Nottingham. Ken Grossman (Sierra Nevada) besökte Ballantine Brewery som körde Nottingham, han fick med sig en flaska jäst och efter en tid muterade jästen till vad vi idag kalla California Ale. Likaså sägs WLP001 vara en mutation av US05 fast med mindre förändrign på egenskaperna.
Lite allmänna Nottingham-fakta; trivs bäst runt 14-21c men klarar ner till 12c. Högklockulerande med hög attenuering. Producerar låg mängd fruktiga estrar och beskrivs som neutral smakbalans som låter malt och humle skina igenom. Kan dra igenom en batch på fyra dagar, klarar ner till 1.008 och lagerliknande öl kan bryggas men då krävs dubbla mängden jäst och mer tid.
Min pale ale är i iteration 5 nu och en rad justeringar är det fråga om även om några bitar från version 3 får komma tillbaka.
- Pilsner 83% (v4=85%) (v3=78.9%)
- Munich I 6.5% (v4=6%) (v3=10.5%)
- Carapils 5% (v4=5%) (v3=5.3%)
- Caraamber 4% (v4=4%) (v3=5.3%)
- Ambermalt 1.5% (v4=0%) (v3=0%)
Humlen och vattnet
Receptet
Bryggd 140507
På fat 140525
OG: 1.050 (tänkt var 1047)
FG: 1.012
ABV: 5.1%
IBU: ~35
40 liter i hink
30g Chinook@15
30g Simcoe@15
100g Galaxy@hopstand 75c 30min
70g Simcoe@0hopstand 75c 30min
US05 vs Nottingham i 18c
Min diptube till hopstoppern. Notera vinkeln…
Halvvägs genom saltvägningen.
Det blev bryggning inomhus idag av diverse anledningar. Kok med endast doppvärmaren gjorde kondensen uthärdlig ändå och boiloffen blev rimlig, 10 liter på 60 min kok inklusive druv/humle-förluster och kallkrypning.
Eftersom jag inte har separat vattenvärmare (HLT) och inte vill diska så mycket så tömde jag varmvattnet i en hink för mellanlandning. Helt okej förfarande för den som inte har lust/råd/plats för tre-kärls-system.
Jag har beställt fler king-nipplar men de var slut i sverige så det fick bli ebay. Tömde vattnet via min 90-gradiga elbow tills jag kunde flytta nippeln från MLTn till boilern.
Tömde de första 14 litrarna till hink, resten rätt ner i kastrullen som jag helst vill göra.
Pre-boilen på 1.045, inser att det gick väldigt bra med mäskningen även denna gång.
Hoppstoppern när den gjort sitt. Första 1-2 litrarna som kom var ganska grumliga men sen sjönk takten och klar fin vört sipprade ut ur kastrullen. Humlen och druven sätter sig som ett filter vilket såklart påverkar takten men jävlar vad fint jag njöt av middagen medan den tömde till hink. Saftsil, nej tack. Som ni ser fastnade en del vört som jag skrev innan och den fick åka genom vanlig sil men det tog någon minut max. Jag har även en liten läcka som vid kopplingen som jag måste justera till nästa gång, inte för att att så mycket humle åker igenom där utan för att det suger luft vilket påverkar hur mycket man får ut. Jag räknar med ca 0.5-1 liter loss med denna metod, alla metoder har sina för- och nackdelar…
Bryggarens logg
83c i kastrull blev 3c för mycket efter flytt till MLT. 80c gäller nästa gång.
75c i MLT blev 67,7c med malt dvs 2,7c för mycket och Beersmith ville ha 72.2 vilket är korrekt. 10c över önskad är bra marginal.
Mäskar på 64,4c i 1h vilket räckte i tid.
Värmer lakvatten till 87c, flyttar 2/3 via hink och får 75c och sen 73c i bädden. 18+14.5 lak.
Får ihop bra mängd preboil med de settings som är nu i BS.
Kokar 49.5l men samlar ihop 50l totalt på 1045 vilket ger masheff på 98%
Kyler till 75c före 0-givan som får stå i hopstand 30 min.
OG på 1049-1050, 40 liter i hinkarna som planerat ger effektivitet på 87%, samma som sist.
Kyler till 20c, sätter jästemp till 18c (17.6-17.8).
Hopstoppern fungerade bra men lämnade ca 1l kvar. Körde lite för snabbt flöde och ska testa att ha diptuben rakt neråt nästa gång. Gör test med vatten först.
Jäsningen
24 timmar efter pitch drog Nottingham som stod överst i kylen/värmeskåpet igång men inte US05 så jag ökade temperaturen 1c och bytte plats på hinkarna (den övre får lite mer värme i början). Bägge börjar då bubbla.
Jäsdag 3, US05=1.020, Nottingham=1.012
Jäsdag 4, ökar jästemp till 20c.
Jäsdag 6, Mäter FG som slutade på 1.012 för bägge jästerna. ABVn blir alltså 5.1% vilket är precis som tänkt. Sänker temp till -1c.
Jäsdag 7, tillsätter gelatin
Provsmakning
Nottingham till vänster och US05 till höger.
Bättre exempel på färgen, här i glaset Pilsner från Sejdelshoppen.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Lindhs Pale Ale (v4), jakten på min nya husjäst del 2
TV4-Nyheterna ringde och ville göra ett reportage om en hembryggare inför SM och frågade om jag kunde brygga en öl framför kameran. Så fick det bli. Jag blev otroligt nöjd med min senaste american pale jag döpt till Lindhs Pale Ale (jag vill i slutändan hitta ett bra standard-apa-recept jag kan variera humlesorter med) och dessutom är det dags för del två i husjästjakten. En rad förändringar blev det ändå. Jag håller fortfarande på att rensa skåpen bland öppnade humlepåsar, framförallt nu när humlegården gått över till att 100g-förpacka 500g-påsarna (äntligen!). Sen blev effektiviteten galet hög förra gången vilket gav en för stark öl. Tillsist blev även IBU något hög av hopstanden så bittergivan minskades lite.
För att kunna filma på ett bra sätt så blev det en bryggning helt utomhus. Jag vill inte ha in svenska folket i varken garaget eller tvättstugan så trots viss blåst fick det bli ute. Väldigt trevligt att brygga i det fria men jag fick för hög boil-off (20%) så nästa gång återvänder jag nog till garaget.
Justeringar i receptet
Jag är på jakt efter en bra grund-ale som ska kunna vara min hus-ale jag alltid försöker ha på tapp. Den får gärna ligga runt 5% och vara lättdrucken, blank, bra humlesmak och passa till det mesta. En alens stor stark på ett bra sätt. Den förra bryggningen gav min bästa öl hittills men jag rensar humleförrådet fortfarande så justeringarna där är inte för smakens skull. Maltmässigt däremot gjorde jag några småförändringar där jag drog ner på Munich från 10.5% till 6% och karamellmalten från 5% till 4%. Jag gillar Münchenermalten men den får inte ta över, dessutom ville jag justera ner färgen (12.6 till 9.5 EBC) som jag tycker Beersmith är rackarns dålig på att beräkna. Anledningen till att förra receptet hade två karamellmalter (Caraamber/Carabelge) för för jag hade lite Belge kvar att rensa, ett jävla rensade här just nu men det är ju vår trots allt. Receptet är justerat till hur högt OG jag fick ut, inte till vad jag planerat eftersom jag fortfarande blir överraskad över hur bra utbyte jag börjat få. Jag justerar ner lite för varje gång jag brygger och hoppas jag landar på ett värde jag kan börja räkna med, kanske runt 80%?
Kokvolym: 48.44 l
Batch (i jäskärl): 40.00 l
OG: 1.054 SG
FG: 1.009 SG
ABV: 5.9 %
Färg: 9.5 EBC
IBU: 17.9 IBUs
6.74 kg Pilsner
0.48 kg Munich I
0.4 kg Cara-Pils/Dextrine
0.32 kg Caraamber
10g Columbus @60
20 g Columbus @15
96 g Centennial @0
76g Nelson Sauvin @0
14.80 g Gypsum (Calcium Sulfate)
9.20 g Epsom Salt (MgSO4)
1.70 g Salt (Mash 60.0 mins)
1 pkg Safale American US-05
1 pkg BRY-97 American WestCoast
Utmanarjästen denna gång blev BRY-97 American West Coast från Danstar. Referensen är som vanligt US05 som jag vet hur den smakar och fungerar.
Jag är fortfarande inte nöjd med min teknik för att separera humle efter koket så idag testades min första BIAB-påse som silduk, då den har lite grövre maskor än Sarita-tyget jag testade med för några bryggningar sedan. Detta gick inget vidare tyvärr. Humlekottar fastnade fint, pellets fastnade det mesta men allt druv åkte rätt igenom. Mina whirlpools tar för lång tid och lyckas inte alltid, framförallt när det är mycket humle i koket, så nästa gång tänker jag ge sarita-påsen en ny chans. Silduk är helt enkelt för litet till 40 liter välhumlat. Kanske att jag borde läsa på mer om whirlpoolteknik också innan jag förkastar idén men tyvärr är det extra 20-30 minuter på en redan lång bryggdag. Tips någon??
Nytt för dagen var också denna gigantvisp som jag haft länge men inte tänkt på att använda. Jävlariminlådavilketskum det gick att vispa upp på bara några sekunder. Denna kommer jag labba med framöver istället för att försöka skaka jäshinkarna, tror på en massiv syresättning.
Kylningen är en annan punkt jag behöver förbättra. Min spiral jag byggde var tänkt till 25-litersbatcher och nu när jag ligger runt 40l så tar det för lång tid. Inte för att jag upplevt DMS, inte ens med 60 min kok på pilsnermalt, utan mer att det känns surt att spruta ut massor av vatten i trädgården och framförallt att det är tråkigt att stå där och veva med skiten. Plattvärmeväxlare är inte att tänka på med mina humlemängder. Jag måste ge min hopblocker en ny chans också, bara jag kan bygga en diptube…
OG;t landade för högt igen! Fick en brygghuseffektivitet på 87%. Tänk vad lite salter, pH-justering och finjusterad malningsgrad kan bidra med. Jag låg runt 72-73% i snitt tidigare så detta är maxat. Det kommer ta ett gäng bryggningar innan jag hittar ett medelvärde att använda vid receptformulering. Meanwhile blir alla mina hus-ales för starka; 5.9% hamnade denna på och 6.7% på V3. Det går åt rätt håll…
Det var 5 grader och blåste men allt för konsten eller? Jackan åkte på snabbt igen när min fru tagit några bilder…
Provsmakning
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Bryggarfilm!
I brist på någon som orkat filma mig en hel dag när jag brygger så tänkte jag att en FPS-variant filmad med iPad är bättre än inget. Lite flamsigt, fladdrigt och stökigt blev det men jag hoppas någon tycker att det är underhållande ändå. Det är såklart Lindhs Pale Ale V3 som bryggs och inte Kung Hoppo som jag lät er tro när jag snabbklippte en trailer av samma material.
Plocka fram en öl, skruva upp volymen och bara luta er tillbaka… Nu kör vi:
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Lindhs Pale Ale (f.d. Victor III) – Husjäst del 1
I samband med SM har det blivit många bryggningar där man måste hålla sig inom typdefinitionerna så denna bryggning är lite mer fri. Jag håller dessutom på att testa jäst-sorter till min nya husjäst och först ut i kampen är San Diego Super Yeast WLP090 som tillverkas av White Labs. Men först kör vi provsmakning av resultatet:
Provsmakning
En gyllene spegelblank vätska som har vitt, fluffigt skum med mestadels små bubblor. Riktigt kraftfull humledoft trots att den inte torrhumlats. Dofter som apelsin, melon och mycket blommor dominerar och citron och tallbark finns i bakgrunden. Smaken är som doften fast den tydliga beskan och kolsyran kastar om ordningen så tall och citron blir tydligare. Väldigt hög hinkabilitet och ett glas fullkomligt försvinner ner i strupen innan man hinner säga Amarillo. En av de godaste öl jag druckit redan efter en dag på fat! Ihop med Valentin Cervisia är det min bästa öl, synd att den inte ska med till SM för denna är jag extremt stolt över.
Bryggningen
Eftersom WLP090 kommer i provrör/vial så fick den en liten förkultur på 1,4l eftersom jag ficken massa vört runt 1.040 över sedan sist jag bryggde. Min husjäst US-05 är ju torrjäst så den får en rehydrering på samma sätt jag alltid gör. Det blir inte helt jämt ren jästcellsmässigt men det är mitt modus operandi som tävlar här.
Receptet
Detta recept bygger på en öl jag gjort två gånger tidigare men ska jag vara ärlig så gjorde jag en del förändringar, framförallt i humlegivorna. Inte för att de andra öl blivit dåliga (tvärt om har de varit grymma) utan för att jag måste rensa frysen på humle.
Batchsize 40l
OG 1061
FG 1012
IBU 27.8 enligt Beersmith, gissningsvis mer åt 40-50 med hopstand.
7.5 kg Pilsner
1kg Munich I
0.5kg Cara-pils
0.39kg Caraamber
0.11kg CaraBelge
14,8g CaSO4
9.2g MgSO4
1,7g NaCl
15g Columbus @60m
80g Cascade @15m
79g Simcoe @0m
42g Cascade @0m
24g Amarillo @0m
WLP090
US05
Boiloff
Jag har haft lite tokig boil-off sen jag ökade effekten i koket och började koka i garaget, jag var uppe i 20-23% där ett tag vilket är overkill. 13-15% är mer rimliga värden vilket gör att om jag vill ha ca 40-41l efter kok så är 48l en bra preboil. Detta var ett av målen med bryggningen.
Ibland blir det inte som man tänkt sig
Jag skulle mäska och laka utomhus för att stålbada nya MLTn men kände mig lite stressad och ville komma igång tidigt, alltså mäskade och lakade jag inomhus. När detta var klart och jag burit ut allt till grusgången där jag tänkt brygga så började det regna och blåsa. Det fick bli till att koka i garaget vilket visade sig fungera fint minus den lilla detaljen att jag inte köpt dubbelnippel till min vattenslang ännu så jag fick bära ”wastewater” från kylningen manuellt.
Mäskning/Lakning
Mäskningen gick mycket bra. Jag hamnade perfekt i temp och fick ner pH:t till 5.2. Det fick bli 30 min extra mäskning eftersom jag var tvungen att skjutsa grabben till förskolan. Eftersom jag justerat min maltkross ganska rejält så fegade jag med tempot på lakningen. Det gjorde att det tog lite längre tid än vanligt men ingen igensättning alls. Jag fick ihop 1 liter mer än jag tänkt mig men först då jag trott att allt var slut och sedan testade igen efter 20 min. Alltså är jag ganska i fas med inställningarna på min MLT i Beersmith, max en liter för mycket. Däremot så stämde inte volymerna i de två hinkarna mot hur det såg ut i kastrullen. 1-2 liter mer än önskat men hellre åt det hållet. Nu åkte en liter vört in i frysen till en framtida förkultur (bara jag kommer ihåg att den är lite för stark och behöver spädas).
Koket
Jag fick till ett bra kok efter lite labbande. Det visade sig att det räcker med enbart doppvärmaren för att få bra snurr. Boiloffen landade på ca 7 liter per timme eller 14% i detta fall. Humle i på 60, 15 och flameout. Jag gjorde en hopstand på trekvart och tog en promenad med hundarna. Sen på med kylningen vilket alltid är lite segt. Whirlpoolade i 20 min och började tömma till hink. Första hinken perfekt. Andra hinken blev halva bra, sen kollapsade konen (om det ens blivit någon) och jag fick en massa humle och druv i hinken. Gav upp och hällde i hela skiten rakt av, om jag orkar ska jag hälla bort det men vi får se. Nu står bägge hinkarna med 18c på vörten och jäser i kylen. Premiär för två hinkar och värmaren, kom på en lösning med ett mellanplan där den kunde stå.
Effektiviteten
Det gick lite för bra idag kan man säga. Den finare malningen gjorde att jag istället för beräknade 73-75% landade på 86%. OGt som skulle vara 1.052 blev istället 1.061. Tur att denna öl inte skulle iväg till SM för då hade jag fått hälla i en massa vatten…
Jäsningen
Bägge hinkarna fick stå i tre dagar på 18c då WLP090 började bubblade väldigt sällan, US05 bubblade då fortfarande varannan sekund. SG låg på 1.017 så jag höjde tempen till 20.0 i hink och körde sekundärjäsning (alltså inte i ny hink utan i samma) i fyra dagar till. Mätte FG där WLP090 slutade på 1.012 och US05 på 1.013. Alkoholhalten slutade på 6.5% och provsmakning visar att en rejäl mängd beska tas upp under hopstanden.
US05 vs WLP090
Under jäsningen så blev WLP090 färdig på halva tiden dvs ca 4 dagar. Det är sällan jag har så bråttom så det spelar någon roll om det jäser en vecka eller två men det är en iakttagelse ändå. WLP090 jäste ner en pinne mer till 1.012 mot 1.013, inte heller det något att ligga sömnlös över tycker jag. Doftmässigt är wlp090 något mer fruktig/humlig och US05 är något mer robust med aningens högre maltinslag och framförallt citrusen är mycket mer framträdande. Dock är det inga stora skillnader. US05 smakar lite mer jäst vilket förmodligen har med nästa punkt att göra; på flockuleringen vinner wlp090 helt klart då den speglade-till sig på några få dagar. Bilden högst upp är WLP090 efter en dag på fat!
Så vilken är då den bästa jästen? Smakmässigt är skillnaden för liten för att kora en tydlig segrare, de är bägge väldigt goda och det är nyansskillnader vi snackar om här. Jag föredrar en snabb fermentering med lågt FG och snabb flockulering men om WLP090 San Diego är värd dubbla priset samt kräver förkultur låter jag vara upp till er att avgöra. Bägge jäster gav väldigt bra öl men WLP090 får extrapoäng för snabb fermentering men framförallt hög flockulering. Receptet får högsta poäng.
Wlp090 något blankare
Us05 doftar något mer, lite pepprigare
Wlp090 doftar lite fruktigare
Wlp090 smakar lite renare o fruktigare
Wlp090 jäste ut mer och snabbare
WLP090 till vänster och US05 till höger. Liten men ändå tydlig skillnad i blankhet. Detta foto är taget efter en dryg vecka på fat.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Lindh Craft Beer – HEFE. Eller Hefeweizen XII och finalen i jästutvärderingen
Efter att ha testat alla sydtyska veteölsjäster jag kunnat få tag på är det dags för finalen där vinnaren går till SM. Mina två hefe-favoriter som möts i denna svettiga kamp är: klassikern Weihenstephaner 3068 och utmanaren Bavarian Wheat 3638. Förutom att skickas till SM blir vinnaren även min husjäst för Hefe. Jag har bryggt 7-8 gånger med Weihenstephaner men bara en gång med Bavarian så den första vet jag precis vad den går för medan den andra fortfarande känns lite spännande.
Ny Malt Liquor Tun (MLT)
Ny för dagen var att prova min nya MLT som kom dagen innan den här bryggningen. Hur jag gjorde genomföringen kan ni läsa om här. Den visade sig vara allt jag kunnat önska mig ur den här typen av mäskkärl. Jag skulle fortfarande vilja kunna göra mashout i tunnan men smidigheten att göra rent och slippa ha sladdar och element i överväger.
Redo för inmäskning. Jag måste värma minst 32l i kastrullen för att miniminivån ska täckas på doppvärmaren, men jag mäskade bara in med 23l. Nio liter blev kvar och användes som lakvatten ihop med påfyllningen.
Recept
När det gäller veteöl ska man inte krångla till det brukar man säga. Men till SM känner jag ändå för att lägga till några specialmalter för att sticka ut lite från mängden. Jag har testat med Carapils/Dextrinmalt en gång innan i veteöl och tycker att skummet blev väldigt bra så det får åka med även denna gång. Carafan på 20 gram ger ingen smak men justerar färgen lite uppåt, återigen för att sticka ut lite. Dock blir min färg gott och väl inom typdefinitionen då den ligger i mitten av det tillåtna spannet. Många stegmäskar veteöl och jag har gjort det några gånger med gott resultat men det tar så lång tid och är inte så roligt så det fick bli en enkel infusionmäskning även denna gång. Kör man BIAB eller ännu hellre Braumeister så förenklas stegningen men nu ville jag köra med min nya fina tunna. Anledningarna till att stegmäskning ska vara så bra för veteöl, och hur dom tilltalar mig, är:
- Syrarast på 37-40c, mest till för Reinheitsgebotare som inte vill justera pH med mjöksyra.
- Ferualsyrarast på 45c, ger mer 4VG som ger smak av nejlika vilket jag inte känner att jag behöver.
- Proteinrast runt 50c, bryter ner proteiner vilket ger klarare öl men också sämre skum. Sägs vara mindre nödvändig med dagens välmodifierade pilsnermalter.
- Alpha och Beta Amylase-rast separat i två steg. Jag vet inte vilket smakbidrag det har att dela upp försockringsrasten i två steg men ger en bra konvertering skulle jag tippa på.
- Utmäskning eller Mash-out, ger ingen smak om man inte gör den tidigt (30-45 min in i försockringsrasten) utan underlättar mest lakningen.
De smaker jag saknat mest i mina veteöl är en balanserad banan och inte mer nejlika plus att jag gillar lite mer kropp i mina veteöl, framförallt på vintern, så en enkel infusion på 68c fick det bli idag. Receptet såg ut ungefär som förra gången:
38l, OG1048, ca 5%, 11EBC, 14IBU
5kg Vete
3.3kg Pilsner
0.25kg Carapils
20g Carafa Special II
40g Hallertauer på 60m
20g Hallertauer på 15m
3638 Bavarian Wheat
3068 Weihenstephaner
380g socker till priming i fat (10g/l) fast hälften ner i jäskärlen för att undvika överkolsyrning.
CaCl2 även kallat Kalciumklorid. Jag körde med 1,3 teskedar hur man nu mäter upp det på ett korrekt sätt. Jag väntar fortfarande på att få min precisionsvåg så jag kan få noggrannhet i min vattenbehandling. Siktade inom spannet för min veteölsprofil: Ca=50-100, SO4=0-50, Cl=0-100,
Gott om plats i nya MLTn på 38 liter. Körde med min inplastade trådgivare till termometern idag efter att ha referensmätt med min insticksgivare. Väldigt smidigt med så snabba mätningar så jag ska kalibrera termometern efter denna K-givare istället.
Justerade pH till 5.2.
Lakningen gick snabbt, smidigt och bra med nya Bazookan. Jag fegade lite med flödet (2-3l/min) eftersom det var så mycket vete (60%) och att jag inte hade bråttom.
Min egna referens på lakhastigheten…
Jag hittade ett gammalt läderfodral till en extern hårddisk som passade ganska bra till min termometer. Ett litet hål för displayen och lite plast så är den vattensäker och skyddad. Nice!
Samlade i de två jäshinkarna som det sen ska jäsa i. Inte ett förfarande jag är nöjd med då hinkarna är rejält rengjorda innan. Ett alternativ är att flytta varmvattnet från kastrullen till hinkarna först och laka ner i den tomma kastrullen som jag gjort några gånger tidigare men det är så tungt att lyfta kastrullen med 50 liter i från tvättstugan och ut i garaget så det får bli till nästa gång då jag tänkt att även mäska i garaget eller t.om. utomhus. Min nya MLT höll värmen ner på tiondelens grad på 60min så jag tror den klarar av att stå utomhus. Det finns bara ett sätt att ta reda på den saken…
Jag var som sagt så ivrig att testa min nya MLT så jag skippade BIAB som var planerat i förväg och snabbfixade genomföringen. Jag fick endast en liten läcka som ni ser på den lilla mörka kissfläcken under kranen. Det läckte ut max någon milliliter men jag ska ordna mer ytterligare tätare genomföring till nästa bryggning då jag har lite mer tid på mig att testa tätheten.
Tunnan har markeringar för både liter och gallon, snygg detalj!
I väntan på kok.
Snön har försvunnit men lite snöblandat regn bjöds på denna dag. Sverige säger jag bara…
Jag körde utan hopstand eftersom det inte är en humledriven öl. Efter kylning gjorde jag en whirlpool eftersom jag installerat diptube i kastrullen. Det fungerade fantastiskt bra med en fin kon och väldigt lite humle eller druv i tunnorna. Tyvärr hann jag inte fota ner i kastrullen då det var tusen andra saker som skulle fixas med…
Loggen:
61 liter totalt, 23 till inmäskning och 38 till lakning.
32 liter värms till över 78c.
Ska ha en preboil på 51l@1.039 och postboil 1.052
Hällde med flit för varmt vatten i MLTn.
Sänkte MLT-temp till 10c över (78c) med kallvatten och mäskade in.
Mätte upp 68.4c med både gröna o gula K-givarna.
Mätte pH till 6.2. Justerade till 5.4 med halv kapsyl och sedan en lite skvätt till för 5.2.
Fyllde på 29l i HLT på värmning till 79c.
Temp på 68.6 på toppen av bädden efter 60 min!
Recirkulerade 1l 3ggr.
Tömde MLT till hink. Ca 14l first runnings.
MLT-kranen på 45g-vinkel är lagom.
Satslakade i 2 steg och samlade upp 25+27.5 vilket var 1.58l för mycket.
Kokade bara 50l och sparade 2.5l till förkultur.
OG 1.047 (5 för lite), ökar med primningen i fatet.
19+19+1=39 postboil +2,5l som inte kokades. Ger effektivitet på 73%.
Provsmakning
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Kung Hoppo DIPA och Little Mac IPA till SM2014
Inför SM vill jag brygga något riktigt maffigt både till domartävlingen och till folkets val. En rejäl DubbelIPA med mycket humle (halvkilo). Receptet blev en blandning av några av de dipor jag gjort tidigare fast med lite mer färgjustering med Carafa II för att falla inom typdefinitionen. Jag föredrar min IPA/DIPA västkuststyle dvs ljus, torr, icke-karamellig, besk och relativt klar. Ljusheten får jag tyvärr tumma på just till denna bryggning för att inte få avdrag från domarna. Torr, ja det blir den genom att tillsätta en del socker som jäser ut helt. Klarheten får jag förhoppningsvis till med kallkrash och gelatin om inte all torrhumle spökar för mig.
Mäskar och lakar inomhus som vanligt. I mäskkärlet står en jäshink utan botten för att fungera som krage/förlängning eftersom dagens batch är ganska maltintensiv.
Nytt för dagen och en misslyckad lakning
Till dagens bryggning var det en del nyheter. Jag har precis sålt en hel del av min utrustning på grund av utrymmesbrist och lite framtida uppgraderingar. Förutom min 25-literskastrull har jag även sålt mitt mäskkärl eftersom jag behöver ett som är större. I väntan på det nya så tänkte jag att jag kunde mäska/laka i en av mina vanliga jäshinkar som jag tar kastrullens isolering runt och kör bazookascreenen baktill på kranen. Mäskningen höll tempen jättebra och jag tappade max 0.5c på en timme, kanske för att jag även la min vinterjacka över hinken. Lakningen gick däremot åt helvete eftersom jag lyckades paddla-loss bazookascreenen med mäskpaddeln vid inmäskningen. Jag insåg problemet först vid lakningen, det var tvärstopp, så jag flyttade över all mäsk till min kastrull som jag först satte BIABpåsen i. Jag satte fast bazookan i lakhinken igen men missade i all frustration att det var lite malt kvar inne i kranen, fortfarande stopp när jag flyttade tillbaka alla mäsk med andra ord. Ytterligare tillbaka med all mäsk till påsen i kastrullen och köra någon slags improviserad maxibiab genom att tömma ut 15 liter från kastrullens kran. Det blev med andra ord klassisk mäskning med crazyBIAB som lakning, inte hela världen men jävligt kladdigt. Jag fick några punkter lågt preboil men volymen var ändå lite hög så det kompenserades genom att koka kraftigare än jag egentligen behöver.
Kondensproblem? Not so much.
Jag har börjat oroa mig för att jag ska vattenskada vår tvättstuga med mina bryggningar så nytt för dagen var även att koka utomhus, eller ja, i garaget med öppen garageport så typ utomhus. Några minusgrader var det. Jag har bara kört BIAB utomhus under sommaren så detta med att stå ute i snön kändes lite nytt och spännande (och kallt). Koket gick dock riktigt bra tack vare att jag har så mycket kräm i bryggutrustningen nu (upp till 5.2kw). Jag var lite orolig att det skulle bli kondens även i garaget på grund av den kalla temperaturen men den mesta ångan åkte rakt ut genom garageporten. Jag kommer fortsätta koka där ute framöver, riktigt smidigt faktiskt. Efter koket körde jag med en lång hopstand på 45 minuter för maxad humlesmak. Efter det bar jag ut kastrullen och satte den i en snödriva och började kyla. Wastewaterslangen är lite för kort på min spiralkylare så den ska jag skarva till nästa gång men i övrigt gick kylningen riktigt snabbt, ca 10-15 minuter.
Ingen mer saftsil framöver, förutom till saft
Trogna läsare vet att jag hatar att sila vörten genom saftsil och med runt 300 gram humle i koket denna gång var det inte att tänka på. Så dagens sista nyhet var att sätta min desinficerade BIAB-påse över jäshinken, tömma hela batchen rätt ner i hinken för att sedan lyfta påsen med bara humlen. Det gick väl sisådär om jag ska vara ärlig. Min BIAB-påse är gjord av IKEAs tyg ”Sarita” och det är väldigt finmaskigt. Jag hade hoppats på att vätskan skulle åka rätt igenom men det blev tvärstopp direkt precis som med saftsilarna. Där stod jag med 20 liter vört i en biabpåse och ont i ryggen. Vad göra (förutom att skrika ankballe över fälten)? Jag upptäckte som tur var att om man skakade påsen upp och ned så åkte vätskan ut men humlen och det mesta av kall/varmdruv blev kvar. Den nya metoden får med viss tvekan godkänt efter denna upptäckt. Den var smidigare än saftsil men ska jag köra med den ingen ska jag testa med min första grovmaskigare biab-påse. To be continued med humleavskiljningen…
IPA och DIPA
Just ja, det var ju en splitbatch detta. Jag ville primärt göra en DIPA på 20 liter men min doppvärmare har en minimikoknivå vilket gör att jag inte kan göra satser mindre än 30 liter. Dock varken ville jag eller kunde jag göra 38 liter dubbelIPA med så mycket malt det skulle innebära. Då föddes idén om att koka två öl i samma kok. Hur då kanske ni undrar? Jo jag planerade alltså för 20 liter DIPA och 10 liter IPA i samma recept. Det som kokades var 30 liter för besk (90IBU) IPA där ena hinken på 20l kommer få sockerlag efter några dagar och hamna inom rätt typdefinition för en DIPA och den andra hinken med 10 liter spädes med 2 liter 1.040-öl från förkulturen för att dels sänka alkoholen och även IBUn till ca 75IBU och 7.5% vilket är max för en IPA. Jag har aldrig gjort så innan eller ens läst om någon som testat just DIPA/IPA utan mer splittat med olika jäst/torrhumle etc. Bägge jäshinkarna är iallafall inom respektive typdeff men om IPAn blir god återstår såklart att se eftersom förkultursöl inte är så förtvivlat gott.
OG mäts upp. Mycket klar och fin vört med bra hot/coldbreak. Färgen blev dessutom perfekt!
Jäsningen
Efter tre dagar tillsatte jag 700 gram kokad sockerlösning i DIPA-hinken som efter dag 5 fortfarande bubblade var 5e sekund medan IPAn var färdigbubblad dag fyra. Väntar tills bägge hinkarna slutat bubbla innan FG-mätning och kallkrash.
IPA-hinken fick torrhumle i primären och sedan kallkrasch. Otroligt klar och fin.
DIPAn kallkraschades och sattes på fat med torrhumlestrumpa av Saritatyg. Ganska grumlig vilket kan bero på den massiva mängden torrhumle.
Recept
Detta recept är på hela batchen för stark IPA, för enbart DIPAn får man skala ner till 20l och tillsätta sockerlagen på 700g.
80g Simcoe Torrhumle 7dgr
2 pkt US05 i 2.5l förkultur.
5tsk Kalciumsulfat
1tsk Magnesiumsulfat
1tsk Kalciumklorid
1 kapsyl Mjölksyra för att sänka pH från 6 till 5.2
Provsmakning – Kung Hoppo
SM i hembryggning är mindre än en vecka bort och jag ställer ju upp med en rad olika bidrag i domartävlingen men endast ett i folkets val. Jag kommer tyvärr inte ha tid att stå så mycket bakom fatet och servera eftersom jag jobbar som fotograf under SM-dagen så jag hoppas självservering kommer fungera, det kommer tyvärr påverka röstningsresultatet en del negativt och jag kommer få ganska lite feedback så de som vill får gärna kommentera i detta inlägg om ni kommer minnas detta öl dagen efter =).
Här är iallafall provsmakningen av dubbelIPAn Kung Hoppo från vår dubbelbryggning (DIPA/IPA):
Doften är en explosion av frukter, tall, mango och lite diskmedel. En uns av solskyddskräm på en stenig strand i Bahia Feliz ´92 finns i bakgrunden, á papaya coconut?
Den småklibbiga vätskan sprider en fruktig men manlig cederträsmak över tungan och den spritsiga kolsyran får smaklökarna och öppna upp sig likt en övermogen tulpan som stått i skyltfönstret över industrisemestern. Några sekunder senare kommer den kraftiga beskan och hämtar tillbaka mig till verkligheten där en kraftfull engelsk citronmarmelad enbart gjord på skal fastnar i gommen. Den låga restsötman bråkar inget med humleupplevelsen och inte det gör inte den kraftiga alkoholhalten heller. Bra trych helt enkelt.
OmdömeFörrädiskt lättdrucken humlebomb som med sin toppnot av cederträ ändå inte förvandlats till fruktjuice. Jag trodde det skulle bli en riktig mörtmun av den här men den är faktiskt relativt balanserad ändå. Det är dock ingen nybörjaröl så vi får se vad folket säger på SM. Kanske är den för tuff för den breda massan ändå? Jag hade önskat att den blev lika klar som dess lillebror men de väldigt stora humlegivorna råddes inte på med mina vanliga metoder för klarning verkar det som. Little Mac är ändå ganska kraftigt torrhumlad och kristallklar men denna ville inte riktigt hela vägen.
Provsmakning Little Mac IPA
Omdöme
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Hefeweizen XI
Provsmakning
Omdömme: En riktigt bra veteöl måste jag säga. Den är lite kraftig på sina 5.6% vilket jag gillar. Jag har gjort några som landat på 4.8% och då tycker jag de kan vara lite tunna. Det var mycket svavel under jäsningen och första dagarna på fatet men det har som tur är avtagit. En av mina bättre veteöl även om jästsorterna inte heller dessa är mina favoriter.
Recept
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Ranelids Lager & Ale
Jag har bara bryggt lager vid något enstaka tillfälle tidigare och då testade jag tre sorters jäst på en batch; klassikern Saflager 34/70, Mauribrew lager som är en hybridjäst som ska ge lageröl vid alejäsningstemperatur samt US05. Något förvånande vann US05 smakmässigt och eftersom jag inte är någon lagerfantast så har det inte blivit någon mer sådan bryggning. Men med tiden har jag insett att min oerfarenhet tillsammans med otillräcklig jästemperaturstyrning och för lite jäst säkerligen bidragit till ett skevt resultat. Allt det tillsammans med att jag börjar intressera mig lite för ölstilen Modern Lager, som är en torrhumlad lager t.ex. Brooklyn Lager eller Yellow Cab Lager, så har jag bestämt att det är dags att ge lagerjäsningen en ny chans. Nu har jag ju dessutom en jäskyl med tempstyrning och bra förkulturodlarmöjligheter. Lager är en av de svårare stilarna att brygga eftersom felsmaker inte har någonstans att gömma sig så det är även ett sätt att testa sina gränser/svagheter på…
Förkultur på ca 2,5l. E-kolvens förtryckta skala är heeelt off.
Dubbelbatch
Eftersom jag haft lite otur med öl som sprutat ut ur en trasig kran i ett corneliusfat i kombination med att lager tar längre tid att jäsa/lagra så behövde jag brygga en dubbelbatch för att inte få öltorka i mellandagarna. Alltså dubblade receptet men ena halvan får jäsa med US05 i 18c som referensöl. Bryggdagen gick riktigt bra med bra lakning, alla temperaturer satt där de skulle men det enormt kraftiga koket från min 3,2kw doppvärmare gjorde att jag landade på 2 liter för lite i hink samt ett OG på 1.058 istället för 1.052. Jag inser också att min setup för att brygga 20l kokar för klent, jag fick extremt bra kall/varmdruv med det kraftigare koket. Det kan vara det klenare koket som gett mig problem med mina whirlpools på sistone men tyvärr kan jag inte använda min stora doppvärmare för 20l-batcher eftersom miniminivån inte täcks. Det kraftiga koket ihop med 90 minuters koktid gav sjuka mängder kondens så här har jag ett svårare problem att lösa, framförallt i vintertider. Jag hade fönstret helt öppet precis bredvid kastrullen men ändå droppade kondens från taket…
Värmer vatten till inmäskning, inte ens här täcks tillräckligt av doppvärmaren vilket hörs när man rör om i grytan och det fräser-till lite. Men jävlar vilket ös det är i kombon 2kw induktionsplatta och 3,2kw doppvärmare. Jag fick ställa ner plattan till 2/10 när det väl kokade.
Här, mina damer och herrar, är min nya fina termometer. En Greisinger GTH 1170 aka ”Den gula klassikern”. Den har en felmariginal på 0.2c och när jag testat den har den varit väldigt stabil. Jag köpte Termometern utan någon K-givare då givaren kostade 250kr och jag redan har ett gäng jag ville testa först. Denna billiga Kina-kopia-K-Givare-med-spetsgivare för en tia gav riktigt bra värden i kokande vatten. På tal om kokande; om vi ska nörda ner oss lite så bör jag ha kok på 99.89c med mina 27 m.ö.h. i destvatten, något jag inte testade med dock. Man kan räkna ut sin egna kokpunkt för destvatten genom att ta vattens kokpunkt (99.98 vid havsytan) minus sin höjd över havet (h) delat med 300. Såhär ser formeln ut: T=99.98-(h/300). Det bör tilläggas att detta mest är intressant om man bor på hög höjd.
Dagens setup. Värmde all vätska i min stora Patina 50liters och körde med bazookascreen+batchsparge i min isolerade hink. Den tappade 2c på yttempen under 60min men jag ville inte störa bädden och köra ner proben längre. Ska testa med trådgivare nästa gång och se om jag måste åtgärda tunnan, misstänker att locket är för dåligt isolerat.
pH-mätning. Vänstra stickan är före 1 kapsyl lactol/mjölksyra. Tog kanske något för mycket och landade på pH 5.1 skulle jag gissa.
Kranens position visar lakhastigheten på 2-3l/min vilket är helt ok för satslakning.
Min hemmagjorda bazooka ger riktigt klar och fin vört. Det räcker ofta med 2-3 liter recirkulering innan disigheten försvinner och klar fin vört kommer ut. Det där med att vänta 10 minuter efter att man hällt i nästa ”sats” när man satslakar är kanske kul om man kör med 1st sats. Kör man uppdelat på 3st som jag var tvungen till denna gång, så blir det inget med det helt enkelt. Det ska ju vara kul att brygga också, och vem ska komma och slå mig på fingrarna? John Palmer???
Mycket att koka denna gång och detta är inte allt. Det tillkom 1,5l efter att denna bild togs. 47,6l totalt men det borde varit 49,6l för att få 19l+19l i hinkarna efter kok!
Det är svårt att se på denna bild men den kokta vörten blev riktigt klar vilket jag tror beror på det mycket kraftfulla koket. Jag inser att jag måste ha kokat för klent sedan jag började brygga i tvättstugan vilket måste åtgärdas… Det som simmar på ytan är humle från 2-min-givan.
Två jästkulturer som väntar på att få jobba. Jag smakade på ölet från förkulturen och även om det inte var äckligt så är det inget jag vill späda ut min fina lager med. Vissa kör i hela förkulturen men det senaste jag läst nu är att en magnetomrörd förkultur är såpass oxiderad att det kan ge bismaker till ölet den förs över till. Det tog mindre än ett dygn i kylen för att sänka jästen till botten så fulölet kunde hällas bort så detta kommer bli modus operandi framöver…
Nu står jäshinkarna på var sitt ställe och lagerjäsningen är sänkt från 13c till 11c. Kommer bli spännande det här!
Recept
——————————
Kokvolym: 46.56 l
Volym efter kok: 40.56 l
Batch (i jäskärl): 38.00 l
OG: 1.052 SG
FG: 1.011 SG
ABV: 5.4 %
färg: 9.1 EBC
IBU: 37.6 IBUs
Brygghuseffektivitet: 72.00 %
Est. mäskeffektivitet: 73.9 %
Koktid: 90 min
Ingredienser
——————————
Amt Name Type # %/IBU
7.50 kg Pilsner (Weyermann) (3.3 EBC) Grain 1 85.2 %
0.50 kg Munich I (Weyermann) (14.0 EBC) Grain 3 5.7 %
0.50 kg CaraBelge (30.0 EBC) Grain 2 5.7 %
0.30 kg Cara-Pils/Dextrine (3.9 EBC) Grain 4 3.4 %
Amt Name Type # %/IBU
50.00 g Goldings, East Kent [5.00 %] – Boil 75.0 Hop 5 17.9 IBUs
25.00 g Hallertauer Mittelfrueh [4.00 %] – Boil Hop 6 5.7 IBUs
20.00 g Cascade [5.50 %] – Boil 35.0 min Hop 7 6.3 IBUs
30.00 g Hallertauer Mittelfrueh [4.00 %] – Boil Hop 8 5.0 IBUs
50.00 g Hallertauer Mittelfrueh [4.00 %] – Boil Hop 10 1.2 IBUs
50.00 g Cascade [5.50 %] – Boil 2.0 min Hop 9 1.6 IBUs
Amt Name Type # %/IBU
2.0 pkg Safale American (DCL/Fermentis #US-05) Yeast 11 –
1.0 pkg German Lager (White Labs #WLP830) [35.49 Yeast 12 –
Amt Name Type # %/IBU
100.00 g Hallertauer Mittelfrueh [4.00 %] – Dry H Hop 13 0.0 IBUs
50.00 g Cascade [5.50 %] – Dry Hop 10.0 Days Hop 14 0.0 IBUs
Mäskning: !!!!Single Infusion, Medium Body, Batch sparge
Mäsksteg
——————————
Name Description Step Temperatur Step Time
Mash In Add 22.88 l of water at 75.7 C 66.7 C 60 min
Drain mash tun, Batch sparge with 3 steps (10.83l, 10.83l, 10.83l) of 75.6 C water
Övrigt
——————————
Förkultur:
MrMalty föreslår 353 miljarder celler; 2 rör i 1.38l eller 1 rör i 3,43l.
Jag kör med 2,5l förkultur stirplate i två dygn. Kylskåp två dygn (klar efter 12h i kyl).
Jäsningsschema för lagerjästen:
Kyl till 13c före pitch.
När jäsningen är igång sänk till 11c.
Jäs i ca 7-10 dagar.
När jäsningen avtar höj till 16c i 2 dagar.
Sänk till lagring 2.2c 1v.
Tillsätt torrhumle som får ligga 10 dagar.
Kallkrasch -1c.
Tappa på fat, gärna med gelatin.
Brewlog: 08:20 Drar igång värme med induktionsplatta 2kw och doppvärmare 3.2kw. 23l (15c) inmäskningsvatten täcker inte doppvärmaren tillräckligt.
BS föreslår 74-76c inmäskvatten beroende på grain/mashtuntemp.
08:45 Mäskvattnet för varmt.
16.0c i malten. 77c i inmäskningsvatten. 74.3c efter flytt till MLT (sparade 2l)
66.5c i bädden med all vätska.
pH 6.0->5.4 krävde 1 kapsyl lactol.
09:00 inmäskning och HLTvärmning.
10:00 Börjar tömma ut first runnings. Lakvatten ca 80-85c
11:20 Fullt kok. Får sänka induktion till 4/10 för att få lagom kok. T -90
46.6l ska koka ner till 38l i hink. Samlar ihop 47,6 preboil. 1052@24.6c ger PBG 1053. Mash Eff 91.7%.
11:35 Bittergiva på 75min
12:15 35min-giva
12:30 20min-giva
12:35 Protafloc, jästnärsalt, kylspiral
12:48 2min giva
12:50 Flameout
14:00 Kylt, Pitchat, plockat, inte städat.
OG 1.058@36.2l ger 76.3% i effektivitet.
19l Lagerjäsning WLP830 i 13c 1 dygn och 11c i ca 7 dygn. 17.2l Alejäsning med US05 kyld till 16c och jäser i 18c-rum.
Sammanfattning av bryggdagen:
Jag ökade ett snäpp i maltkrossen för att få mer hela skal och effektiviteten blev riktigt bra ändå.
Bryggningen gick riktigt bra trots stora volymer.
Lakningen gick jättebra och temperaturerna stämde fint.
Trots 84c lakvatten kom lakbädden aldrig upp i mer än 72c.
Jag har tidigare kokat för klent, ett kraftigare kok ger mycket bättre varm- och kalldruv.
Det är inte speciellt mycket jobbigare att göra dubbelbatch.
2 liter mer i boiloff ger 6l/h med induktion på 2an och 3.2kw doppvärmare.
Hävert tar lång tid men ger kristallklar vört i hinken.
Saftsil är fortfarande segt. Bara en av mina silpåsar fungerar bra.
Hävert och hopstopper är en variant för att få en hink superklar.
Det kraftiga koket ger enorm kondens. Jag måste koka utomhus.
Provsmakning
Det tar ganska lång tid att göra en vällagrad lager. Hur länge man ska lagra finns det många åsikter om men någon månad är inte fel. Detta gjorde provsmakningen av Ranelids Lager vs Ale lite skev eftersom jag druckit upp all ale sedan länge. Lagern har stått på fat en tid nu sedan jag lyft humlepåsen och nu börjar den bli riktigt bra. Tanken från början var att brygga denna en gång, utvärdera och sedan brygga den igen för att tävla med på SM. Jag insåg en bit in i jäsningen att jag inte skulle hinna med att brygga den igen innan inlämningen, så en extra lagringstid fick det bli istället och nu är 5+1 33or flaskade till domartävlingen. ”+1:an” är mitt egna referensexemplar jag ska dricka i samband med att jag får tillbaka domarprotokollet efter sm.
Lagern är bryggd enligt öltypsdefinitionen för klass 1A, Modern Ljus Lager. Så här lyder definitionen:
Modern Ljus Lager (1A)
OG 1.044–1.056
FG 1.010 –1.017,
Alkohol (vol%) 4,5–5,6%
IBU 35-40
EBC (Färg) 7-20
Ett ljust helmaltsöl med mycket karaktär och stora humlegivor, alla humlesorter tillåtna.
Bouquet/Arom: Humlingen skall vara klart tydlig till kraftig. Smörkola/diacetyl OK. Ingen DMS/grönsakston är tillåtet.
Färg/Utseende: Halmgul till bärnstens- färgad. Kraftigt och tjockt skum. Ingen köldgrumling.
Smak: Välhumlad med hög humlebeska. Den kan vara väl utjäst med en balanserande maltig- het. Inga fruktestrar. Diacetyl är tillåtet. Ingen DMS/grönsakston bör finnas.
Kropp: Medium kropp
Exempel: Hell 5,1%, Brooklyn lager.
Som ni ser är det en ganska ale-lik ölstil där humlen får ta stor plats. Jag tycker om Brooklyn lager även om Evil Twins Yellow Cab Lager är några strån vassare. Eftersom jag inte varit så nöjd med mina tidigare lager så valde jag att lägga mig ganska mitt i typdefinitionen:
Ranelids Lager
OG 1.052
FG 1.011
Alkohol 5.4%
IBU 37.6
EBC 9.1
Där jag kanske skiljer mig lite är med torrhumling. Dock läste jag nyligen receptet för Brooklyn lager, som står förebild för stilen och där har Garret valt att torrhumla… 75 gram humle på 19 liter får nog anses som ganska mycket för stilen men jag tänkte att lagringen kommer ta bort så pass mycket arom att det förhoppningsvis kommer bli lagom tills den ska bedömas.
Utseende
Ljust gul med ganska klar och fin vätska. Vitt skum som är lågt men ligger kvar länge i glaset.
Doft
Fruktig med örtiga inslag, lavendel, läder, tvål och cederträ. Får en bild av en yvig och något bakfull men nyrakad och pigg Björn Ranelid som en blåsig tisdagseftermiddag i september glider in på Jaguar Center i Tommelilla med gårdagens Expressen under armen för att hämta den nyservade jaggan. Sådan är doften, notera!
Smak
Småsöt, nobel humle, len, besk, citrontulo. När det blivit lite varmare framträder pilsnermalten tydligt.
Omdöme
Beskan balanseras av sötma i eftersmaken. Hade önskat lite högre utjäsning. Skillnaden mellan lagern och alen är inte så superstora, förmodligen för att alen fick jäsa så svalt.
Glaset är från Sejdelshoppen och finns att köpa här. Glasrecensionsinlägg är på ingående!
Provsmakning av Ranelids Ale
Dags för del ett av Ranelids Ale/Ranelids Lager. Del två, med lagerjästen kommer dröja uppåt en månad till innan den är klar så ni vet…
Utseende
Ljusgul, väldigt klar (se bild 2) med lätt vitt skum som lämnar en del rester efter sig genom hela glaset. Min klaraste öl hittills utan att långtidslagra flera månader. Briljant!
Doft
En lätt maltsötma blandas med friska citrustoner och fräsch nobel humle. Första två veckorna på fat var Hallertauern väldigt påtaglig men kan nu närmast beskrivas som efterhållsam vilket är synd då det var väldigt gott. Ren och frisk doft, nästan som en lager.
Smak
Det första som slår mig är att det smakar öl. Inte för att försöka göra mig lustig nu men detta är ju den överjästa varianten av min moderna lager och tanken är ju att det ska vara en väldigt ren öl med en mindre humlekick i. Det har jag verkligen lyckats med. Lager-varianten lagras fortfarande och har ännu inte fått någon torrhumle så det blir svårt att jämföra dom sida vid sida på ett rättvist sätt så jag kör alen först och får återkomma till en komparativ studie. Tillbaka till smaken: Citruscest kanske åt apelsinhållet blandas med lite cederträ från Hallertauern. Den avvägda beskan kommer först i eftersmaken och kvar på tungan blir Cascadehumlen. Kolsyran är kraftig för att vara ale, dvs åt lagerhållet.
Omdöme
Jag känner att mina senaste 2-3 öl inleder ett nytt kapitel i min bryggning där jag verkligen fått kläm på tekniken. Rena, fina smaker och ett utseende jag verkligen är stolt över. Absolut min godaste och finaste American Pale Ale jag gjort och jag ser fram emot att testa lagervarianten.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Fords Wild Years IPA
Inleder med att säga att vissa saker var bättre förr. Jag var dock inte bättre förr som bryggare. Idag blev bryggningen då alla mätvärden skulle spikas en gång för alla och lakningen skulle fungera fläckfritt. Och det gjorde den! Jag har framförallt mätt upp min exakta preboil som jag haft lite strul med eftersom jag lakat rätt ner i kastrull. Sen har jag även haft lite knasiga inställningar i Beersmith men nu ska allt vara på plats, alla utrustnings- och mäskningsprofiler. Jag trodde ett tag att min stora femtioliterskastrull skulle försvåra bryggningar till min nya batchsize 20l men nu har jag nog fått kläm på det hela. Min nya kross fick bekänna färg och med lite finslipande av krossstorlek fick jag till en bra kompromiss eller iallafall ett riktigt bra startvärde. 75% är en bra blandning av smak och effektivitet. Nu är min förhoppning att jag kommer kunna lita på det här värdet i framtiden, det märker vi om 5-10 bryggningar…
En mörk(are) IPA
Jag har gjort rätt många APA och DubbelIPA senaste tiden och börjar bli sugen på ett mellanting. Något med lite mer färg än västkuststilen jag ofta kör på. Så med några procent karamellmalt och en rejäl förkultur inleds testbryggningarna inför SM i vår. Jag kommer jag posta receptet vid senare tillfälle då jag vet att en del SM-domare läser denna blogg.
Denna öl har jag döpt till Fords Wild Years. Eftersom den kommer avnjutas på fat så blir det kanske ingen flasketikett men om det blir det så är det bilden ovan som kommer stå för huvudmotivet. Stekhet var han Harrison, back in the days…
Visst är den vacker? Ibland känns det som om jag skriver den här bloggen för att testa alla varianter så ni där ute i stugorna slipper. I fallet ”billig E-kolv” så är det verkligen så. Jag har testat alla billiga flaskor/vinkaraffer/glasburkar och magnetkombinationer ni kan tänka er utan att få till en bra, stabil lösning. Jag tycker 329kr är rätt mycket för en treliters blomvas men nu har jag gett upp och insett att det inte går att göra en DIY-lösingen som passar till en magnetomrörare i längden. Jag har kört en del med min 5-liters glasdamejeanne men den kräver precis lagom mängd vätska i sig för att hålla kvar magnetloppan. Jag köpte en 3-liters E-kolv som ni ser på bilden. 5-litersvarianten vore säkert bra men den kostar ytterligare 200pix och det täcker jag lägga på jäst istället i de fall det behövs, dvs vid lagerjäsning med högt OG. Nu ska jag snyggatill magnetomröraren och limma allt med tvåkomponentslim så det sitter. Jag vaknade i natt av att den jäveln slitit sig lite och stod och slog mot locket. Ett jävla liv blev det men som tur var vaknade inte sonen…
Nu har jag fått in vanan att justera pH. Ett spartips, klipp isär pH-stickorna så får man två för priset av en. Den vänstra är före mjölksyra, pH 5.9. Den högra är efter 5ml mjölksyra, pH 5.2-5.1. Kanske hade i en uns för mycket men det var den mängden min excelkalkyl rekommenderade. Jag hade även i Gypsum (KalciumSulfat, CaSO4) för att få mer trych i humlen. Jag har inte fått min skedvåg från Kina ännu så jag nöjde mig med detta salttillskott denna gång.
Körde vattenvärmning i stora grytan idag, det gick bra det också. Satslakning med bazookascreen blev dagens mäsk/lakmetod, det kändes riktigt stabilt och framförallt roligt. Bra flöde, bra effektivitet, ren och fin vört.
Ren, och fin, vört…
Lite mörkare än jag brukar göra välhumlat men inte lika mörkt som Modus Hoperandi eller Dales Pale Ale. Vi får se hur den blir i färgen i ett glas om en månad…
Smaskig drav som inte satte sig ens det minsta.
Så här mycket flöde körde jag med på kranen. Mest en minnesbild för min egen del, kanske inte säger er så mycket. Men jag tömde ut 14 liter vört på ca 6 minuter vilket är hyffsat snabbt, finns ingen anledning att köra snabbare än så egentligen.
Här är mätvärdet på den första tömningen (first runnings). Tanken var att OGt totalt skulle landa på 1070 men det blev 1063 då min tidigare pre-boil var helt fucked. Det bör stämma bättre hädanefter.
Lite av humlen.
Vet inte varför jag tog denna bild.
Brygglogg
Förkultur på 2 liter vatten och 200g spraymalt kokas, kyls. Skakas, satt två dagar före bryggnignen, körd ett halvt dygn med magnetomrörare då jag fick den på posten först dagen före bryggningen..
Maler malten dagen före. Hälften malet på 0.6 + 0.65=1.25mm, hälften på 1mm.
Mäskade in med 19l@78.9c landade på 69c.
Tog en liter kallt från lakvattnet: 66.9c i mäsken.
Hade i 3 tsk gypsum (15ml) i mäsken.
Sänkte pH från 5.6 till 5.2 med 5 ml mjölksyra.
15l lakvatten är nu 14l. Värmer till 80+ men råkar koka. Fyller 0.5l och byter 1l mot kallvatten, landar på 79.4c.
Recirkulerar 1l fyra ggr.
Tömmer ut 13 liter i first runnings på ganska raskt tempo. SG1078
Häller i lakvattnet och landar på 72c i bädden. Väntar 10 min.
För över first runnings via silikonslang till kastrull och sätter på värme.
Recirkulerar 1l fyra ggr och samlar upp second runnings: 14.5l@SG1034 på 6 minuter.
Ger en preboil på 27.5l@SG1053 vilket i sin tur ger 75% mäskeffektivitet, exakt enligt BS.
Lyckas samlaihop 0.3 liter till efter en kvart, ger då 76% mäskeffektivitet och 27.8 preboil.
Ca 45 min till kokstart.
Kokar 60 min.
Hopstand på 7min.
Kyler till 20c på 17min. Kyler till 19c.
Häller genom saftsil.
Landar på totalt 23l i hink med pressad humle. 4.8l i boiloff.
OG blir 1063 vilket ger effektivitet på 75%.
25.5l inkl förkultur.
Ställer i kylskåp med kupévärmare. 18.0-18.1c.
Receptet
Kokvolym: 30.66 l
Volym efter kok: 24.96 l
OG: 1.063 SG
FG: 1.013 SG
ABV: 6.6 %
färg: 13.1 EBC
IBU: 62.0 IBUs
Koktid: 60 min
2.66 kg Pilsner
2.54 kg Pale Malt
0.56 kg Cara-Pils/Dextrine
0.28 kg Oats
0.20 kg Crystal 100
18.00 g Columbus (Tomahawk) [14.00 %] – Boil 60
10.28 g Chinook [13.00 %] – Boil 45.0 min
10.28 g Simcoe [14.20 %] – Boil 10.0 min
10.28 g Chinook [13.00 %] – Boil 10.0 min
10.28 g Columbus (Tomahawk) [14.00 %] – Boil 10min
16.45 g Cascade [5.50 %] – Boil 5.0 min
16.45 g Chinook [13.00 %] – Boil 5.0 min
26.00 g Chinook [13.00 %] – Boil 0.0 min
26.00 g Cascade [5.50 %] – Boil 0.0 min
50.00 g Cascade [5.50 %] – Dry Hop 10.0 Days
40.00 g Chinook [13.00 %] – Dry Hop 10.0 Days
30.00 g Simcoe [14.20 %] – Dry Hop 10.0 Days
15.00 g Gypsum (Calcium Sulfate) (Mash 60.0 mins Water Agent 1 –
5.00 ml Lactic Acid (Mash 60.0 mins) Water Agent 2 –
2.0 pkg Safale American (DCL/Fermentis #US-05) Yeast 17 –
Provsmakning
Fords Wild Years IPA bryggdes som ett försök att göra en svag dubbelIPA som en IPA, inte för ljus västkust IPA men inte för röd och maltsöt som Modus Hoperandi utan mittemellan. Jag har gjort en hel del bra American Pale Ales och Imperial India Pale Ales (DubbelIPA) men där emellan har det inte blivit riktigt som jag tänkt mig. Men jag har heller inte druckit jättemånga kommersiella IPAs som fastnat på mig. Några finns där helt klart t.ex. Sculpin IPA men ofta tycker jag dubbeliporna imponerar mer men så blir det ju när man drar till med släggan. En IPA handlar om balans tycker jag och det är svårare. Med en dubbelIPA kan man alltid kasta humle på problemet men en IPA ger mindre marginal att gömma sig på. En välhumlad APA också iof men nu ska vi inte snöa in på det utan gå raskt över till dagens provning av Fords Wild Years IPA:
Färgen är gyllengul påväg mot bärnsten (13 EBC), vätskan är disig. Ett lätt fluffigt skum som försvinner efter några minuter och lämnar mycket rester på glaset.
Doften är tydlig och består mest av citrus och tallbarr, frisk och lätt. Lite apelsin i bakgrunden och även lite Basetts vingummi (de vita).
Smaken är mjuk med en markerad beska som är kontrollerad för en IPA (62 IBU). Mycket apelsincest som tar överhand mot tallkådan. Ordentligt utjäst med låg restsötma och lite grapefrukt finns i eftersmaken. 6,8% Alkohol men ingen alkoholsmak.
Kolsyran är medel+. Inte fjös-alekolsyra men inte välkolsyrad lager. Små bubblor som bär tallsmaken på ett elegant sätt.
Omdöme
Absolut den bästa IPAn jag gjort. Den påminner en del om min Thorsten Flincks Imperial IPA men lättare på alkoholen. Den är egentligen för färsk för att bedöma rättvist och jag har ännu inget förbättringsförslag till nästa bryggning av den, för det kommer bli fler varianter av denna IPA helt klart…
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Weißbier X
En veteöl till? Ja eftersom jag fick smaka en (1!) av den förra batchen då en kran till ett av mina fat gick åt pipan och sprutade ut 19 liter ny veteöl på golvet i boden, samt tömde min kolsyretub. Helt glad blev jag inte av detta missöde men nu är kolsyretanken fylld, jag har en till tub på ingång och tillsist en ny veteöl på jäsning. Nytt för dagen är att jag köpt en ny maltkross och sålt min trogna Corona. Inte för att jag varit missnöjd med Coronan, vi har gjort fina öl tillsammans, men det dök upp ett erbjudande om en kvarn jag blev nyfiken på. Det är en kinesisk variant av monstermill med tillhörande tratt och vev. Jag har sedan sågat ett hål och monterat den på en bit av ett IKEA-bokhyllsplan:
Man få ju såklart vad man betalar för och markeringarna för justeringsskruvarna visade sig vara ganska dåliga. Men det spelar inte så stor roll för med verktyget ovan här, ett s.k. bladmått, går det finlira krossningsgraden enkelt. Jag labbadebort två kilo malt för att öva på olika krossstorlekar men insåg att det som gav väldigt många hela skal inte skulle krossa dagens kilon med vete på ett bra sätt eftersom 1. veten är något mindre och 2. saknar skal. Istället justerade jag krossningsgraden till det som ofta är standardinställningen på många krossar, 1mm.
Bladmåttet är som en fällkniv med olika breda ”knivblad”, från 1mm ner till löjligt tunt vilket vi inte behöver i det här fallet. Mellan 0.8-1.4mm är spannet och upp till 1.4mm får man genom att kombinera två mindre blad. Justeringen görs genom att man tar sin önskade tjocklek och för ner mellan de löst fastskruvade valsarna och spänner valsarna. Bladmåttet ska gå att dra upp och ner med minimal kraft, då är det lagom åtdraget.
Likt min förra setup är denna dammfri och jag maler rätt ner i en påse. Jag skulle vilka mala ner i hinken till höger i bild för den är lättare att mäska in med än en påse, men då måste jag kapa ner min skiva som kvarnen sitter på. Avvaktar med det tills vidare…
Här har vi vetemalten. Slät, liten och utan skal.
Pilsnermalten.
Jag fick med en vev och även om denna typ av kvarn maler något snabbare än Coronan, vilket börjar bli intressant när man kommer upp i 8-10kg malt, så kör jag den med farsans gamla slagborr. Jag har läst på en hel del om maltkrossning och läst att 150-200rpm (varv i minuten) är optimalt. Det ger ca 3 varv i sekunden (eller i takt med en lagom HappyHardcore-låt) eller helt enkelt långsammaste läget på min borr. Jag malde pilsnermalten och vetemalten för sig då tratten till nya kvarnen inte rymmer lika mycket som min förra lösning. Det var nätt och jämnt att borren orkade krossa vetemalten som är betydligt hårdare.
Här är en närbild på dåligt krossad malt. I detta fall de 50gram Crystal100 som jag råkat köpa färdigmalt av misstag. Problemet med denna malt är att det är många hela maltkorn kvar och få hela skalbitar. En ojämn krossning helt enkelt. Jag vill inte svartmåla någon leverantör men detta var en av anledningarna till att jag började mala själv.
Här är en näve från dagens krossning. Det är en viss frånvaro av skal vilket beror på vetet som saknar skal. I princip inget mjöl och malten är krossad till 2-4 bitar per styck.
Det här är från en provmalning där jag ställde storleken till 1.45mm. Väldigt fina, hela skal och 2-3 bitar kärna per korn. Ser nästan ut som när man häller i havreskal. Den här krossningsgraden skulle ge en väldigt fin lakning, ren och klar vört men med något lägre effektivitet. Effektiviteten skulle man kunna hjälpa upp genom att mäska längre tid, det går t.om. att mäska på omald malt men det tar många timmar. Det kommer tar 5-10 bryggningar att hitta en lika balans mellan effektivitet och lakbäddsflödeshastighet som jag hade med Coronan. Med det sagt så landar jag hellre på 70-75% effektivitet och en smidig lakning än 85% effektivitet och en jävla bröddeg som sätter igen falskbottnen…
Med ny kross så ville jag utvärdera flödeslakning igen men jag insåg ganska snabbt att veteöl inte är den bästa ölen att testa detta med. Framförallt inte med 60% vete… Här är mäskvattnet på värmning i lilla kastrullen till höger och den matar hink-i-hinken vid silikonslang 12×16.
Jag har börjat justera pH lite mer ordentligt nu när jag har en bättre vattenrapport. Jag har köpt på mig en uppsättning pH stickor till då mina första (t.v.) är åt fel håll. För att se om de visade samma värde så testade jag en av varje. Detta är efter 1 tsk mjölksyra och då visar bägge stickorna (de två i mitten har varit i mäsken, de andra är oanvända) på pH 5.5 i mäsktemp. 5.1-5.5 är bra värde enligt John Palmers bok ”How to brew” som jag rekommenderar alla bryggare att läsa. Jag justerade dock ner med en tesked mjölksyra till för att hamna lite lägre.
Jag plockade även ut en lite dekoktion, dvs tog ut mestadels torr malt från mäsken, kokade en stund och återförde. Dels för att ge lite smak och dels för att justera upp tempen lite som blev för lång efter den andra infusionen. Jag tog tyvärr för lite malt så jag fick röra om i mäsken med grilltändaren några minuter för att få upp tempen från 64c till 67c.
Här är dagens hela setup. Uppifrån: lakvatten matar hink-i-hinken (blått lock) med 76c vatten. Hink-i-hinken tappas långsamt på vätska ner i den stora kastrullen på golvet. När rätt volym samlats upp, 27 liter denna gång, flyttades den stora kastrullen till induktionsplattan och koket kunde börja…
Sammanfattningsvis så var denna bryggdag sisådär. Jag kom igång sent, stegmäskade och tog en paus för att handla mat före koket, alltså tog bryggningen hela dagen och då blev det inte ens städat efteråt. Tempen på mäskningen blev först lite hög i ferualsyrarasten (45c) och sedan låg i försockringsrasten (67c). Det är enkelt att justera men inte så roliga moment och de tar lite tid. Flödeslakningen gick inget vidare då jag fick kanalisering, något jag inte märkte förens halvvägs igenom laket. Vattnet passerade längs väggarna istället för genom malten. Det gjorde att jag gick över till att satslaka resten av vätskan. Det blev två igensatta bäddar av detta då jag blev lite stressad och körde igång för snabbt flöde. Alla lakproblem gjorde att effektiviteten blev lidande men jag fick ihop rätt volym efter kok och bara 3ö för lite socker så hyfsat i prick ändå. Min termometer har börjat glappa precis som min förra. Jag gillar den skarpt för den är så snabb men det har tyvärr visat sig vara låg kvalité under skalet. Nae jag är inte så nöjd med dagens bryggning men jag har lärt mig en hel del. Trots att det inte är rättvist att bedöma flödeslakning som metod när man knappt har skal i mäsken så är det en metod jag inte är så förtjust i. Som jag skrivit innan så tror jag den är mycket bättre om man kan ha utrustning framme och finlira fallhöjder mellan kastrullerna och framförallt ha en HLT (hot liqour tank/varmvattentank) som ständigt kan mata bädden. Att gå och hälla i 1 liter lakvatten varannan minut i en timme är rätt tråkigt… Nästa bryggning blir det satslakning!
Receptet
Lindhs Weißbier X
Bryggare: Gustav Lindh
Stil: Weizen/weissbier (sydtysk typ)
Typ: All Grain
Bryggmetod: !Lindhs HefeWeizen 2-stegs infusion
Smak:
Recept
——————————
Kokvolym: 27.44 l
Volym efter kok: 21.84 l
Batch (i jäskärl): 20.00 l
OG: 1.053 SG
FG: 1.014 SG
ABV: 5.2 %
färg: 9.6 EBC
IBU: 12.4 IBUs
Brygghuseffektivitet: 72.00 %
Est. mäskeffektivitet: 75.6 %
Koktid: 70 min
Ingredienser
——————————
Amt Name Type # %/IBU
2.79 kg Wheat (6.0 EBC) Grain 2 60.0 %
1.81 kg Pilsner (Weyermann) (3.3 EBC) Grain 3 39.0 %
0.05 kg Crystal 100 (110.0 EBC) Grain 4 1.0 %
Amt Name Type # %/IBU
19.00 g Goldings, East Kent [5.00 %] – Boil 60.0 Hop 5 12.4 IBUs
Amt Name Type # %/IBU
3.00 g Chalk (Mash 60.0 mins) Water Agent 1 –
Amt Name Type # %/IBU
1.0 pkg Mauribrew Weiss Yeast 6 –
1.0 pkg Munich Wheat Yeast 7 –
Mäskning: !Lindhs HefeWeizen 2-stegs infusion
Total mängd humle: 19.00 g
Total mängd malt: 4.65 kg
Mäsksteg
——————————
Name Description Step Temperatur Step Time
FerualSyraRast Add 8.41 l of water at 54.1 C 45.0 C 30 min
AlphaBetaAmylaseRast Add 7.40 l of water at 98.7 C 67.0 C 60 min
Utmäskning Add 6.51 l of water at 97.3 C 75.0 C 10 min
Fly sparge with 13.08 l water at 75.6 C
Övrigt
——————————
Har i 1,5 tesked Kalk i mäskhinken innan vatten.
Mäskar in 8.4l vatten till 55c på 4.65kg malt. Justerar lite med nästa vattengiva.
Värmer 7.4 till kokande
Kvar blir 14.2 (Beersmith vill ha 19l) att laka med.
Justerar pH till ca 5.2 med 2 teskedar mjölksyra.
Värmer lakvattnet till kokande för utmäsk. Får inte upp tempen tillräckligt innan jag ville spara resten av vattnet till lakningen.
Lakar försiktigt i 20 minuter men börjar se kanalisering längs kanterna, eventuellt för att lakvattnet inte kom i mitten på lakbädden. Beslutar att gå över till satslakning dock med något hög hastighet. Sätter igen bädden två gånger, inte helt oväntat med 60% vete.
Tycker att preboil verkar lite lågt så jag tillsätter en 1.5L halvkokande som självrinner medan vi åker och handlar ca 1h.
Ca 27.5l preboil. Gick från 1041 till 1049 under koket.
Kokade ner till ca 19.5
Gjorde en whirlpool som inte bildade kon.
Provsmakning
Min utvärdering av veteölsjästtyper fortsätter. Denna gång är det två torrjäster som möts i en match. Mauribrews Weiss och Lallemand/Danstars Munich Wheat.
Mauribrew Weiss
En klar doft av mogna päron blandas med en lätt ton av nejlika. Smaken domineras av syrligt päron med lite banan. Ingen sötma att tala om. Fruktig och spritsig men lite tunn. Eftersmaken har en lätt pepprighet som jag inte gillar.
Skumrester
Omdömme
Av dessa två veteölsjäster så föredrar jag Danstars Munich både i smak och jäsegenskaper då den jäste ut på halva tiden mot Mauribrewjästen. Jag har testat några torrjäster tidigare och på frågan om det går att göra god veteöl på torrjäst så blir svaret: Definitivt! Men ingen av torrjästerna har varit mina favoriter hittils.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Senaste kommentarer