Posts in Category: Bryggeriet
Bryggstativ i stål
Ni minns säkert när jag skruvade ihop mina två bryggbänkar i impregnerat trä ni ser på bilden ovan. De klarar precis hur mycket vikt som helst och är grymt stabila men speciellt smidiga eller snygga är de inte i ärlighetens namn. Måste det vara snyggt då? Jo lite ändå tycker jag, men så lägger jag ju ut bilder för allmänt beskådande. Min kunskapsbrist när det gäller svetsning i kombination med överblivet virke gjorde att jag valde dessa trämonster men ganska snabbt ledsnade jag på att inte kunna hålla rent och torrt under mina stora 200-liters-pannor. Några färdiga stativ lyckades jag inte hitta tros mycke letande men så hittade jag plötsligt en lösning!
Efter en snabb svetskurs hos min kompis Björn så sågade jag till fyrkantsrör i stål 30x30mm från Byggmax som jag sen svetsade ihop, slipade och sen målade med hammarlack, eftersom de inte var av rostfri stål. Resultatet blev jag väldigt nöjd med, speciellt för att vara första gången jag svetsar och jag måste även säga vilken skillnad det är att jobba med riktigt bra verktyg! Björns såg för att såga i stål var som att skära i smör med. Stativen gjorde jag till 65x65cm med ben på 30cm vilket ger en höjd på 33cm. Perfekt arbetshöjd till mina stålmonster där jag behöver ett visst fall för att flytta vört med pump men även för att diska på plats. Jag väntar på att få några beställda plastfötter att sätta under benen men sen ska det testbryggas. Hoppas min konstruktion håller bara!
Björns yta för grovarbete utomhus.
Den här sågen var helt suverän.
Min fula ritning. Måttet på mittpinnen är fel om någon nu mot förmodan skulle få för sig att använd denna ritning för eget bruk.
Rören köps i tvåmeterslängder vilket jag sen fördelade ut mina bitar på för att få så lite svinn som möjligt. Jag räknade ut att nio meter skulle gå åt till mina två stativ. Men så på Byggmax så brinner en säkring i skallen på mig och jag köper nio stycken rör istället. Jag får bygga mig något annat i framtiden för byggmaterial går inte lämna tillbaka tyvärr.
Det är lite svårt att se på bilderna men själva ramens hörn är snedsågade i 45° vinkel för att belastningen på benen ska komma uppifrån. Mina bryggkärl belastar både i ytterkanterna och i mitten/botten, så därför satte jag en mittpinne för att fördela vikten.
Ska sanningen fram så svetsade Björn (in action på bilden ovan) det ena stativet och jag det andra efter att ha sett hur han gjorde.
Sågad, svetsad och slipad. En färdig och en kvar att göra. Det var riktigt kul att svetsa, synd bara att det kostar en rejäl slant om man ska ha bra grejer.
Målat och färdigt. Hammarlacken ska appliceras i tjockt lager men hur tjockt då? Första lagret målade jag lite för tunt så jag smaskade på med lager två. Då fick jag lite rinningar på några ställen. Det får vara killräckligt bra för denna gång så får jag slipa och måla det när de behöver bättringsmåla om några år.
Hammarlackens vackra krackeleringar.
Här är stativen på plats under bryggverket. Plastfötterna är gråa så de kommer inte synas men skydda rören från att fukt ska krypa in och bilda rost från insidan men kanske främst skydda det fula golvet (ja det är dags att måla igen).
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Styrning av nya bryggverket
Det har varit lite paus med bloggandet och bryggeriet för jag har väntat på lite delar som jag ville ha på plats innan jag bryggde igen. Alla delar är såklart tyvärr inte på plats ännu (Coronaleveranstider) men tillräckligt många för att jag ska vilja brygga om någon dag. Främst har jag pillat med kontrollboxen till den inbyggda värmeslingan. Först vill jag skicka ett stort tack till Jonathan Fager som hjälpt mig med elschema, ihopkoppling och många viktiga delar, TACK!
Eftersom värmeslingan från BrewPi men egentligen består av tre separata slingor så slogs jag av tanken att dela upp de tre så jag får tre effektsteg. Någon exakt styrning behöver jag inte utan att kunna köra ca 6kw och 10kw räcker gott så något SSRV eller liknande behövs inte till vörtpannan. Som det är kopplat i kontrollboxen nu så kan jag med ett vred välja att köra 1, 2 eller 3 slingor med motsvarande 3,3kw (230V), 5kw (200V) och 10kw (230V). Elementet är inte designat för att köra 3-fas på 400V utan när det är kopplat som trefas så är det uppdelat som en Y-koppling och därför 230V. Det går även att köra elementet som 230V enfas men kräver då 43,5 A-säkring iställer för 3x16A som jag har i skåpet! Förutom vredet som ger 0,1,2,3 så har lådan även en egen dvärgbrytare för lite extra säkerhet. Den här typen av installation ska göras/godkännas av en behörig elektriker vilket jag har fått hjälp med så även om jag delar med mig av all info här så är så här stark ström inget att leka med! Lådan som jag satt allt i är en Normkapsling från Biltema och sedan en vanlig 5G2,5-kabel med kontakt, också från Biltema.
Jag svängde även förbi Byggmax för att köpa lite rördelar så min passiva ventilation ska passa rakt på locket till vörtpannan. Jag har testkokat systemet med lite vatten och det verkar fungera bra. Skulle det vara för lite drag kan jag alltid köpa en ventilationsfläkt och sätta in i röret. Helst vill jag slippa det för att ha ett så enkelt och tyst system som möjligt.
Första testbryggningen använde jag originallocket till Brewtools B80Pro som flytande lock och även om det fungerade så var det för litet. Hur hittar man ett flytande rostfritt lock som är 60 cm i diameter? Jo hos Muurikka såklart! Jag har med andra ord köpt mig en Paellapanna så tröttnar jag på lågsyrebryggning kan jag alltid svänga ihop en saffransrykande fiskmåltid åt 15-20 pers… De extremt kraftiga handtagen på pannan tänkte jag först böja 90° för att kunna lyfta pannan enkelt men jag insåg direkt att det inte skulle gå. Att försöka vinkelslipa bort handtagen på ett snyggt sätt vågade jag inte heller så det fick bli att ta fram bågfilen. Det tog säkert 30 minuter av sågande med det slöa bladet att ta mig igenom men fint blev det. Passformen är helt okej även om jag gärna hade haft några cm större och raka kanter men man kan inte få allt här i livet.
Slutligen fick jag en extremt kraftig rullvagn som klarar 2000kg belastning av en kompis och den fungerar ganska bra men är kanske i största laget på längden. Den rymmer tyvärr bara ena kärlet så jag är nog inte riktigt i hamn med underrede till de två.
Med alla dessa bitar på plats planerar jag för en bryggdag redan i morgon och tanken är en sydtysk pilsner åt Wehienstephaner-hållet. Till skillnad från Bitburger och Jever så är den Bayerska pilsner mer balanserad med lite lägre beska. Mer om det i nästa inlägg.
Här är sista delen i bryggverksbygget.
Röret och hålet är ju nu lika stora så det är inte exakt handen i handsken men jeg vill helst inte sätta en nippel emellan utan hellre någon sorts list. Eller allra helst kanske tvinga ner skiten med en lagom avvägd mängd våld. Jag ska fundera ett varv till.
Hur man nu kan tycka att ”ett proppskåp” är vackert vet jag inte men jag är väldigt nöjd med resultatet oavsett. Just nu sitter den IP-klassade lådan fast på bryggverksunderredet med ett spännband men troligtvis kommer jag sätta den på väggen i framtiden.
Elschemat som Jonathan gjort åt mig. Eftersom jag har satt allt i en plastlåda är inte jordkabeln längst ner till vänster med i mitt bygge. Det möjliggjorde att jag kunde flytta en plats till vänstra sidan och ta jorden från matningen utan att kapa alla andra kablar vilket blev lite snyggare i lådan. Sjukt oviktigt, jag vet.
Insidan av lådan före jag kopplat in ström in och ut. Här sitter bägge jorden på vänster sida vilket jag alltså flyttade en av sen. Vredet är monterat i locket vilket gör lådan svåröppnad när allt är på plats men tanken är ju inte att öppna något.
Baksidan av värmeelementet. Att pilla in 5 kablar och montera med skruv var väldigt pilligt och första försöket blev något inte helt hundra så jordfelsbrytaren löste ut i huset vilket i sin tur dödade transformatorn till robotgräsklipparen. 900 bagare åt helvete för att lösa det problemet enbart för att det var en specialsäkring i transformatorn istället för glassäkring samt att Husqvarna roat sig med att hälla tjära i hela skiten så det inte går att komma åt baksidan av kretskortet.
Den rostfria Paellapannan.
Handtaget från helvetet.
Och slutligen den robusta rullvagnen som skulle behöva lite kärlek för att bli snygg. Två av hjulen är ledade och två sitter fast vilket gör den mer stadig i styrningen jämfört med t.ex. en kundvagn.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Nytt Bryggverk – del 3
Jag vill inleda med att säga att mitt nya bryggverk fortfarande är under utveckling. Exakt vilka delar som ska ingå och vilken bryggmetod jag tänkt använda är inte gjutet i sten utan kommer säkerligen förändras och anpassas allt eftersom jag brygger. Systemet är så pass modulärt att det finns flera olika sätt att använda det på utan att bygga om något. Det går t.ex. att brygga med infusionsmäskning i ett eller flera steg (stegmäskning), med eller utan konstant recirkulering eller så värms mäsken genom att recirkulera vörten genom ett vattenbad så kallad HERMS – Heat Exchange Recirculating Mash System (vilket låter som en pinsam sjukdom). Det går även stegmäska med hjälp av dekoktion men hur mysigt det än är så ingår det inte i mina standardförfaranden eftersom det är omöjligt att genomföra i hembryggarmiljö utan att kraftigt oxidera hela mäsken.
Systemet i dess enklaste form består alltså av två isolerade, rostfria ståltankar på 216 liter vardera. Kapaciteten efter kok är mellan 100-200 liter vört och endast vörtkokaren har värmekälla på 10.000 watt. Vörten/vattnet flyttas med hjälp av Blichmann’s pump Ripstide och silikonslang. Mäsktunnans enda komponent förutom kranen är en lauterhelix-spiral på 180 cm som släpper ut vört men hindar maltpartiklar att passera. I dagsläget fästes lauterhelixen med en silikonslang på en slangnippel så den är lätt att ta bort för att rengöra (t.om. köra i diskmaskinen eller koka om man så önskar) men även för att underlätta avlägsnandet av drav och rengöra mäsktunnan. Kokkärlet är utrustat med en värmeslinga på 10.000 watt från BrewPi men den används inte för tillfället eftersom jag behöver kunna sänka effekten till kok av halvsatser på 100 liter. Jag ska alltså bygga någon sorts box med vred för att kunna koppla bort en av faserna eller ännu elegantare styra spänningen med en SSVR men eftersom jag inte är elektriker är detta ett framtida projekt jag kommer behöva extern hjälp med. Tills vidare sköter jag istället koket med tre stycken doppvärmare på 3200 watt vardera från Speidel. Tre stycken används för vattenvärmning, värmning till kok och kok av full volym 150-200 liter. Ska jag göra en halvsats på 100 liter så är 6400 watt dvs två doppvärmare lagom effekt.
Den enklaste bryggmetoden
Enstegsinfusionsmäskning eller bara “klassisk infusionsmäskning” går till såhär enligt lågsyreprincipen: Fyll vörtpannan med totala mängden vatten som kommer gå åt. Syrereducera vattnet antingen genom att koka det eller genom att låta torrjäst och en liten mängd socker konsumera allt syra. Värm/kyl vatten till ca 68-70°C. Häll den torra och nykrossade malten i mäsktunnan. Tillsätt salter och antioxidanter. Pumpa vattnet från vörtpannan och in underifrån på mäsktunnan. Rör om försiktigt under ytan så att så lite skum som möjligt bildas. Lägg på flytande lock och vänta en timme. Koppla om slangarna till pumpen så att vörten tas från botten på mäsktunnan och flyttas till toppen av mäskbäden. Recirkulera vörten i några minuter tills sen ser fin ut och mäsken fungerar som ett filter, s.k. vorlauf. Flytta slangen till kranen på vörtkokaren som fylls på med vört underifrån och upp utan plask. Koka vörten som vanligt.
Mitemellanmetoden – lakning
Det går även stegmäska med systemet genom att tillsätta kokande vatten och ska man göra det kan man lika gärna laka lite också för att öka utbytet. Metoden är som den ovan fast man fyller inte på med allt vatten utan 1/3-del till hälften. Sikta på 63°C och efter 30-45 minuter tillsätts ca hälften av de kvarvarande vattnet fast denna gång kokande. Temperaturen stiger från 63°C till 72°C och nästa mäsksteg påbörjas. Efter en halvtimme recirkulerar man vörten (vorlauf) och börjar flytta den till vörtkokaren som då måste vara tom. Alltså behövs här ett tredje kärl för nu ska 76-gradigt vatten tillföras ovanpå mäsken samtidigt som den töms från botten. De exakta mängderna vatten i de här stegen väljer man lite beroende på hur ens system ser ut och hur mycket vatten som kommer att gå åt för att kunna nå nästa temperatursteg. Ska man stegmäska en veteöl med hjälp av kokande vatten så är det klokt att börja med väldigt tjock mäsk dvs liten mängd vatten. Att använda sig av flerstegsinfusionsmäskning och ände hålla syrenivån nere är svårt eftersom man bör röra om när det det kokande vattnet tillsätts. Att endast laka är desto lättare.
Den mer komplicerade metoden HERMS
HERMS-delen av mitt system består i dagsläget av en 36 liters Patinakastrull som värms av en induktionsplatta på 3000 watt som jag tyvärr inte kan styra med termostat eftersom den är digital och inte startar igång efter ett elavbrott. Här kommer jag eventuellt uppgradera till en Hendi-platta senare. I kastrullen förutom varmt vatten ligger min 29 meter långa rostfria spiralkylare. Mäskmetoden med HERMS innebär att fylla mäsktunnan med torr malt, pumpa in 63-gradigt vatten, allt eller spara lite till lakning, från vörtkokaren in genom kranen och underifrån på mäsktunnan dvs ut genom lauterhelixen. När mäsktunnan är full rör jag om försiktigt i mäsken och lägger på ett flytande lock. Slangarna kopplas om så vörten tappas ut genom lauterhelixen till Riptidpumpen, vidare till kylspiralen som ligger i varmvattenbad på önskad temperatur och sedan tillbaka till toppen av mäsken. Genom att ändra temperaturen på vattenbadet kan jag alltså styra temperaturen i mäsktunnan om bara returflödet sprider sig homogent i bädden. Efter stegmäskningen recirkuleras vörten och sen i i vörtpannan likt de andra metoderna
Koket
Själva koket är det inga konstigheter med utan värmeslinga i botten och lagom rullande kok. Jag har inte en färdig ventilationslösning och med så stor yta och effekt bildas en stor mängd kondens så detta måste lösas. Jag hoppas kunna lösa detta utan någon fläkt ungefär på samma sätt som med Braumeistern och mitt första kok fungerade förvånansvärt bra genom att köra med lilla röret och Braumeisterhuvan lagd mot vörtpannas ena öppning i locket. Till mäsktunnan har jag inte något originallock utan där ligger bottenplattan ovanpå eftersom förre ägaren monterat bort den för att köra gasol. Till vörtpannan däremot medföljde originallocket som har två löstagbara mindre lock och tanken är att ena ska användas till ventilation och andra till humlegivor. Jag har sett liknande tunnor där man använde bägge små öppningarna för ventilation men jag hoppas kunna slippa det.
Kylning
200 liter vört är ingen man kyler med små hembryggarprylar utan här krävs rejäl kapacitet. Tanken är att låta Blichmanns Therminator sköta hela jobbet och till en alejäsning med 18°C pitchtemperatur innebär detta att skicka vörten direkt från kokande genom plattvärmeväxlaren och till jästanken. För lageröl, där jag helst vill pitcha på max 10°C, så måste vörten först för-kylas i vörtpannan vilket även ger fördelen att merparten kalldruv stannar kvar där. För-kylningen kan antingen ske genom att plattvärmeväxlaren får skicka tillbaka kyld vört till systemet eller så kan jag använda mig av spiralkylaren från HERMS-slingan eller slutligen min motströmskylare från Brewtools. Det här är ett sådant steg där alla varianter måste testas några gånger innan jag hittat min favoritmetod. Enklast är såklart att enbart använda plattvärmeväxlaren men det innebär en risk att det fastnar en massa druv eller humle i den och det i sin tur innebär stora bekymmer. Någon form av whirlpool eller åtminstone sedimenteringspaus efter kok kommer alltid att tillämpas för att så mycket druv som möjligt ska sjunka till botten.
Jäsning
Att jäsa 200 liter vört per kok eller kanske tom flera parallella jäsningar är inget problem i sig utan problem uppstår först när jäsningstemperaturen ska styras. Här har jag i dagsläget två varianter att använda mig av; ett termostatstyrt kylskåp där jag får in 120 liter vört uppdelat på två jäskärl á 63 liter styck och den andra varianten är att flytta runt hinkar mellan olika rum där t.ex. matkällaren vintertid håller en ganska okej lagerjäsningstemperatur. Med andra ord är min jäsningskapacitet idag undermålig så där finns det utvecklingspotential. Glykolkylning är något jag försöker undvika eftersom de system jag sett låter en del och vi har sovrummet nära bryggeriet så det måste vara tyst. Jag kommer garanterat återkomma till denna punkt vid senare tillfälle.
Hur första bryggningen gick? Det kommer i nästa inlägg, jag lovar!
Den stora Lauterhelixen på 180 cm passar perfekt i den ca 60 centimeter breda mäsktunnan.
Vörtpannan med originallocket där två mindre lock går att ta bort. Upp sticker de tre doppvärmarna från Speidel.
De olika värmekällorna, antingen tre doppvärmare/eldgafflar eller den enorma värmespiralen från Brewpi. De tre doppvärmarna är väldigt smidiga att lyfta ur och diska i vasken men den inbyggda spiralen är ju en tjusigare lösning men då måste jag kunna sänka effekten med 30% vid kok av halvsats.
Så här kan ju inte ventilationen se ut i längden såklart men ny lösning är på gång.
En variant av för-kylning med hjälp av kylspiral. Fungerar men inte så snygg lösning. Dock idiotsäker…
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Nytt Bryggverk – del 2
Många tror/anser att “bryggverk” är samma sak som en färdig allt-i-ett-maskin som man mäskar och kokar vört i. T.ex. Braumeister, Brewtools, Grainfather eller BK35. För mig och många av de hembryggare som började brygga några år innan dessa termostatgrytor blev den vanligaste hembryggarutrustningen betyder bryggverk istället bryggsystem eller den samling kastruller, värmekällor och pumpar som utgör ens sätt att brygga. “Det här är mitt bryggverk” sa jag t.ex. om en kastrull och en kylväska. Så när jag nu påbörjar resan mot ett nytt bryggverk är det inte en recirkulerande allt-i-ett-maskin jag avser utan den totala mängden prylar som utgör min vörttillverkning.
För att börja i rätt ände med mitt nya bryggverk analyserade jag först vad jag saknat, sett förbättringspotential i eller stört mig på med all min tidigare utrustning jag använt. Först och främst var det för svårt att hålla nere syrenivån. Jag lyckades oftast men det var en smal balansgång. Samtidigt gjort enkärlsdesignen att jag ofta fick ut för liten mängd vört att fylla två fat. Både Braumeistern och Brewtools kan ju lätt leverera 80 liter vört vardera om man lakar men då får man skippa lågsyrebryggningen helt och hållet vilket inte är ett alternativ för mig. Mängden vört bestäms helt enkelt utifrån mängden malt och den nivå på vätskan som det måste vara i systemet under mäskningen för att det ska fungera optimalt med flytande lock. Detta ger också problemet att det inte går att göra speciellt starka öl. Ett OG över 1.056 är svårt nå och att komma över 1.060 går inte utan syrepåverkan eller DME. Disken har varit svår eftersom jag inte velat ta i med rejäla verktyg. Bryggverken är förvisso av väldigt hög kvalité men att gå in med en grov rotborste och riva loss med rengöringsmedel känns väldigt onödigt på så fina och högpolerade maskiner. Alltså krävs försiktig rengöring där PBW får göra största jobbet vilket förvisso fungerar och repar inte. men tar en hel del tid och mycket vatten. Dessutom är det tråkigt. Att rengöra maltrör på bägge sidor, försöka få fyra filterdiskar rena, plocka isär pumpar och slangar, tömma stående vatten, ja det är väl en del av själva bryggdagen men det är moment jag gärna skulle slippa eller iallafall minska ner om jag kunde. Att göra rent fastbrända värmespiraler eller värmespiraler som är svåråtkomligga är inte heller vad jag kallar fredagsnöje. Allt det här är såklart lyxproblem men utgör ändå en baksida på bryggdagen precis som blöta strumpor eller kondens i halva huset kan orsaka irritation.
Krav och önskemål på nya bryggverket
Det första och största kravet är såklart att kunna hålla nere syrenivån under 1.0 ppm genom hela processen och att få ut en ren vört både efter mäskningen och efter koket. Det innebär minst två kärl för att kunna mäska in underifrån (underlet), separera vörten utan att lyfta någon maltkorg samt minst ett flytande lock. Bryggverket ska kunna vara flexibelt och utan större begränsningar vare sig när det gäller satsstorlek eller maltmängd. Det ska vara lätt att rengöra bryggverket på plats utan att behöva flytta eller vända tunga kärl och rengöringen efter en bryggdag ska mer kunna liknas vid att skotta snö än att rensa smuts under naglarna med en tops. Systemet ska vara enkelt, modulärt och uppgraderingsbart. Med andra ord om något går sönder under bryggdagen ska det vara möjligt att improvisera och lätt att köpa nya delar för att komma igång igen. Hellre en manuell fönsterhiss än en touchscreen som sänker rutan i bilen så att säga. Jag blir jätteimponerad av all automatisering och avancerad styrning som några av mina hembryggarkollegor håller på med men dels är jag ingen programmerare, dels ingen elektriker och dessutom inte så intresserad av den typen av skapande i processen. Med mitt nya system är jag mer ute efter en traktor som man servar med spett än en Tesla som man server med laptop för att göra dagens sista sista liknelse. Att hålla nere antalet delar som kan krångla eller gå sönder har alltså varit en grundprincip i hela tankeprocessen, så långt det bara går. Att ha en termostat är väldigt smidigt men den kanske inte måste gå via en bryggdator via kontrollbox som även styr pumpar och mäter vörtens pH, DO och SG på tio ställen. Sånt är läckert och ger bättre överblick på processen men inte nödvändigtvis bättre öl. Slutligen vill jag ha rejält med kapacitet i värmningen men även kunna styra styrkan på koket så det inte blir någon värmestress på vörten. Tunga lyft ska hållas nere så gott det går genom hela processen för att spara på den gamla fotografryggen.
Storlek på systemet
Hur mycket öl kan man göra av med som privatperson egentligen? Behöver jag verkligen mer öl per månad än jag redan producerar idag? Bland mina önskemål för nya bryggverket nämnde jag flexibel satsstorlek men egentligen hade det räckt med om jag sagt “tillräcklig mängd öl per nedlagd arbetstid och per bryggdag”. Att kunna brygga 20, 50, 100 och 200 liter i samma system innebär en rad begränsningar eller svagheter beroende på vilken utrustning man väljer. Att koka 20 liter med 10.000 watt blir lika tokigt som att koka 200 liter med 2.000 watt till exempel. I ett stort system kommer det alltid vara mycket svinn och dödyta/deadspace så att pricka in en “standardsatsstorlek” för ens bryggverk är klokt. Då passar alla delarna ihop tillsammans. Värmekapaciteten, bortkoket och kylningskapacitet är rätt dimensionerade. Jag hade initialt en tanke om att köpa 2-3 stycken Patina 98l-kastruller och sikta på en satsstorlek på mellan 60-80 liter efter kok med möjlighet att kunna göra 80 liter standardöl eller 50 liter starkare öl (över 7%), när behov och intresse för sånt skulle uppstå. Detta skulle grovt innebära en tredjedels större kapacitet än jag har idag och det hade väl kunnat räcka, egentligen. Men så hade jag ju den där stora mjölktanken på drygt 200 liter som stod och blängde på mig i bryggeriet. Skulle det gå att använda den som mäskkärl och sikta på en satsstorlek på 100 liter istället, med option på att kunna få ut 150-200 liter? Vad i hela friden skulle jag med all den mängden öl till frågade jag mig själv och min fru skakade på huvudet. Det kan jag fortfarande inte svara på men precis som när idén om syrefri bryggning satte sig i hjärnan, fastnade idén om att bygga mig ett eget litet mikrobryggeri på 2hl (hektoliter) i garaget. Varför? För att jag gillar att testa nya saker och nya utmaningar. Varför? Jag tilltalas av tanken att koka större volymer. Varför? För att det är ett kul projekt både för mig och för er. Men varför??? För att jag kan!
Rost och Barkeepers Friend
I och med detta hade första pusselbiten fallit på plats och jag bestämde mig för att göra en mäsktunna (MLT) av mjölktanken men först behövde den få lite kärlek i form av avlägsnande av ytrost och kalk. Jag testade först att gnugga med Bräkleen som jag löst upp rost med tidigare fast i bilsammanhang. Det bet inte alls. Fram med nästa sprayburk, 5-56 som det står rostlösande på. Det blev ingen större skillnad det heller. Bara en sak kvar att testa nämligen oxalsyra. Oxalsyra finns naturligt i t.ex. rabarber men här behövs lite kraftigare koncentration, dvs. Barkeepers friend som jag köpt på nätet för en massa år sedan. Jag vet att något liknande finns i bygghandeln från tillverkaren Nitor men den har jag inte testat och går därför inte i god för (någon som testat får gärna kommentera nedan). Barkeepers Friend vouchar jag dock för till 100%, den är magisk! Lös upp en matsked pulver i lite vatten så det blir som en smet. Gnugga in med en mjuk svamp och låt stå en halvtimme. Gnugga lite till med svampen och skölj sedan noga. Svampen kommer bli svart av oxid så ta inte den finaste du har. Sen är det tydligen viktigt att torka ordentligt och inte röra ytan på 24 timmar. Det som sker är att kromet i stålet oxiderar och bildar ett effektivt rostskydd. Detta är alltså en passivering av stål i samma steg så något citronsyrabad behövs inte!
Bygge av en bryggbänk
Till min nya MLT köpte jag en 180 cm Lauterhelix som falskbotten eftersom jag haft en tidigare och tyckte rengöringen var väldigt smidig tillskillnad från hur en 60 cm falskbotten med 10.000 små hål i skulle vara att hantera. Lauterhelixen fungerar precis som den Bazookascreen jag kört med tidigt i min hembryggarbana fast 1000% längre och mer hållbar. Dessutom går det stoppa den i diskmaskinen om man bara ser till att den är lätt att demontera efter bryggdagen. Jag tog upp en lämpligt hål i sidan för att kunna fortsätta använda den befintliga enorma kranen för disk. Men MLTn kunde ju inte stå direkt på golvet eftersom flödet till pumpen blir lidande, arbetsställningen obekväm och rengöring under kärlet blir svårt. Jag la ihop några lastpallar och finlirade med några brädstumpar för att komma fram till den optimala häjden på bryggbänken. Sen tog det 45 minuter att kapa upp lite spilbitar från balkongbygget och skruva ihop en kraftfull bänk som skulle klara minst 300 kilos belastning. Saknades nu var främst ett flytande lock men hur hittar man ett ca 60 cm i diameter, rostfritt lock? Det får lösas efter första testbryggningen.
Boil Kettle
I början av Coronakrisen hade jag installerat trefas i bryggeriet så kapaciteten och möjligheten att koka 200 liter fanns plötsligt vilket säkert spädde på denna galna idé om att bygga ett eget privat mikrobryggeri. Många timmars funderande och planerande för att fylla på med övrig utrustning och utveckla en bryggmetod började. Jag köpte en del utrustning från Humlegården och började så sakteliga få bitarna på plats men helhetstänket var ännu inte färdigt. Jag övervägde olika alternativ för vörtkoket och tittade först på en 200l gryta från italienska Polsinelli. Men dels kostar de en slant på grund av mängden stål och den otympliga frakten, dels är leveranstiden just nu extra lång i Coronatider men framförallt så är stålet på de grytorna ganska tunt och jag ville ju ha rejäla grejer som tål kraftfull rengöring. Jag skulle ju ha en pansarvagn att brygga i, inte ett tunt champganeglas (förlåt, inga mer liknselser skulle det ju bli). I väntan på att hitta rätt kärl gjorde jag mig ändå redo för en första testbryggning där jag tänkte använda Brewtools B80Pro som vattenvärmare och sedan som vörtkokare efter mäskningen. Jag var ju så ivrig att få testa all ny utrustning som bara låg där och blänkte i bryggeriet. Jag förberedde allt och fyllde upp totalmängden vatten som skulle behövas till bryggningen morgonen därpå. Sedan satte jag mig i en solstol på altanen och slösurfade lite med telefonen för att ta en liten vilopaus innan middagen skulle lagas. Då hittade jag en väldigt gammal annons på just en sån tank jag redan hade! Den skulle ju passa perfekt i storlek och även klicka i boxen för mitt smått OCDiga inre eftersom de såg likadana ut! Mjölktanken var fortfarande till salu visade sig men det var sen fredagseftermiddag och killen som sålde den ville åka hem och ta helg omgående. Så jag kastade mig in i bilen och åkte med ilfart till andra sidan Stockholm för att titta på tanken. Den var perfekt, och den gick dessutom att få in i bagageluckan! Ett givet köp med andra ord. Väl hemma igen gjorde jag en snabbdisk och återigen en improviserad bryggbänk av lastpallar för att få till en någorlunda höjd på min nya BK. Jag skopade över allt vatten (ca 150 liter) med min 4-liters plastkanna och satte en timer på en av mina nya doppvärmare för att kunna vakna till varmt vatten. Jag var redo för en bryggdag med mitt nya bryggverk även om inte samtliga bitar var på plats ännu. Hur bryggningen gick får ni läsa om i nästa inlägg…
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Uppfräschning av bryggeriet
När jag påbörjade renoveringen av bryggeriet för 3-4 år sedan fick jag veta att jag inte kunde lägga difussionstät färg på golvet för då skulle fukt vandra uppåt i väggarna eftersom bottenplattan är gjuten direkt mot marken. Därför blev min tvåkomponentsfärg stående och jag målade med en enklare golvfärg från Rusta. Det blev snyggt men inte speciellt stryktåligt. En gång per år har jag därför bättringsmålat och jag kan inte förklara varför jag inte gör det oftare för det tar exakt 17 minuter att stryka på färgen och det går inte ens åt en tredjedels kruka färg per gång så väldigt billigt är det också (80 pix?). Och vilken skillnad det gör sen! En vacker dag blir det säkert ett mer hållbart golv men denna vår prioriteras ett balkongbygge.
Utöver en snabbmålning på golvet har jag rensat upp, flyttat undan och organiserat ytterligare en hel del så det framgent ska vara lättare att hålla det så snyggt som jag vill ha det. Jag har även fyllt på med ordentligt med strömkapacitet så förutom de tidigare två dedikerade uttagen på 16A och 10A som jag tidigare vigt åt bryggverk har jag nu även en rejäl trefaskabel med 400V (ca 11kw i 16A?) men även en adapter som gör att jag kan plocka ut 3 stycken 16A i 240V (3200 watt x 3 alltså). Jag kan framöver alltså köra både Braumeistern med en extra 3200w doppvärmare OCH Brewtools 80Pro med bägge värmepatronerna på full effekt 3200 watt samtidigt, när jag nu skulle orka köra bägge på samma gång.
För er som glömt hur bryggeriet såg ut när vi flyttade in i huset…
Så här blir golvet efter ca ett års slitage. Inte jättehemskt men nu när det är nymålat märks verkligen skillnaden.
Nymålat golv men det finns en del att göra med väggarna en regnig dag.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Renovering av bryggeriet
Jag hade tyvärr ingen tid att renovera bryggeriet innan vi flyttade in i huset för snart ett år sedan. Dessutom ville jag ”bo in mig” lite och testa olika setuper innan jag fixade iordning eftersom de blir en del slitage av att möblera om. Men nu gick det inte att vänta längre, det såg helt enkelt för bedrövligt ut. Tanken först var bara att måla golvet, men när jag väl stod där med färgen så insåg jag att taket behövde lite färg också eftersom det var träfärgat. När jag väl målat både tak och golv så såg ju väggarna för slitna ut, så de fick sig en omgång också. Drömmen hade såklart varit helkaklade väggar och epoxygolv men att lägga så mycket tid och pengar på garaget när vardagsrummet ännu inte är målat hade inte varit bra för husfriden… Jag är inte hantverkartypen dessutom så att ge mig på att kakla för första gången, under tidspress dessutom, insåg jag från början skulle vara en dålig idé.
Med alla väggar, tak och golv målade så ställde jag sakerna på plats och testade lite olika varianter. Fräscht men eftersom lägstanivån nu var rejält höjd så kändes mina gröna skåp och diskbänken inte så roliga längre. Om jag skulle tvätta av skåpen och spraymåla dom vita? Eller kanske köpa någon gammal köksstomme? Låter tankarna flöda runt i skallen några dagar när jag plötsligt får en länk till en Blocketannons av min fru (har jag sagt att hon är världens bästa?). Hon hade snubblat över några storköksdiskbänkar och de visade sig finnas kvar. När jag väl var hos killen som sålde så fick jag lite feeling, så jag köpte två stycken när jag ändå var där med släpkärran. Avlopp är redan fixat på en av bänkarna men jag har inte hunnit skrubba och polera med Barkeepers friend ännu. Men vilken skillnad det blev i bryggeriet! Från att ha varit ett sunkigt garagebryggeri till att mer likna ett industrikök eller kanske ett labb! Tänk vad lite färg och rostfritt kan göra! Jag fick även tummen ur och installerade en blandare jag hittade på vinden så nu är det fast draget vatten även till min gamla lilla diskbänk på motsatta väggen.
”Före-bilden” när all utrustning blivit staplad i andra delen av garaget.
Svabbning och skrubbning av golvet. Fräschare än så gick helt enkelt inte att få, ser ju inget vidare ut måste man säga. Har någon med flit målat golvet kissgult?
Eftersom golvet ändå skulle målas och väggarna har samma färg som jag tänkt mig taket behövde jag varken tejpa eller täcka golvet. Splasha på med rollen och ordna nackspärr bara!
Här har golvet fått en första strykning färg. Det hade varit läckert med vitt golv men jag insåg att det väldigt snabbt skulle se ofräscht ut. När jag såg denna bild och uppsyn så blev det tydligt att väggarna, som var fräschast innan renoveringen, behövde sig en omgång också…
Nu börjar det likna något!! Lite finlir kvar bara.
En överbliven diskbänkskiva från Ikea fick ersätta den svarta skivan på mitt barbord som jag tänkte skulle vara på ”torrsidan” av bryggeriet. Min bryggbänk kanske ska stå till höger om bryggverket? Testa, testa, hmm…
Börjar få ordning på grejerna.
Diskbänken bara skriker ”måla mig” i detta läge.
MEN, så kom de här tunga pjäserna till undsättning! Rejält djupa hoar som kommer underlätta diskningen rejält. Bra med förvaring under också och bra med metallkanten mot väggen. Hur den stora passade mellan mina vattenrör? På millimetern! Dessutom var det enkelt att montera avlopp med standarsgrejer från Biltema (ej med på denna bild). Så borta är hemmapulade fullösningar!
Välkommen in i brygglabbet! Rent, fräscht och inspirerande att brygga i!!!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Station för maltkross och mått på slev.
Jag vill gärna effektivisera allt som går att effektivisera och att stå och hålla en borrmaskin tio minuter per bryggdag och plocka fram och tillbaka krosstationen är inget jag varken tycker tillför glädje eller kvalité. Därför har jag byggt mig en möbel till maltkrossen så den sköter sig själv medan jag väger upp nästa maltsort eller fyller bryggverket med vatten. Basen består av ett köksskåp men för att inte förstöra det med såg (frugan tror fortfarande att det kan komma till användning) har jag bytt toppskiva mot något skräp jag hittade i snickeriet. Min borrmaskin är en gammal trygg Bosch slagborrmaskin med lågt varvtal runt 150-200 rpm eller ca tre varv i sekunden och den hålls på plats med lite plåtband. Avtryckaren hålls ned av två buntband. Så nu när jag ska krossa så är det bara i med sladden och låt krossen jobba i sin lugna takt. Maltddamm minimeras genom att krossa ner in i köksskåpet där min avdankade jäshink står och samlar upp den krossade malten.
En liten trasa för att torka maltdamm och kanske lite färg ligger i framtiden…
Sleven
Jag mäter nästan alltid volym före och efter kok (preboil och postboil volume) för att räkna ut effektivitet och bortkok. Till det brukar jag använda en linjal men för att minska mängden disk och slippa räkna om CM till liter via en kalkylator så har jag gjort markeringar på den slev jag ändå stoppar ner i kastrullen för att samla upp skum. Ingen jättebesparing av tid men många bäckar små. Skriv gärna nåt kul!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Brewstand eller bänk till Braumeistern
Jag har länge använt en gammal ärvd skohylla som bryggverksbänk/brewstand både till kylväska, kastrull och till Braumeistern. Jag fick dessutom lägga en träskiva ovanpå bänken för att Braumeistern inte skulle ramla av. Tanken att byta ut den mot något som går att torka av lätt, klarar vikten och har lägre höjd har funnits länge men inte tiden att ordna med det. Jag gav snabbt upp tanken på att köpa någon färdig läsning eftersom måtten skulle bli svåra att hitta men främst att få till något prisvärt som klarar de 150 kg som en full Braumeister och en full Patina 36l väger.
Storleksmässigt ville jag få plats med Braumeistern och en kastrull till lakvatten eller sidokok. Jag ville ha en höjd på 44cm så en 60l-hink precis går under min nya kran på Braumeistern men inte så mycket högre eftersom det är så jobbigt att lyfta maltröret då. Bänken som jag byggt nu är ca 2 cm för hög men då finns utrymme att slipa ner benen så bänken blir vågrät på platsen den ska stå. Materialet är saker jag hittat på vinden och som vi ärvt med huset. Två rejäla stolpar som kapades till fyra ben, ett rejält kraftigt hyllplan till någon industrihylla och sen lite trall för att stabilisera ben etc. Det tog ca 1,5 timme inklusive barnpassning att såga och skruva ihop den och kostade endast lite svett. Om den inte ska förstärkas ytterligare är det bara ett lager färg på träet som eventuellt står på tur och kanske någon form av plast under benen så det inte tränger upp fukt.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Nya Bryggeriet del 2 – Ordning och reda
Idag fick jag lite tid för mig själv att plocka i ordning i nya bryggeriet och jag fick montera ihop mina bokhyllor (från Rusta) som jag ska förvara utrustning i. Jag hann också med att flytta min miniregulator till Sodastream-flaskan som ska vara i kegeratorn och sätta min större regulator på min 10 kg-tub. Ihop med den stora tuben ska jag ha mina två kulkopplingar med backventil så jag kan tvångskolsyra i petflaska utan att riskera att öl vandrar bakvägen in i regulatorn. Bryggeriet ska renoveras med färg och kanske lite kakel i framtiden men nu är det sommar och det finns annat som får gå före. Bara det går smidigt och är roligt att brygga i bryggeriet så brinner det inte med renovering av ytskikten… Diskbänken ska stagas upp och kanske lyckas jag dra något avlopp längs väggen och så ska en lägre bryggarbänk till Braumeistern byggas med mera med mera.
Traptezadapter typ 2
För att montera en regulator på de små Sodastreamflaskorna krävs en adapter för att ändra gängstorlek, en så kallad Trapetz-adapter. Det är ingen direkt supernyhet på marknaden men Humlegårdens ekolager har denna variant ”typ 2” som har en patenterad packning som inte behöver justeras tillskillnad från den gamla modellen som har en mutter som behöver justeras. Jag vet inte hur många gånger jag varit på öltävling och hört det klassiska superpyset (som hörs lång väg) och tillhörande svordom när en patron tömts och lämnat bryggaren frustrerad och med nedfryst hand. Med denna Trapetzadapter slipper man alltså justeringen men att dra några lager gängtejp är ”good practise” för att förhindra eventuella småläckage. Viktigt är att man först sätter gängtejp på de två gängorna och se då till att linda tejpen åt rätt håll så den inte trasslar upp sig vid monterring. Framåt och uppåt när skruven pekar åt höger är så bra jag kan beskriva det. Två varv med tejp räcker. Sen fäster man adaptern på regulatorn, absolut inte på tusen som då töms! Regulator med adapter skruvar man tillsist på Sodastreampatronen och sen är det bara att kolsyra! Den enda skillnaden mot en stor CO2-tub är att Sodastreamen inte har något vred för på-och-av, i övrigt är allt detsamma.
I denna ordning sätts allt ihop.
Gängtejp på plats.
Trapetzadapter in i regulator.
Kolsyrepatron in i Trapetzadapter.
Här här hela min setup för kegeratorn (färdigkolsyrad öl som bara ska drivas ut) och när jag tar med mig fat på picnic/tävling.
Setupen i min jäskyl där jag tänkt kolsyra fat
Jag gör oftast öl lagom till två Corneliusfat (2x19l) även om det både händer att jag gör både ett eller tre. Min standard baseras på två fat och därför är tanken att kolsyra sätta två i taget. Därför har jag två gaskopplingar som jag ansluter med armerad kolsyreslang och med hjälp av ett rostfritt T-kors kopplas slangarna in i regulatorn. Jag har inte hunnit utvärdera de två varianterna av gaskoppling med backventil ännu så jag får återkomma med det snart.
De tre bitarna till vänster ger samma funktion som den längst till höger. Självklart finns det ingen vinning med att köpa den tredelade om man inte redan har ett gäng befintliga gaskopplingar som man vill uppgradera till backventil. Mellandelen, själva backventilen, har anslutningar av typen MFL eller Male Flare-koppling som jag har börjat använda på både öl och gassidan för att kunna flytta slangar smidigt. Den kompletta backventilen finns både med MFL och slangnippel
Det blir en ganska lång pjäs med alla delar men jag har gott om plats i kylen.
Här är nya regulatorn på plats på min extremt tunga kolsyretub, kan det vara gjutjärn? När jag skulle fylla den trodde gubben på brandfirman att den var full när han bar in den…
Jag har gått från Oetiker-slangklämmor till denna skruvvariant för att kunna plocka isär delarna vid behov. Inte för att jag tänkt flytta någon mer gång i mitt liv…
T-kopplingen inne i kylskåpet.
Hyllor på plats. Dom klarar 180 kg per plan, borde räcka.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Nya Bryggeriet – Resan startar
Då börjar ett nytt kapitel i Lindh Craft Beers historia, nämligen inflyttningen till det nya bryggeriet! Vi har i skrivande stund fått möbler på plats i nya huset och fått till något som är funktionsdugligt i vardagen, själva inredandet och renoveringen kommer ta lång tid innan det känns färdigt. Drömmen om ett större bryggeri låg självklart i bakhuvudet på alla husvisningar vi var på även om min fru inte tyckte en dålig källare eller för liten tvättstuga var en dealbreaker. Tack och lov så hittade vi ett superbra hus där även bryggeriet fick ta plats! Första bilden oven visar hur det såg ut i nya bryggeriet på husvisningen. Redan då såg jag potential även om det var svårt att visualisera bort all bråte. Fanns det el eller vatten? Många frågetecken…
Så här såg det ut när vi fått nycklarna i handen. Kallvatten finns vid diskhon till höger och förutom ett avlopp där så finns det även en golvbrunn strax under mina fötter där jag står och tar bild nummer två, en sorts avrinning till blöta bilar i garaget. Tanken är att bryggdelen främst ska hållas på andra sidan det svarta skynket på vänster sida, ett utrymme som är betydligt mycket större än mina behov eftersom lagring av fat kommer ske i matkällaren (fatkällaren) och kegeratorn står på övervåningen. Detta brygget är minst fem gånger större än mitt förra så jag är glad som en lärka om det inte skiner igenom i texten… För att ge hjärnan fullt spelrum fick jag ta lite hjälp av photoshop (obs tveksam kvalité pga tidsbrist) till sista planeringen:
Utrymmet ser mindre ut än i verkligheten på detta konstiga panorama men jag uppskattar väggen från dörren till hörnet till ca 3-4 meter så förstår ni skalan ungefär. I planeringen av positionering så har jag några saker att ta hänsyn till eller fundera kring:
-Braumeisterns avstånd till fönstret får inte vara för långt. I början kommer jag ha ventilationsrör ut genom fönstret men i förlängningen kan det bli tal om att ta upp ett hål i väggen och ha en paxfläkt eller liknande.
-Elementet gör att det inte bör stänka just där eftersom rengöringen blir så tråkig.
-Taket är lågt så Braumeistern får inte stå för högt upp. Jag tänker mig att höjden på kranen ska räcka precis över min 60-liters jäshink.
-Jag vill ha en våt och en torr sida.
-Maltkrossen ska stå så långt borta från brygghörnan som möjligt.
-Strömmässigt behöver jag utöka med 1st 16A till Braumeistern och 1st 10A till lakvattenvärmning/induktionsplattan. Kylskåp, datorn, musikanläggning och småsaker som magnetomrörare etc finns redan även om elen överlag är tvivelaktig. Jag har en kontakt på gång som kanske kan hjälpa mig där men nu kliar det i bryggfingrarna!
-Avloppet är ganska långt från bryggverket som jag tänkt diska på plats, går det dra hårda plaströr längs väggen med fall så jag slipper ha en slang på golvet?
-Jag saknar varmvatten vid diskdelen men det finns två rör som sticker ut ur väggen. Det vore riktigt nice med varmvatten till diskningen och allra helst så det når till bryggverket. Hur ska jag lösa det med mina knapphändiga VVS-kunskaper? Ni ser rören komma från taket i denna bild:
Första steget är att få till en provisorisk lös sladd på 16A direkt från elcentralen på andra sidan dörren så jag kan börja provbrygga. Sen startar jakten på en bra diskbänk och en pall till bryggverket. Sen ska jag ha en hylla till malt och en till utrustning. Och sen ska jag… Äsch nu sätter vi igång!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Senaste kommentarer