Blåspistol för CO2

On 2022-02-03 by Lindh With 0 Comments - Tester

Detta är inte ett betalt inlägg men innehåller produktplacering som kan klassas som reklam. Jag gör dock alltid mitt yttersta för att vara 100% ärlig och opåverkad i mina recensioner.

Att oxidering av öl är dåligt är knappast en nyhet för någon men alla bryggare gör olika många åtgärder för att försöka hålla borta syrets förstörande krafter. En enkel åtgärd på många ställen i processen är att ersätta luft eller syre med CO2 som dels finns naturligt i ölet men som även till viss del tränger bort syre eftersom CO2 är tyngre. Eftersom gaser blandas så det är inte riktigt så enkelt som att bara tillsätta CO2 så är allt syre borta men genom att blåsa bort merparten av syret har vi kommit en bra bit på vägen.

Några specifika ställen att tillsätta CO2 på i processen är vid flaskning, både före och efter ölet hällts i (extra viktigt vid färdigkolsyrad öl). I toppen av en jäshink eller ett fat när locket har öppnats för att kunna lägga i torrhumle. Eller vid lågsyrebryggning då tillfällena/möjligheterna är smått oändliga och endast begränsas av din sjuka fantasi, allt från krossning av malten till att spola ur slangar eller ner i maltbädden före en underlet?

Blåspistol för CO2
Idéen om att ta CO2 från en mindre kolsyrepatron och spruta ner i flaskor och dylikt har florerat länge inom hembryggarkretsar och jag har sett flera som modifierat en Sodastreamapparat för kolsyrat vatten till ändamålet. Inte den snyggaste, smidigaste eller versatila lösningen men allt som gör jobbet brukar jag säga. Men det finns numera en snygg och mångsidig lösning som kallas Blåspistol för CO2, som monteras direkt på kolsyrepatron 425 g av SodaStream-typ och det utan behov av trapetzadapter. Pistolen har ett långt, mjukt och steglöst handtag så det enkelt går att dosera mängden och flödet CO2 utan att behöva tömma halva tuben på några sekunder eller blåsa upp öl i taket. I fronten finns en slangnippel där standardölslang passar perfekt vilket i rätt längd blåser ur en flaska från botten och uppåt. Slangen möjliggör även att en vanlig kulkopplingar kan sättas fast med handkraft och avlägsnas för att kunna variera användningsområdet snabbt och enkelt. Med en grå kulkoppling på slangen kan blåspistolen även användas istället för en kolsyreregulator för att öka serveringstrycket i ett fat. Detta är inte tänkt för att kolsyresätta fatet utan för att på enkelt sätt öka på trycket för servering te.x. på en hembryggartävling/picnic eller i en fatanläggning där 1.0 bar fungerar för alla öl. Pistolen har nämligen en övertrycksventil som löser ut på ca 1,0 bars tryck så när det pyser om ventilen har fatet samma tryck vilket brukar vara ganska lagom för de flesta öltyper och kranar/slangar beroende på serveringstemperatur.

Mina kommentarer
Blåspistolen är en tung och solid pjäs av hög kvalité som ligger bra i handen. Den sitter fast bra på en Sodastreamtub så det känns inget konstigt att hålla hela ekipaget med endast pistolgreppet, utan risk för att något ska glappa eller knäckas. Beroende på mängd kvar i flaskan behövs olika tryck och djup på avtryckaren så skjut lite försiktigt först.
Jag hittar ständigt nya användningsområden för denna lilla ”pryl” eftersom jag så starkt ogillar oxiderad öl och är så ohälsosamt förtjust i de färska smakerna. Den känns otroligt mer robust och hållbar än min lilla miniregulator som jag annars har med på tävlingar så det ska bli spännande att få testa den skarpt för ölservering på nästa tillställning. Jag antar att den lilla kroken på toppen är för att kunna hänga upp pistolen men om någon har en annan teori får ni gärna kommentera nedan. Till skillnad från en kolsyreregulator för Sodastreamflaskor är det ingen fara för packningen att skruva bort en halvfull flaska. På en regulator går piggen ner i flaskan som hela tiden är öppen när den är monterad och när flaskan skrivas bort så sprutar kolsyra ut och packningen fryser sönder. På kolsyrepistolen är piggen direkt kopplad till avtryckaren så när man inte skjuter av kolsyra så är flaskan helt stängd och kan skruvas av och på utan att något händer.

Blåspistol för CO2 finns på Humlegårdens Ekolager för 499kr

Övertrycksventilen på 1 bar är väldigt lätt att öppna med hjälp av övertrycket så den är inte underdriven i sin specifikation.

Packningen på insidan/undersidan. Piggen som går ner behöver inte justeras som på en justerbar Trapetzadapter eftersom det är själva pistolavtryckaren som trycker ner piggen för att frigöra kolsyra och inte någon annanstans högre upp i pistolen.

Blåspistolen som regulator. Här med delarna löst monterat för att visa att det inte behövs slangklämmor eftersom trycket är så lågt.

Jag lyckades få mycket bättre tätning med packningen med flaskan till höger som är Rustas kolsyreflaska medan Sodastreams originalflaska till vänster bråkade lite.

Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg? Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038. Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Nukatap – rostfri tappkran

On 2022-01-31 by Lindh With 7 Comments - Tester

Detta är inte ett betalt inlägg men innehåller produktplacering som kan klassas som reklam. Jag gör dock alltid mitt yttersta för att vara 100% ärlig och opåverkad i mina recensioner.

Det finns många tappkranar för öl på svenska marknaden men många är billiga, Kinatillverkade ickebrandade kranar av låg kvalité och av sämre material. Av märkenskranarna sticker Perlick, Intertap, Ultratap och Ich-Zapfe ut där de första tre är av s.k. forward seal-variant där inget öl blir stående längst fram i kranen, vilket passar bäst för oss hembryggare som inte gör rent våra kranar på samma sätt och lika ofta som på krogen.
Till denna lista har även australiensiska hembryggningsutrustningstillverkaren Kegland adderat ett eget märke de kallar Nukatap. Nukatap har fått sitt namn från den granatliknande rörliga gummisläde som sitter inne i kranen och som är designad för att minska turbulens och därmed ge mindre mängd skum. Den här släden utgör även sin egen packning och är den som sluter tätt mot kranens öppning när kranen stängs och där det annars snabbt skulle kunna samlas bakterier. Dessutom blir ingen öl stående i framkant så kranen fastnar inte som många andra enklare modeller gör.
Förutom denna unika släde så är kranen designad för att ha mindre termisk massa vilket betyder att det går snabbare för ölet att kyla ner. Ju större och tyngre kran, desto varmare blir första glaset öl när det inte serverats på en kvart. Nukatap har en svag lutning bakåt vilket hjälper till att hålla kranen stängd när ett tungt tapphandtag är monterat.

Inom forward-seal-segmentet är Nukatap en av få att erbjuda en flödesreglerande modell som även kan vara självstängande. Detta eftersom flödesjusteringen regleras med en större hylsa i bakkant på nuke:en istället för en rörlig kon som minskar diametern bakåt. Hos Nukatap finns därför plats för en fjäder (tillbehör för 29kr) som stänger kranen automatiskt, något som inte får plats hos andra kraner. Fjädern är slitstark men anpassad för att ge så lite motstånd det går för att öppna kranen så den inte kännas kärv och tung. Enligt tillverkaren krävs 1 kg tryck för att öppna kranen vilket inte sker av misstag och räcker för att kranen snabbt ska stänga sig när handtaget är släppt. Egentligen är 9,8 Newton lämpligare mått på detta motstånd men ett mjölkpaket är lättare att relatera till kanske.

Nukatap är tillverkad i rostfritt stål medan nuke:en/släden är klädd i slitstarkt TPV-gummi. Den röda packningen upp mot handtaget är gjord i en slitstark, syrafast och självsmörjande polymer-plast vilken ska klara kraftig rengöring och slitage under många år. Anslutningen bakåt till ”ölsidan” är gängad enligt 1-1/8″-18 UNEF (amerikansk standard) dvs samma som Perlick och “Tappkran standard”. Jag har en enklare ickemärkestappkran med flödesreglering som har en mindre anslutning bakåt så det finns några olika standarder för anslutning på marknaden (bild längre ner).

Flödesreglering
Nukatap finns i två varianter, med eller utan flödesjustering varav jag har testat den med. Det finns både fördelar och nackdelar med flödesreglering där fördelen är att den till stor/viss del reducerar behovet av sytråd för att minska skumbildning och att det går att justera ner skummängden i ett i annars välkalibrerat system ifall ett fat råkat blivit överkolsyrat. Nackdelen med flödesreglering är att kranen istället består av många fler delar och packningar samt att den termiska massan blir större, dvs. mer kran att kyla ner med öl. För att kunna sätta en tappkran direkt på ett fat så är det egentligen endast en kran med flödesjustering som gäller. En kran utan flödesreglering kommer i detta fall annars kräva extremt lågt serveringstryck eller rejält låg kolsyrenivå på ölet.

Tillbehören
En rolig aspekt med Nukatap är de många tillbehör som finns. I framkant på kranen är halsen gängad vilket gör att det enkelt och helt utan verktyg går att byta munstycke. I skrivande stund finns tre extra munstycken att köpa i Sverige men fler hos tillverkaren:

Corneliuskoppling – Med denna erhålls en fatventil för kulkoppling vilket kan användas både för backspolning/rengöring och för flaskfyllning med t. ex. mottrycksfyllare eller BeerGun. Eller flytt till ett minifat under mottryck med en spundventil (justerbar övertrycksventil) eller manuella pysmetoden genom att släppa övertryck på mottagande fat.

Growlerfyllare – Med en enkel slangnippel på 13 millimeter är tanken att en silikonslang 12×16 eller motsvarande träs på för att enkelt kunna fylla en Growler, utan mottryck. Den growlerfyllare som finns till Perlick passar även i standard-Nukatapmunstycket men till en högre kostnad och inte samma eleganta design. Den klarar dock mottryck om en passande silikonpropp köps till.

Stoutmunstycke (inte testat) – Detta längre munstycke har en skiva med små hål i bakkant som ger ett krämigare skum, perfekt för dry stout (läs Guinness). För att få maximal effekt rekommenderas även blandgas (kvävgas + koldioxid) som kan hålla ett högre tryck utan att ölet blir överkarbonerat.

Mottrycksfyllare (inte testat) – Att med enkelhet kunna tappa upp några flaskor öl på flaska direkt från tappkran utan att oxidera ölet eller tappa för mycket kolsyra är en välkommen nyhet. Kranen iTap finns som är designad tvärt om, dvs, är gjord för att fylla flaskor och med extra tillbehör även kan fungera som en vanlig tappkran. Nukataps mottrycksfyllartillbehör fungerar som en vanlig mottrycksfyllare men har ett teleskopsliknande rör för att fylla från botten och upp. Kul tillbehör som jag varken testat eller sett live så jag kan inte uttala mig om dess funktion eller kvalité men hoppas kunna testa den i framtiden. Den nyfikne kan se mer i filmen här.

Priset
En Nukatap standardkran utan flödesreglering kostar 499kr jämfört med Perlicks 599kr för rostfri variant eller 399kr som kromad. Snarlika priser med andra ord. Vid jämförelse mellan flödesregleringsmodellerna så blir skillnaden större med 599kr för Nukatap jämfört med 945kr för Perlick. En bra tappkran kan avjutas i väldigt många år så jag tycker egentligen inte priset bör vara största anledningen till val av en viss modell men ska en hel Keezer fyllas med tio kranar så bli många bäckar små…

Mina kommentarer
Nukatap är en gedigen och tung kran som andas kvalité. Alla delar känns genomtänkta och den fungerar utmärkt som tappkran med dess flödesjustering. Själva flödes begränsas från 0-100 men räkna inte med någon mirakelkur som t.ex. att kunna servera en 10°C veteöl på 3.5 vol CO2 med kontrollerad mängd skum via tappkranen direkt kopplad på ett fat. Det klarar ingen kran eftersom själva tryckförändringen måste ske på ett eller annat sätt. Med normalkall öl och lagom kolsyra eller i ett tapptorn där viss tryckminskning sker oavsett slangdiameter så fungerar flödesjusteringen utmärkt.
Eftersom jag bara haft Nukatap någon månad kan jag inte uttala mig om den långsiktiga hållbarheten på slitagedelar men ett servicekit med alla packningar kostar bara 79kr så det är enkelt och billigt att hålla den i gott skick även många år framöver.
Det enda jag inte är helt nöjd med i kranen är mjukheten i öppningen på själva gummi-nuke:en. Den är lite för mjuk enligt mitt tycke och det gör att när handtaget skruvats fast så går det, förvisso med betydande extra handkraft, att fortsätta vrida handtaget 90 grader extra vilket sätter kranen helt ur funktion. Detta eftersom piggen som handtaget sitter på går ner i nuke:en och är den som för nuke:en fram och tillbaka. Hade nuke:en varit lite hårdare skulle detta inte vara möjligt. Jag ser det här som ett ickeproblem i praktiken men jag vill ändå uppmärksamma om det hela inklusive en brasklapp att jag eventuellt fått ett måndagsexemplar av denna gummiplupp.
Tillbehören till kranen är roliga och genomtänkta. Att slippa ha en dedikerad stout-kran kommer säkert tilltala många och mottrycksfyllaren verkar väldigt intressant, hoppas verkligen den kommer till Sverige!

På det stora hela så känns Nukatap jämförbar med Perlick men till ett mycket bättre pris på den flödesreglerande modellen. Jämfört med mina två andra sorters kranar (“Standard-kranen” som finns i många hembryggarbutiker och min äldsta Kinamodell med flödesreglering) är Nukatapen av ytterst hög kvalité och där är skillnaden är stor. Ska valet av tappkran falla på Nukatap tycker jag det främst är de många tillbehören som bör locka, eller en rostfri kvalitétskran med flödesreglering och automatiskt stängning till förmånligt pris.

Nukatap finns att köpa hos Humlegården.

Här monterad med rostfritt handtag på mitt resetapptorn.

Nukatap har standardgänga (mer om det längst ner i detta inlägg) så med en adapter passar den pang på en kulkoppling.

Med den vanligaste svarta plastkopplingen får kranen en lite trist vinkel.

Med en rak kulkoppling, denna i rostfritt, så blir kranen rak men det är nätt och jämnt att den går att få på fatet utan att slå i kanten. 19-litersfaten som har öppna sidor fungerar bättre.

Löstagbara munstycket. Det sluter tätt med en packning så det är inte gängorna som tätar. Ingen gängtejp eller liknande behövs.

Originalmunstycket och sedan tre tillbehör; kulkopplingsadapter, growlerfyllare och fjäder för automatisk stängning.

Kanske onödigt övertydlig bild men så ser en fyllning till growler ut. Här gäller det att ha lugnt flöde på flödeskontroller för att inte tappa för mycket kolsyra.

Kulkopplingsadaptern på plats.

Nukatap är inte helt rak utan har lite getingmidja. Det har säkert med flödet att göra på något sätt.

Här ser ni både packningen som sluter tätt mot tillbehören men även granatens topp som sluter tätt och stänger av flödet.

På baksidan av kranen sitter en plastsil som fördelar flödet optimalt enligt tillverkaren.

Silen ligger helt löst i och när fjädern för avstängningen är med så ska den placeras mellan nuke:en och denna sil.

De lättast isärtagbara delarna.

Notera den röda packningen ner i hålet. Den är extra genomtänkt och ska var aav mycket högre kvalité än silikon eller gummipackningar. Tyst, hållbar, klara beerline cleaner men ändå vara smidig.

Alla lösa delar inkl fjäder, tapphandtag i plast, adapter till kulkoppling samt kulkoppling vilket inte ingår i paketet.

Hylsan i mittan av bilden är den som rör sig när vredet till flödesjusteringen ändras. Nederst i bild är nuke:en och hålet i mitten är där metallbubblan från handtaget (kl 2 i bild) placeras och alltså kan överroteras något.
Bild skärmdumpad från tillverkarens Youtubefilm för att visa flödet på öl.

Nuke:en på väg in.

Handtaget ner i nuke:en, fjädern med stora änden mot nuke:en och hylsan som kan röra sig (stora gråa).

Perlicks growlerfyllare (som kanske inte är av märket Perlick, det vet jag inte) som passar bra även i Nukatap.

Jämförelse mellan de tappkranar jag har. (f.v.) Tappkran ”Standard”, Perlick 630 SS, Nukatap med flödeskontroll, Kinakran med flödeskontroll.

Här syns tydligt att första och sista kran inte har forward seal utan nyper av flödet längre bak i kranen.

Baksidan/insidan av tappkran Standard.

Baksidan/insidan av Perlick 630 SS

Baksidan/insidan av Nukatap med flödeskontroll

Baksidan/insidan av Kinakran med flödeskontroll. Notera konen som omöjliggör automatisk stängning på flödeskontrollerade kranar med forward seal. Denna modell som stänger flödet på annat sätt kan ha en fjäder i sig dock.

Kinakranen på bilden ovan har en smalare fattning vilket syns på dessa två kulkopplingsadaptrar som bägge har 1/4″ Flare-koppling på baksidan. Till vänster är den som passar kinakranen och den högra passar Standard, Perlick och Nukatap.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Pils (P31)

On 2022-01-17 by Lindh With 0 Comments - Braumeister, Bryggning

Det här var den tredje av fyra bryggningar där malt- och humlegivor tweakades men även nya #BM10 utforskades. Förra gången jag bryggde (dvs dagen före detta) så satte jag temperaturen på inmäskningsvattnet på 67°C eftersom mäsken dagens före sjönk så pass mycket i temp vid mäskstart. 67°C gav 64,6°C vilket var för högt så denna gång testade jag 65°C vilket borde gett 63°C i mäsken rent logiskt men det sjönk till 62°C istället. Eftersom det är så liten totalvolym så spelar tid och grader större roll jämfört med mina större bryggverk men samtidigt är det mer watt per liter i #BM10 så den kommer snabbt upp i önskat värde. För att pricka malten ner i det lilla maltröret testade jag att använda huvan upp och ner som en tratt vilket jag testade med stora Braumeistern för 7-8 år sedan. Lätt att pricka men sen vill malten inte sjunka ner i hålet och kladdigt blev det hela dessutom så det var första och sista gången. Vid lakningen lät jag maltröret hänga i lakningsposition längre tid och gjorde ingen separat uppsamling av vört. En del vört är kvar i röret så precis före lyft höll jag röret lite snett ovanför ytan och samlade säkert ihop en halvliter innan jag gav upp. Mindre mängd disk men ett lite ryggintensivt moment som ändå blir mitt standardförfarande framöver. Från uppkok och kok finns inget att rapportera och initiala kylningen från 100-23°C gick på 20 minuter med kylmanteln och kallvatten på halvfart. Jag nöjde mig med 15°C i vörten innan flytt till jäshink men tog inte tid på den sista kylningen då jag kraftigt reducerat kylvattenflödet. OG 1.051 och nästan 11 liter i hink. Färdigdiskad och lämnar bryggeriet före kl 12 trots att jag inte hade vatten på timer sedan dagen före.

Inmäskning med huva som tratt var inte min grej.

Efter mäskningen.

Lakning eller snarare sköljning.

Tror jag tog denna bild för att dokumentera nivån efter lakning men det går inte att se ändå så något otydligt bildfokus.

Kok med huva, tratt, rör. Fungerar utmärkt och helt fläktlöst både på #BM10 och BM50. Till mitt 200L-bryggverk tycker jag bortkoket blir i snålaste laget vilket jag tror beror på lockets plattare form men jag är inte helt säker där. Jag behöver mäta mer noggrant.

Kylning via inbyggda kylmanteln. Underbart enkelt och okej på 20-30 minuters kyltid.

Mer humle denna gång.

Humle och druv som förvisso går att spola ner i avloppet men jag brukar samla det i en hink och slänga över staketet istället. Så kul var det inte att byta rör i huset.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Braumeister CIP Spayball

On 2022-01-16 by Lindh With 0 Comments - Braumeister, Utrustning

Det har faktiskt hänt flertalet gånger att jag struntat i att brygga för att disken efteråt känts för jobbig just den dagen. Jag har effektiviserat tvättande av fat så mycket jag tvättar 5-6 fat på en gång utan större arbetsinsats men bryggverken har jag inte fått till en hållbar lösning för ännu. Jag har testat med extern pump och vörtspridare men spridningen har inte varit så bra och det har inte blivit rent.
När det kommer till Braumeistern så har jag sett en bryggare som borrat hål i botten på sin Braumeister och installerat en spraykula men jag är inte så sugen på att borra i den och så vill jag hellre använda inbyggda pumpen nu när nya pumpvarianten är så kraftfull. Därför kom jag på en lösning där byggde en löstagbar kula som trycks ner likt en kork i utloppet från pumpen.
De delar som behövs är en spraykula med 1/2″ FPT-gänga, en bit 15mm rör (koppar duger gott och är enklare att kapa), en Klämmringskoppling hane 15X1/2 och 4-5 cm 12/16mm silikonslang. Monteringen är oerhört enkel:

I BM50 så hamnar kulan ganska långt ner men sprider utan problem rengöringsvätskan över hela insidan inklusive locket.

I den lilla #BM10 är kulan i nivå med mittpitten och fungerar ännu mer effektivt.

#BM-serien har ett sexkantsrör (insex) så även om endast ett kopparrör passar rakt ner i gamla BM så rekommenderar jag silikonslangstumpen för att slippa repor och få en bättre passform dvs högre tryck i kulan.

Jag har inte testat med gamla pumpen men jag tror den är för klen för att detta ska fungera. Det ska alltså vara den nya pumpen som har potentiometer (vred) på och det är maxläget som gäller. Glöm inte ställa tillbaka effekten till nästa bryggning för på läge sju kan man spränga maltrörspackningen enligt Speidel.

En liten film på hur den fungerar finns på min Instagramsida.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Pils (P30)

On 2022-01-14 by Lindh With 2 Comments - Braumeister, Bryggning

Den här bryggningen var del två av fyra i en första omgång tester av med olika malt- och humlekombinationer som jag laborerar med. På grund av en långdragen influensa där energin fortfarande inte riktigt återkommit har jag halkat efter rejält med mina inlägg och denna bryggning är i skrivande stund redan två månader gammal och inte direkt pinfärsk i minnet. Lång förklaring till varför detta och några kommande inlägg är av den lite mer kortfattade sorten.

Brygglogg
Mätte upp malten dagen innan och förvarade den i tratten till maltkrossen för att spara tid på bryggdagen. Tog fel på en av maltsorterna (insåg jag en kvart efteråt) så jag fick skopa upp alla små korn från krossen och lägga den malten i en påse till framtida bryggning och göra om hela mätproceduren igen. Även vatten och salter vägdes dagen innan men CaCl smälter tydligen över natt på grund av luftfuktigheten så det var en kass idé. #BM10 ställdes på timer och med självsynkroniserande klockan var bryggverket igång prick kl 05.00 för värmning märkte jag pga dålig sömn.
Testade något högre vattentemperatur för att inmäskningen inte skulle sjunka så mycket men det sjönk inte som beräknat. 67°C vattentemp gav 64,6°C i mäsken och det höll sig kvar där av någon märklig anledning. Dumpade 0,5l av lakvatten och bytte mot kallvatten som hälldes ner i mäsken för att sänka temperaturen som då sjönk snabbt till 62.0°C så det var för mycket. Testa att starta på 65°C nästa gång.
Kokvolymen landade på 14,2L uträknat med 2,5cm mellan vörtytan och början på gängorna på mittpinnen. Lät maltröret droppa av den sista vörten till en separat kastrull för uppsamling men det blev endast 2,6dl så framöver gäller ”laka på pinnen och släng dravet direkt sedan”.
Bittergivan åkte i 5 min för tidigt pga viktigt telefonsamtal, resulterade i mindre avlägsnande av skum vid uppkok.
Kylning med manteln gick snabbt och att mäta vörtytans temperatur med laser går bra. 20,8°C laser på ytan med 16.2°C i mitten av vörten enligt #BMsensorn (ingen pump igång mot slutet av kylningen). Fick ett OG på 1.050 så mitt i prick.
Nästan 11l i jäshink.

Denna bild illustrerar min filosofi om att disken helst ska få torka på sin förvaringsplats för att inte flytta på all bryggutrustning två gånger.

Den ”nya” kranen som ersatte den föregående BM10-modellens budgetvariant.

Hur sött ser inte lilla bryggverket ut i kontrast till det stora?

Inmäskning med en skön träslev som passade mycket bättre än de två varianter jag testat tidigare #BM10-bryggningar. Denna gäller framöver!

Lite svårt att se men det är lite maltskal på sidorna ovanför filtret. Tycker jag inte om…

Efter lakningen som skedde ner i bryggverket så lät jag maltröret droppa av i en liten kastrull för att kunna mäta hur mycket vört som fanns kvar (som sagt 2,6 dl). Inte värt den extra disken så låt maltröret hänga kvar lite längre tid i bryggverket bara.

Precis som på mitt stora Braumeister så brukar jag strunta i att använda silikonpackningen på huvan eftersom jag ändå brukar ha en distans emellan vid kok. Huvorna är så tunga och stabila att jag tycker packningen inte ger mig något.

Humlegivor förberedda alla på en gång vilket jag oftast inte gör men ska det vara enkelt att brygga så ska det.

Killräckligt kallt denna gång.

Syresättning endast med gravitationen samt torrjäst lite sent tilsatt.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

#Braumeister magnetventil

On 2022-01-06 by Lindh With 2 Comments - Braumeister, Tester, Utrustning

Det här inlägget innehåller reklam.
Speidel har utvecklat en magnetventil till nya #Braumeister-bryggverken som ger tre nya funktioner; automatisk kylning av vört, temperaturstyrd jäsning direkt i #Braumeistern eller extern kylning i en annan Braumeister eller en jästank med kylmantel. Magnetventilen ansluts med den 2 meter långa sladden till kontrollpanelen. Sedan gängas den fast istället för den nedre Gardenakopplingen i kylmanteln, antingen på bryggverket eller det kärl som ska kylas.

Vörtkylning
Den automatiska vörtkylningen aktiveras i menyn på kontrollpanelen när en bryggning startat. Magnetventilen sitter på plats och vattenslang in med kallvatten påslaget samt hetvattenslang ut till avloppet ansluts. När vörten kokat i 60 minuter öppnas magnetventilen automatiskt och kylvattenvatten (eller glykol) flödar genom kylmanteln. När önskad temperatur nåtts i vörten stängs flödet automatiskt av igen. Detta möjliggör att lämna sitt bryggverk oövervakat under kylningen utan att riskera för sval vört.

Jäsning
Det finns två sätt att styra jäsningen, antingen genom den inbyggda temperatursensorn i mittenstången på bryggverket eller trådlöst via blåtand från en Tilt eller Tilt Pro. Styrningen startas på kontrollpanelen under Settings/Fermentation. Klicka igång Tilt och välj färg, sedan är det igång. #Braumeister är nu även Gärmeister (jäsningsmästaren) och visar aktuell temperatur och vörtstyrka SG på displayen. Magnetventilen fungerar på samma sätt som vid vörtkylning men med fördel styr den istället en glykolkylare som är vanligare vid jäsning än vad kallvatten/kranvatten är. Displayen på #Braumeister är igång under hela jäsningen så för att spara el går det att sätta skärmen i sleep mode eller dra ner ljusstyrkan.
För att jäsa i en Braumeister rekommenderar jag spännlocket som finns att köpa som tillbehör, men det är inget absolut måste.

Mina kommentarer
Anslutningen till kontrollpanelen på baksidan av den lilla #BM10 var lite pillig då det sitter andra sladdar i vägen men sladden säkras med en metallskruv så den sitter som berget, väl på plats. Magnetventilen skruvas fast och ersätter den undre Gardenakopplingen vilket inte stod övertydligt i bruksanvisningen. Det tog min några minuter för mig att förstå detta då jag försökte koppla in den ovanpå befintlig koppling. #BM kände genast igen både magnetventil och min Tilt Pro utan någon installation eller liknande, endast två klick i menyn. Styrningen fungerade klockrent både av och på inom en sekund från att rätt temperatur nåtts, både med inbyggda temperatursensorn och med Tilt Pro. Önskad temperatur var väldigt enkelt att välja och presenteras tydligt på skärmen där aktuell temperatur samt SG (om Tilten är vald) visas. Klockrent med andra ord.

Magnetventilen förenklar bryggdagen ytterligare och gör #BM allt mer automatisk. Eftersom jag inte har någon glykolkylare har jag inte gjort någon skarp jäsning med magnetventilen ännu utan endast funktionstestat den delen men jag gillar utvecklingen mot att hela ölproduktionen samlas och övervakas på ett ställe.
Just till #BM10 kan jag tycka Braumeister magnetventil är något utstickande i förhållande till bryggverkets minimala storlek, på 20- och 50-litersmodellerna ser den betydligt mindre ut.

Magnetventilen kostar 1295kr hos Humlegården och passar endast till #BM-modellerna som lanserades 2021.

Inringat ser ni positionen där sladden ska anslutas. På #BM10 underlättar det att tillfälligt avlägsna strömkabeln först.

Sladden trycks in och skruvas med metallskruven.

Gardenakopplingen som avlägsnas från bryggverket, för tydlighetens skull.

Eftersom magnetventilen ska skruvas fast så underlättar det att göra detta moment innan sladden ansluts, för att slippa trassla sladden så mycket.

Vattenslangen klickas fast som vanlig Gardenakoppling, inga konstigheter.

2 meter sladd behövs till att styra en extern jästank men kan lindas runt ventilen när den används på bryggverket.

Styrningen av jäsningen. Välj temperatur på ”slidern” och klicka igång cooling.

För att använda data från Tilt (eller Tilt Pro) aktiveras detta i settings…

…och rätt Tilt dvs rätt färg väljs.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Tilt Pro Hydrometer

On 2021-12-31 by Lindh With 1 Comments - Utrustning

Det här inlägget innehåller reklam. Det finns flertalet vinster med att aktivt följa sin jäsnings progression; för att se att jäsningen går lagom snabbt framåt, för att se när ölet jäst färdigt eller i mitt fall för att se när det är dags att flytta ölet till fat för kolsyrejäsning dvs spundning. Det går utmärkt att mäta detta med en hydrometer även om mängden bunden kolsyra i ölet kräver lite jobb för att bli av med för att kunna få ett bra mätvärde. För att kunna pricka exakt när det är dags för spundning blir det väldigt många små 100ml-slattar som får slänga och speciellt kul är det inte heller att mäta 2-3 ggr per dag i några dagar. För att minska svinnet går det att mäta med refraktometer och räkna om värdet men det ger inte tillräcklig noggrannhet. Jag skrev för länge sedan om jäsningsövervakaren Beerbug som mäter densiteten via ett flöte som hänger i en fisketråd och skickar data via wifi till en app. Den fungerade okej som bäst men var lite knölig att hantera och rengöra. Tekniken går framåt och sedan några år finns gör-det-själv-varianten iSpindel, Brewbrain Float men kanske främst Tilt som nu även finns i en kraftigare Pro-variant. Samtliga digitala hydrometrar består av flytande plasttuber som mäter densiteten genom att analysera vinkeln den flyter i. Mätvärdet ihop med temperatur övervakas sedan via blåtand eller wifi till smartphone eller surfplatta. Datan går även att skicka till molnet (Google sheets, Grainfather, Brewfather mfl.) och sedan få tillbaka en snygg graf på hur jäsningen har gått. Tilt och Tilt pro kommer färdigkalibrerade från fabrik vilket är väldigt smidigt. Tilt Pro är som namnet antyder storebror till vanliga Tilt och även om de mäter på samma sätt och till samma app så har Pro-modellen en rad förbättringar:

Batteritid
Genom två AA-litiumbatterier (medföljande LongLife) är batterikapaciteten förlängd upp till 3-5 år beroende på hur mycket den används. Vanliga Tilt drivs endast med ett mindre CR123A-batteri vilket ger betydligt mindre livslängd än två AA.

Starkare blåtand
Tilt Pro har en 20% starkare blåtandssändare vilket gör att den klarar av att skicka signaler genom stora ståltankar, kylskåp och betongväggar. Vanliga Tilt kräver ofta tillbehöret Tilt Repeater för att förstärka signalen på samma sätt som en wifi-repeater. Jag som jäser i ståltank som står i kylskåp behöver en stark signal.

Bättre precision och noggranhet
Tilt pro är 14×4,3 cm jämfört med Tiltens 9,5×2,9cm. Den större storleken ger ett stabilare mätvärde vid högrekusen eftersom skummet får mindre påverkan. Precisionen för SG-värdet är ökat på Pro-modellen och går ner ända till SG 1.0000, dvs. en decimal mer än vad vi är vana att mäta i. Detta tillsammans med en noggrannhet på SG ±0.0001 (inom intervallet 0.9900 – 1.1200) är galet bra. Vid en riktigt kraftfull jäsning går det nästan se i realtid hur värdet sjunker! Även temperaturmätningen är ner på en tiondel eller en decimal med noggrannhet på ±0,1 °C (inom intervallet -18 °C till 60 °C).

Färger
Tilt och Tilt Pro kommer i en rad olika färger och det har att göra med att de sänder på olika kanaler (i brist på bättre förklaring). Det går bara ha en Tilt av varje färg för att koppla
ihop till appen så maximala antalet är fem stycken vilket borde räcka gott även för mikro/nano-bryggerier.

Säkring, strömknapp och rengöring
Tilt Pro har en inbyggd säkring (PTC) som gör att strömmen från litiumbatterierna temporärt stängs av om batteriernas temperatur överskrider 60 °C. Lite oklart vad folk gör med sin öl men säkert en bra funktion för någon.
Det saknas av- och på-knapp vilket heller inte behövs då Tilten går ner i sömnläge så fort den står upp eller ligger på sidan. Den aktiveras automatiskt igen när den flyter i vinkel.
Rengöring efter jäsning görs med kortare bad i PBW då långtidsexponering kan ge en hårfin repighet där bakterier kan fastna. Manualen avråder helt från PBW tillskillnad från på Tilts hemsida. Det går även bra att diska den med t.ex. Yes men håll borta diskborstar eller repande svampar som Scotch Brite. Före jäsningen desinficeras Tilt enkelt med Saniclean eller Starsan.

Mina kommentarer
Jag har kört med Tilt Pro i snart 10 bryggningar och tycker den fungerar klockrent, precis som den är tänkt och precis så enkelt jag bara kunde hoppats på. Temperatur- och SG-kalibrering sitter mitt i prick jämfört med mina andra kalibrerade instrument vilket var oerhört glädjande. Uppkoppling till mobilen är 100%-ig och jag kan följa jäsningen från övervåningeg (!) men jag hade önskat att det fanns möjlighet att även koppla upp den via wifi likt iSpindlen. För att få kontinuerlig loggning krävs en dedikerad mobil/surfplatta som är nära Tilten hela tiden.
Jag lyckades först inte få igång loggningen av Celcius till Google-sheets (Excelark) utan endast Fahrenhet. Det visade sig att det av tillverkaren tillhandahållna Excelarket hade en bugg i sig som jag löste genom att ersätta en del data från en gammal version. En felsökning som tog flera timmar att reda ut. Jag hoppas Tilt-gänget löser detta men om någon får samma problem som jag så kontakta mig så skickar jag mitt excelark som jag vet fungerar. Det är dock lite knöligt att omvandla excelarket till en körbar webb-app, där får ni se på Youtube-instruktionen hur man gör.
Förutom initiala krånglet med Celcius så har jag bara superlativ att säga om Tilt Pro och jag rekommenderar den helhjärtat. Hur batteritiden är i verkligheten får jag återkomma till runt år 2027!

Tilt Pro kostar 2590 kr och finns att köpa hos t.ex. Humlegårdens Ekolager

Kanske en onödig bild på kartongen men så ser den ut iallafall.

Tilt Pro kommer i ett plastfodral som jag tycker är smidigt att desinficera och sedan använda när Tilten ska skickas ner i jästanken så man slipper hålla den med händerna.

De två AA-batterierna. Här liksom på första bilden så står Tilten på locket till plastfodralet, den har alltså inte någon hatt.

Initialt test i vatten bekräftade kalibreringen och visar på hur lutningen fungerar.

Hur det kan se ut efter en jäsning.

Så här blir tabellen över jäsningen via Googles webbapp. Just denna jäsning var ett test på hur en jäsningen med omvänd diacetylrast fungerar, dvs att temperaturen sänks genom hela jäsningen istället för att höjas. Tyckte det fungerade över förväntan men så var jästen i toppskick också. Slutvärdet på 1.013 innebar att jag flyttade ölen till fat för spundning och där behövde jag Tilten till nästa jäsning.

Standardgrafen på hur jäsningen gått. Det är enkelt att skapa egna grafer om denna inte tilltalar grafiskt.

Skärmdump från min telefon på appen. Detta är standardvyn som loggar data till molnet eller sparar i telefonen vilket också är ett alternativ. Bilderna nedan visar på alla de olika inställningar som går att göra:

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Lagerbryggning med #Braumeister 10

On 2021-12-21 by Lindh With 0 Comments - Braumeister, Bryggning

Det här var första bryggdagen med nya Braumeister #BM10 som jag skrivit om tidigare här. Jag har bryggt med Braumeister i snart tio år nu så jag känner mig väldigt bekväm med maskinen och dess bryggmetod. Jämfört med min BM50 är #BM10 nästan identisk fast i mycket mindre format. Det lilla bryggverket saknar bottenkran men annars är det exakt samma utförande. Den nya displayen hänger ihop med nya generationen och inte storleken. Trots likheterna blir allt i en femtedels skala lite annorlunda och det jag primärt ville göra denna bryggdag var att se hur maskinen fungerar och hur volymerna beter sig eftersom marginalerna blir så små. 1 liter fel på BM50 är 1/50 men på #BM10 blir samma siffra 1/10.

Planen med min #BM10 är att kunna brygga ofta för att testa nya recept, inte att vända mig ut och in för att göra mitt absolut bästa öl vid varje givet tillfälle. Jag vill utan vidare kunna ta ut svängarna mycket receptmässigt och blir det inte gott så har jag ändå lärt mig något. Därför måste bryggdagen vara oerhört enkel och smidig i alla steg, nästintill självgående. Helst så enkel att jag i princip skulle kunna brygga samtidigt som jag jobbar hemifrån utan att det påverkar arbetsdagen. För det krävs att varje steg inklusive kylning och disk är enklast möjliga och att processen går att lita på samt övervaka från distans. Så här skulle en fiktiv bryggdag, steg för steg i dess enklaste möjliga form, kunna se ut:

Dagen innan, förberedelser (15min)
-Fyll upp med allt vatten inkl lakvatten och tillsätt vattenbehandling (salter/lactol).
-Koppla in kylvattenslangar.
-Sätt #BM på timer så vattet är redo för inmäskning när jag vaknar.
-Väg upp maltsorterna och lägg i påfyllningstratten till maltkrossen men krossa ej.
-Häll Saniclean i jäshink och skaka om för desinficering.

Bryggdagen, inmäskning före frukost (15 min)
-Tryck igång maltkrossen.
-Tappa ut 2-3L till en kanna vid sidan om för att ha vatten som påfyllning efter inmäskningen och till lakningen.
-Sätt i maltröret med två filter i BM och häll i malten uppifrån i två steg med omrörning.
-På med filter, låsplattan och låsmuttern.
-Toppa upp med extravattnet så nivån blir bra.
-Tryck start på BM och lägg på locket.
(jobba i 2-3 timmar beroende på mäskprogram)

Utmäskning (5 min)
-Lyft maltkorgen till lakposition och tryck fortsätt för att värma mot kok.
-Häll på resterande vatten över maltkorgen som lakning/sköljning.
(fortsätt jobba tills temp når 95°C vilket följs via MySpeidel.com)

Kokstart (5 min)
-Lyft bort maltröret helt.
-Skumma av ytan med hålslev.
-Mät upp tre humlegivor och häll i bitterhumlen.
-Sätt på huvan med ventilationsröret ut genom fönstret.
(fortsätt jobba 45 min till)

Sista humlen och kylning (5 min utspridda på tre tillfällen)
-Häll i 15min-givan humle, lactol och klarningsmedel Sedisol/Protafloc.
-Häll i 5min-givan humle.
-Ta av ventilationen och starta kylning via kylmanteln.
(fortsätt jobba 20-30 min till)

Pitch och disk (15 min)
Tappa vörten till jäshink och häll i jästen. Töm dravet och diska maltröret/filterna under tiden.
Ställ BM på diskbänken, spola ur, töm, skrubba element och insidan med mjuk svamp, skölj. Färdigt!

Om man räknar bort de 2×15 min som sker innan arbetsdagen börjat så återstår 15+15 min vilket är ytterst liten påverkan på dagen oavsett om det är arbetsdag eller helg med husbestyr. Självklart tar det ett par bryggningar innan allt flyter helt så smidigt men jag ser det inte som en orealistisk tidsplan. Med BM-tillbehöret magnetventil går det även att låta kylningen starta och stanna helt automatiskt, även om det inte är en speciellt stor tidsvinst.

Bryggloggen
Denna första testomgång ville jag inte stressa igenom och heller inte sätta timer på utan lära känna maskinen. Alltså följde den inte planen ovan utan jag började bryggdagen med att fylla upp vatten till gängornas start på mittstången, vilket jag mätt upp till 15,7L. Jag tappade ut lite extra mycket vatten till vattenkannan för att se hur mycket som sedan skulle behövas till mäskningen. Kvar i kannan blev 1,5L. En ytterligare förenkling av bryggdagen skulle kunna vara att skippa lakningen så för att testa detta lyfte jag ut maltröret ur bryggverket nästan direkt efter det lyfts upp från mäskposition och sedan lakade jag maltröret vid sidan av. Detta för att kunna mäta lakvattenmängden skulle behövas för att kunna fylla ett litet Corneliusfat i slutändan. 0,45L droppade av från maltröret före lakningen startade och därefter ca 1,5L till efter lakningen (SG 1.032). Preboil volume i BM utan denna lakvört hamnade på 12,5L med ett SG på 1.045.
Efter kok låg OG på 1.053 och jag fick 9,7L i jäshink. Alltså skulle lakvattnet behövts i huvudkoket för att med marginal fylla de 9,94 L ett standard-Corneliusfat rymmer (utan att riskera att få med jästkakan). Eftersom mitt OG ändå blev i högsta laget så kokade jag lakvattnet vid sidan av och tillsatte i jäshinken lite efteråt. Slutvolym blev exakt 11L men jag tog inget nytt OG efter detta utan räknade ut det med Beersmiths “dilution tool” istället: 9,7L@1.053 + 1,3L@1.032 = 11.0L@1.051. Lite annan data från dagen: Bortkok 10%/timme, druvförlust 500 mL.

Kommentar
Hela bryggdagen, från vattenfyllning tills jag var helt färdig med all disk och släckt taklampa, pågick mellan 06.15 till 12.15 så exakt 6 timmar. Denna gång laborerade jag med lakning och gjorde diverse mätningar så det blev mer nedlagd tid än i planen ovan men jag var ändå väldigt imponerad över hur snabbt allt gick. 1200 watt på en så liten volym ger väldigt korta väntetider. Beroende på hur man räknar eller vilka volymer man mäskar med så är effekten nästan det dubbla mot BM50 (3200 watt / 50L = 64 watt/L jämfört med 1200 watt / 10L = 120 watt/L). Oavsett om uträkningen är relevant så kändes väntetiderna oerhört korta. Även kylningen gick snabbt med kylmanteln vilket jag aldrig upplevt med BM50. Jag brukar anteckna bryggdagens lärdomar i bryggloggen och denna gång skrev jag något i stil med “Koka med pinnen under huvan, annars kokar det över”, “träslev borde vara enklare till inmäskning än min lilla rostfria mäskpaddel” och “mäthinken från krossstationen var något för stor vid inmäskning, testa med huvan som tratt”. Det blir förbättringar att testa till nästa bryggdag.

Nya displayen är verkligen en rejäl uppgradering mot 2015-modellen (modellen före ska vi inte ens tala om). Perfekt överskådlighet, tydligt recept och bra instruktioner genom hela bryggdagen. Övervakningen via MySpeidel fungerar men jag ser fram emot full funktionalitet vilket är på gång i steg om jag förstått det hela rätt. Förutom att bryggdagen var enkel så var den väldigt rolig. När alla tunga moment och alla väntetider försvann så återstod bara de roliga bryggmomenten. Till och med disken var skapligt kul eftersom bryggverket är lika enkelt att diska som en pastakastrull. Så hur enkel bryggdagen var på det hela taget? Så enkel att jag faktiskt bryggde tre dagar i rad! Den enda nackdelen jag överhuvudtaget kan komma på med #BM10 är att det bara blir 11 liter vört efter en bryggdag.

Här har jag gjort ett standardrecept för att köra en bryggning utan att mata in allt i MySpeidel först. Det går även utmärkt att köra in BeerXML-filer i MySpeidel så man kan använda vilket receptprogram man vill.

Reklam för Brewmasters ekologiska terroirmalt som jag bryggde med denna gång.

Maltrör på plats och vätskenivån sänkt för inmäskning.

Lilla saltgivan.

Inmäskning med stålmäskpaddeln som var lite för lång i skaftet framförallt. Sen vill jag inte repa det söta lilla maltröret så nästa gång blir det träslev.

Inmäskad med filter på plats.

Låsplattan och vingmuttern på plats och sen har jag toppat upp med vatten så vätskenivån är över maltröret för att slippa plaskandet.

1,5L kvar som jag sparar till lakningen.

Mäskprogrammet färdigt.

Maltröret lyft till sin lakningsposition.

Vatten anslutet till kylmanteln. Kallt in i botten och varmt ut på toppen, därav armerad slang.

Ja ni fattar vad det här är.

Här testar jag ventilationsrör och huva utan någon distans emellan eftersom jag inte har någon isolering till #BM10. Det blev för kraftigt kok ändå så jag satte stödstången emellan efter ett tag.

Skapligt vitt skum ändå.

Mängden jäst. Jag dundrade på lite extra mängde eftersom det var en lager och för att jag ändå skulle skörda den här jästen senare.

Kyld vört på väg till en av mina nyköpta jäshinkar på 15L som passar bättre i storlek..

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Grainfather SF70 Konisk jästank

On 2021-12-15 by Lindh With 4 Comments - Grainfather

Reklam. Detta är inte en betald artikel även fast jag har fått jästanken för utvärdering av Grainfather. Som alltid lovar jag både mina läsare och eventuella samarbetspartners att jag försöker vara så ärlig jag bara kan i mina tester och utvärderingar.

Det finns många olika sätt att jäsa på och de har alla sina för- och nackdelar. Äldst i gemet är öppna träfat men det främst Pilsner Urquell som envist kämpar på med denna tradition. Därefter har vi öppen jäsning i basäng och då ofta kaklade varianter, vilka återfinns i områden kring Bayern ända ner till Tyrolen. Detta gäller främst småskalig produktion av lageröl eftersom det till veteöl nyttjas öppen jäsning även hos kommersiellt stora bryggerier som t.ex. Schneider.
Modern tillverkning av lager och merparten ale sker nästan uteslutande i cylinderkoniska tankar eftersom de är utrymmeseffektiva, lätta att rengöra på plats (CIP) med automatik samt att det höga trycket på jästkakan, iom högt stående vattenpelare, fungerar ester- och fenolhämmande liknande hobbybryggningens tryckjäsning. Andra fördelar är att konen gör det lättare att dumpa kalldruv före jäsning och att samla jästen efter jäsningen.

För oss nordiska hembryggare dominerade länge den klassiska 30L-plasthinken som jäsningsalternativ eftersom de gamla glasdamejeannerna till vinproduktion var knöliga att göra rena och “glas-carboys” var svåra att få tag på. När carboys väl kom i plastvariant var intresset relativt svalt och användes ofta som sekundärjäskärl/lagringskärl vilket helt gått ur modet. Sedan något år har trycktåliga PET-behållare blivit moderna även om deras ända funktionsskillnad jämfört med att jäsa i Corneliusfat är att de är genomskinliga så det går att se jäsningen (vilket slutsats det nu går att dra från den okulära besiktningen). Rostfria hinkar har funnits relativt länge på hembryggarmarknaden men till ett ganska högt pris. Samtidigt är det många hembryggare som vill att deras små hemmabryggerier ska likna professionella i mångt och mycket så på önskelistan har alltid cylinderkoniska tankar trumfat raka hinkar om det nu ändå ska svida lite i plånboken.

De rostfria cylinderkoniska tankarna för hembryggare finns i främst tre varianter; den enkla standardtanken som motsvarar en rostfri hink fast med konisk botten, den kylmantlade varianten och slutligen den trycktåliga varianten som går att få med eller utan kylmantel.

I samband med lansering av sina två senaste bryggverk släppte Grainfather även en cylinderkonisk tank i den enklare S-serien kallad SF70. Som namnet avslöjar är totalvolymen på 70 liter och den tänkta maxvolymen att jäsa uppges vara 65 L. Tanken klarar inte tryckjäsning och den saknar kylmantel men är kompatibel med Grainfathers GCA kit så det går att ha extern kylning till den. Den är även så pass smal och hög att den går in i ett kylskåp men det är små marginaler så de nyare och moderna AAA-kylskåpen som har tjockare isolering kan vara för smala. Det är främst handtagen på tanken som bygger det lila extra så det är klokt att mäta sin kyl ordentligt innan köp.

SF70 är utrustad med två kranar. En mindre provtagningskran utrustad med 10mm-nippel en bit upp på koniska delen av tanken och den har ett justerbart rör på insidan för att kunna välja vilken nivå den ska tappa från. Provtagningskranen går även att använda när ölet ska tappas på fat eller flaska. I botten av den koniska tanken sitter en större 3/4”-kran som levereras utan nippel och är tänkt för att dumpa kalldruv, dumpa/samla jäst eller tappa öl från. Bredvid provtagningskranen sitter ett dykrör där det går att stoppa in en termometer (tillbehör) i eller temperatursensorn som styr kylaren/kylen (STC1000 i mitt fall). Det ger en bättre styrning av jäsningstemperaturen än att ha sensorn fasttejpad på sidan av jästanken. Locket till tanken är utrustat med en silikonpackning på insidan och istället för hål till jäsrör sitter det en stor öppning med 1,5” TC-koppling så det går att montera diverse tillbehör främst rör. Det medföljer en silikonpropp som passar i hålet samt ett jäsrör/vattenlås. Tanken står på tre ben som går att ha i två olika höjdlägen för att kunna välja vilken totalhöjd tanken ska ha. Benen kan stå direkt på marken som de är eller på tre låsbara hjul som medföljer. Insidan av tanken har en stor och tydlig stansad volymskala med både liter och US gallon.

Mina kommentarer
Jag har jäst i väldigt många olika kärl genom åren, allt från jäshink 10/30/60 L, cylinderkonisk plasttank (Fast Ferment), glasdamejeanne 5/10/30/50L och Corneliusfat till stålhink 45/60/95 L och de har alla sina för- och nackdelar. Den stora fördelen med just konisk jästank är möjligheten att kunna tappa ur och spara jästen på ett smidigt sätt och fördelen med rostfritt är både livslängden och täthet mot syre.
På plussidan har Grainfather SF70 en väldigt bra anpassad storlek för att matcha de lite större bryggverken som Grainfather G70, Braumeister 50 eller Brewtools B80 Pro då de brukar ge ca 50-55 liter vört efter alla vätskeförluster i processen. SF70 känns ganska robust även om den är lätt och insidan är väldigt högpolerad vilket underlättar diskande väldigt mycket. En Insida som ser ut som utsidan av en Patinakastrull är inte att rekommendera eftersom den kan fastna bakterier i de små reporna, den här är alltså blankpolerad. Av samma anledning rekommenderar jag så lite mekaniskt rengörande som möjligt på insidan av jästankar/jäshinkar. Låt PBW eller Enzybrew göra jobbet med rengöring, inte en diskborste eller svamp. Jag har diskat den genom att sätta en vörtspridare i silikonproppen i toppen och cirkulerat Enzybrew med en pump. Att placera hela tanken i min fattvätt fungerar inte smidigt på grund av SF70:s höga höjd.
Alla svetsfogar är snyggt gjorda så de håller sig sanitära i framtiden. Volymskalan på insidan är väldigt tydlig och bra och även om jag skulle vilja kunna se volymen från utsidan så skulle jag inte vilja ha ett stigarrör som blir svårt att hålla sanitärt.

På minussidan så tycker jag SF70 är något instabil vid förflyttning, både med och utan vört i och framförallt med benen i den övre positionen. Den höga tyngdpunkten är den stora boven men även avståndet mellan benen och de något små hjulen. Att fylla tanken med 65 liter och rulla iväg den en längre sträcka eller över trösklar bör helst göras av två personer eller med hög koncentration/styrka. Av någon anledning följer det inte med någon slangnippel till 3/4”-ventilen i botten och de är inte helt lätta att hitta rostfria till överkomligt pris. Silikonpackningen i locket har jag inte lyckats ta bort för rengöring men det är möjligt att det går att göra, dock ej så smidigt.
Tappas ölet från provtagningskranen så blir det fem liter kvar av öl och jästkakan vilket är i högsta laget. Hade röret till provtagningskranen varit några cm längre hade det gått att välja en något lägre position för de som önskar detta. Jag hade gärna även sett 12mm-nippel på provtagningskranen.

På det stora hela tycker jag detta är en väldigt fin och snygg cylinderkonisk jästank med genomgående hög kvalité och genomarbetade detaljer. Med benen i den övre positionen står tanken på perfekt höjd för att fylla Corneliusfat och det ska även gå att hjälpa flödet med ett lätt CO2-övertryck men något maxtryck är inte angivet så tryckjäsning är som sagt inte rekommenderat.

Data
Dubbla kranar
Dykrör till temperaturövervakning eller styrning
“304 grade” stål
Två olika höjder på benen
113° kon
Silikonpropp, jäsrör och hjul ingår.
Kapacitet: 70 liter till bredden, 65 liter jäsvolym
Diameter: 41 cm
Höjd (med jäslås och benen i övre position): 130 cm
Vikt: 13 kg
Pris: 5495 kr

Tanken kommer omonterad men det tar endast någon minut att sätta ihop delarna.

Benens fästpunkt i tanken utgörs av kraftfulla skruvar som är fastsvetsade i en platta.

Muttrarna bör spännas med nyckel för att få bra stabilitet i hela tanken.

Svängbara och låsbara hjul. Jag hade gärna sett en något större variant.

Här är min temperaturgivare till STC1000 instucken i dykröret som demonstration.

Rejäla bärhandtag som är tänkta att användas när kärlet är tomt.

Locket hålls på plats med 6st fjädrade spännen.

Standard 3/4″-tums kulkoppling där det alltså inte medföljer någon slangnippel.

Provsmakningskranen med fast 10mm slangnippel.

Insidan av locket.

Närbild på silikonpackningen som är nedsänkt i locket.

1,5″ standard TC-koppling.

Medföljande silikonpropp och jäsrör som passar i hålet om man inte vill sätta TC-koppling.

Det går även att sätta en bil ölslang i hålet för att leda CO2 till fat för att blåsa ur luft.

Stansad skala på insidan.

Insidan av tanken.

Dykröret och provsmakningskranens insida/rör.

Ett rör som endast sitter på plats med två silikonpackningar på.

Smaskig närbild på logga.

Sluten överföring av öl till fat där CO2 vandrar tillbaka till tanken.

Mängden öl och jäst kvar i konen efter tapp till fat via provsmakningskranen, totalt 5 liter.

Rengöring av tanken med CIP (clean in place) även om jag flyttat ut tanken ur kylen just här.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Speidel Braumeister #BM10

On 2021-12-02 by Lindh With 3 Comments - Braumeister, Utrustning

Reklam. Detta är inte en betald artikel även fast jag har fått bryggverket för utvärdering av Speidel. Som alltid lovar jag både mina läsare och eventuella samarbetspartners att jag försöker vara så ärlig jag bara kan i mina tester och utvärderingar.

Speidel grundades 1912 av Georg Speidel och tillverkade inledningsvis trätunnor för öl- och vinproduktion. 1963 började Speidel tillverka glasfiberförstärkta plasttunnor medan den rostfria produktionen, som de kanske är mest kända för idag, startade på 80-talet.
Bryggverket Braumeister hade premiär på Braubeviale 2003 och har genomgått en rad förbättringar genom åren, även om konceptet med mäskmetoden där vörten pumpas underifrån och upp är den samma sedan start. Varför ändra ett vinnande koncept? Den första modellen tillverkades endast i 20-liters-varianten men när det blev dags att byta till en med avancerad kontrollpanel med inbyggd stegmäskning, utökades produktlinjen med en 50L, 200L och 500L-variant som alla bryggde på samma princip och använde samma kontrollpanel även om antalet pumpar och värmelement varierade sinsemellan..
2015 var det dags att uppgradera kontrollenheten till en mer avancerad som även kunde koppla upp sig på internet med wifi-tillbehöret. Förutom att produktlinjen utökades med en 10-liters och en 1000-liters så tillkom även plus-linjen där 10-20-50-modellerna gick att få med fastsvetsad kylmantel likt de stora bryggverken.
2021 var det så dags igen för en uppdatering men denna gång betydligt större. Kontrollpanelen fick en stor touchscreen på 5” med IP65 klassning men framförallt betydligt modernare gränssnitt. Inbyggd wifi från start utan tillbehör, inbyggd blåtand och kontrollpanelen fick två extra uttag för att kunna styra automatisk kylning (tillbehör) men även för 24V och CAN, som är ett standardiserat interface för enheter att kunna kommunicera utan någon dator. Det möjliggör t.ex. styrning av jästankar där informationen från tanken sedan kan visas direkt i Braumeisterns display, tvåvägs kommunikation med andra ord. Hårdvarumässigt försvann den tidigare temperatursensorn som satt i botten på bryggverken och integrerades istället i mittstången för att kunna mäta temperaturen mitt i mäsken istället för i botten av vörten. Hela produktlinjen utan kylmantel fasades ut och därmed försvann “plus-namnet” och nya namnet är istället hashtag (t.ex. #Braumeister20).
Den minsta varianten på 10 liter dök upp 2015 som jag skrev tidigare med först endast som naken modell och sedan med kylmantel som plusmodell. Den fick dock ingen extra bottenkran som övriga plusmodeller eftersom den är så liten och lätt att diska ändå. Första modellen hade ett 1000-watts element men det byttes ganska snart ut till 1200 watt då vissa användare tyckte koket var lite för klent. I samband med 2021 och #-modellen så ersattes pumpen till den nya kraftfullare modellen med steglös styrning via en potentiometer och den lite simplare kranen ersattes med samma kran som 20 och 50-litersmodellerna.

Här ser ni den tredje 2015-plus-modellen till vänster och den före 2015 till höger. Vill ni se en allra första modellen får ni klicka på den här länken och scrolla ner lite.

Hur den mäskar och brygger
Jag har skrivit om Braumeistern enormt många gånger genom åren men jag inser att jag aldrig riktigt förklarat hur den fungerar, vilket skiljer sig från alla andra bryggverk på marknaden eftersom Speidel har patent på mäskmetoden. Enligt standardförfarandet fyller bryggverket med vatten som värms till önskad inmäskningstemperatur där den sedan hålls via termostat. Sedan sänks ett avlångt stort rör kallat maltrör/maltpipa, som har en gummipackning i botten, ner i bryggverket och vattnet. Sen sätts två bottenfilter ner i maltröret, ett tjockt och grovt med ca 1,2 mm hål och ett finmaskigare och tunnare filter (tänk kökssil). Malten hälls ner i röret, rörs om, och två likadana filter läggs i ovanpå malten. Sen låses maltröret fast mot botten vilket även förhindrar filterna som är rörliga i maltröret från att röra sig genom att placera ett smalt rör ovanpå maltröret och låsa fast det med en vingmutter. När alla bitarna är på plats startas själva mäskprogrammet som innebär att vörten pumpas från botten av bryggverket, upp genom maltröret och över maltrörets kant. Denna metod kallas för Recirculating Infusion Mash System förkortat RIMS men det gäller även när vörten pumpas åt andra hållet, dvs upp till toppen av bädden för att låta gravitationen sköta recirkulationen. Denna nerifrån och upp-metod som Speidel är ensamma om ska minimera risken för igensatt mäskning eftersom det är två krafter som jobbar mot varandra, pumpen och gravitationen. I en mäskning med riktning uppifrån och ned så jobbar bägge krafter åt samma håll och mäsken kan lättare sätta igen när den blir kompakt. Med dåligt krossad malt i Braumeistern kan det istället uppstå kanalisering av mäsken, med vörtfontäner som resultat. Jag har bryggt med Braumeister i snart tio år och aldrig råkat ut för någon riktig fontän men så krossar jag också min malt själv vilket alla bryggare som vill optimera sin process och smak på öl borde göra.
Efter att mäskningen med dess olika temperatursteg är färdig så skruvas låsmuttern bort, likaså lilla låsröret och sedan lyfts maltröret upp till lakningsposition, dvs halvvägs upp genom vörten. På utsidan av maltröret sitter några små stålpinnar som gör att maltröret kan hänga och vila på den medföljande U-formade avlastningsstången. Nytt för #2021-modellerna i 20L och 50L är att dessa pinnar utökats med ytterligare två så röret kan lyftas i två steg istället för endast ett, allt för att minska plaskande. När maltröret fått dränera sin vört ner i bryggverket går det välja att laka, dvs hälla på mer vatten ner i maltröret för att öka volymen och ta hand om mer socker från mäsken. Det går dock bra att skippa lakningen för den som känner för det eller tom laka med kallt vatten, sockret är ju redan löst så det spelar inte så stor roll för utbytet utan endast för tidsvinsten med varmt vatten. Det går även att laka röret vid sidan av, ner i en hink utanför bryggverket för att kunna göra ett extra svagare öl på samma gång. Viktigt då är att täppa igen det hål som blivit genom mäsken där mittröret tidigare upptog plats.
När lakningen är färdig lyfts maltröret ut helt och därefter kokas vörten i 60 minuter med humle. Efter koket kopplas en trädgårdsslang till Gardenakopplingarna i kylmanteln och vörten kyls till önskad jästemperatur vilket visas på kontrollpanelen. Sen går det antingen att flytta vörten till en jästank/jäshink och rengöra sin Braumeister, eller så jäses vörten direkt i Braumeistern med dess inbyggda temperaturstyrning, vilket kräver magnetventils-tillbehöret som jag kommer skriva om i ett separat inlägg. Med #2021-modellerna kan samma magnetventil både starta och stoppa kylningen automatiskt om så önskas.
Alla Braumeistermodeller är utrustade med Ultra Low Watt Density-element (ULWD), vilket betyder att de inte blir lika varma per kubikcentimeter som t.ex. en grilltändare som snabbt börjar glöda. Samtidigt är totala mängden watt alltså den samma, bara utspridd över längre sträcka. Detta innebär en skonsammare värmning av vörten som inte blir bränd eller utsätts för värmestress vilket leder till ökad oxidering av vörten. Viktigast för den breda massan är troligtvis att den inte bränner vörten under mäskningen vilket ofta sker vid lägre temperaturer eller med vetemalt som gärna bränner sig fast på värmelementen. Många andra bryggverk med högre densitet i värmeelementen bränner fast vört och partiklar och det hörs genom att det kokar/bubblar direkt på värmelementet vilket det alltså inte gör i samma utsträckning på Braumeisterns element. Det finns tillverkare av andra bryggverk som helt avråder från att mäska in under 60°C pga detta problem och det går då alltså inte att brygga sydtysk veteöl på rätt sätt med ett sådant bryggverk. Rengöringen efter kok ger ULWD-elementen ytterligare fördel eftersom de går snabbt att tvätta rena när ingen vört eller humle bränts fast.

Fördelar/nackdelar med bryggmetoden och bryggverkets design
Att recirkulera från botten och upp har både sina för- och nackdelar. Vörten blir väldigt klar och fin och risken för igensatt mäsk med trasig pump som resultat är nästintill obefintlig. Väldigt driftssäkert med andra ord. Som det är tänkt i originalmetoden så plaskar vörten en del när den rinner över maltrörets kant men detta går att komma förbi genom att bara ha i mer vatten så hela maltröret befinner sig under vörtytan. En viss begränsing i mängden malt som går att ha i finns i samtliga modeller och vörtstyrka upp till 1.068°Ö går vanligtvis att få till utan några knep eller extra tillbehör. Det går att få i 23% mer malt med ett tillbehör som möjliggör att fixera de översta två filterdiskarna på toppen av maltröret istället för löst flytande i röret. Annars går det även mäska två omgångar med hälften malt i varje omgång, dvs maltröret lyfts upp som vanligt inför lakning, därefter ersätts den med ny malt och röret sänks ner i vörten igen för en till mäskomgång. Det ska kunna ge upp till 1.101°Ö i vörtstyrka önskas ännu starkare så går det koka vörten längre tid för att reducera volymen eller enklare tillsätta spraymalt/DME/LME.
I #BM10 är maltbegränsningen utan tillbehör rekommenderad till 2,8 kg och maxvolymen vört som går att koka har jag räknat ut till 16,86L. En typisk standardbryggning av ett typiskt standardöl på ca 5%, dvs vörtstyrka på ca 1.048-1.050, kräver då 2,4 kg malt och ger 11 liter vört i jästanken efter alla förluster.

IP-klassning
Nya kontrollpanelen är som jag skrev IP65-klassad vilket låter tryggt men vad betyder det egentligen? Om vi bryter ner koden för IP-klass-skalan så är första siffran skydd mot fasta partiklar från t.ex. en hand ner till sand och slutligen damm medan andra siffran markerar skydd mot flytande vätskor, från enskild droppe till “powerfull high-temperatue water jet from close range”. Braumeisterns första siffra, nummer 6 som är det högsta värdet i fasta partikel-skalan, betyder helt dammtät dvs fullständigt tät mot även de alla minsta partiklarna.
Dess andra siffra, nummer 5 ungefär mitt i skalan på flytande, betyder att den står emot en vattenjetstråle på 6,3mm, direkt riktad mot kontrollenheten från valfri vinkel utan att några skadliga effekter får uppstå. Detta ska kunna ske under 1 minut med 12,5 liter/min flöde och 30 kPa/4.4 psi tryck på ett tre meters avstånd. Hur mycket är det egentligen? Om vi tittar bakåt i skalan så är nummer 3 “spraying of water” och numer 4 är “splashing of water”. Detta är alltså steget efter det, med en “waterjet” vilket blir betydligt mycket mer än splash. Även om inte alla får samma småknasiga bild i huvudet över det här testförfarandet som jag får, går det ändå lätt konstatera att nya #Braumeister klarar en stor mängd vatten utan några som helst problem, även om jag inte tycker det är att det inte är lämpligt att spola av enheten med en trädgårdsslang.

Mina initiala tankar
#BM10 är en liten och otroligt söt maskin men samtidigt riktigt tung och oerhört gedigen som en pansarvagn! Den här lilla maskinen väger 15 kilo i standardutförande och alla detaljer känns lyxiga men samtidigt proffsiga. Den nya kontrollenheten är ett enormt lyft mot senaste 2015-modellen, lite som att gå från en Nokia 3310 med Snake till en iPad. Gränssnittet i kontrollern är även det i toppklass med väldigt snygg design och väldigt hög överskådlighet. Den automatiska synkningen av recept mot MySpeidel.com fungerar i bakgrunden utan att det ens märks, likaså den snabba och automatiska firmware-uppdateringen. Rejält stänksäker också genom sin IP65-klassning, även om jag inte utsatt den för mer än några små droppar såklart. Den nya strömsladden är riktigt hög kvalité på och dess nya kontakt med låsning är yttersta proffskvalité. Allt är litet och oerhört smidigt med #BM10 men det gör också att det är lite pilligt och då framförallt undertill. Pumpen som ska lossas för rengöring efter varje bryggning sitter så tight att det med mina klumpiga händer är lite knöligt att skruva av och på den. Även att sätta in strömsladden var lite knixigt men när den väl sitter på plats så tas den inte loss, så det spelar mindre roll. Uppkopplingen mot MySpeidel är igång så det går bra att synka recept och övervaka bryggverket via internet men själva trådlösa styrningen är inte färdigutvecklad ännu utan förväntas blir klar inom snar framtid. Jag har bryggt med den fyra gånger redan vara de första tre gångerna i tre dagars följd, vilket jag endast gjort med MiniBrew tidigare. Så enkelt att brygga och kanske framförallt diska tycker jag det är. Den inbyggda kylmanteln har jag inte varit så imponerad av på BM50 utan förlitat mig på kylspiral och senare plattvärmeväxlare istället men på #BM10 fungerar det faktiskt bra. Om det är större procentuell kontaktyta tack vare area kontra volym kan något mattesnille säkert räkna ut men det är min enda gissning till varför. Med den nya kontrollpanelen visas nu vörtemperaturen i 0,1°C-steg och med kylvattnet på halvfart så sjunker tempen ca 0,1°C per sekund. Det ger en kylning från 100°C till 20°C på drygt 13 minuter beroende på vörtvolym, aktiverad pump och främst kranvattnets temperatur. Jag har inte mätt kyltiden exakt men uppskattar den till max 20 minuter, vilket jag tycker är helt okej eller t.om. fantastiskt när det är dags att diska och jag slipper göra rent en plattvärmeväxlare. Min tanke med detta lilla bryggverk är att smidigt kunna testa nya recept och framförallt göra olika varianter av samma recept för att jämföra detaljer. För att kunna brygga så ofta krävs det att det är extremt enkelt att brygga och det är det verkligen från start till disk. 1200 watt på endast 11 liter vört ger väldigt korta väntetider och med dess bra timerfunktion vaknar jag till perfekt tempererat mäskvatten och är färdigbryggd och jästpitchad inklusive disk redan vid 11-tiden. Oerhört lättbryggt och trevligt med andra ord. Något lågsyretillbehör finns inte i dagsläget till denna maskin och frågan är om dess storlek ger en sådan begränsning att det är svårt att brygga med lågsyremetoden. Jag ska försöka bygga ett flytande lock framöver och ge det en testomgång men min tanke just nu är att endast hålla bryggningarna med denna maskin så enkla som möjligt så att det blir så roligt som möjligt att brygga och testa nya saker/smaker.
Jag förstår att prislappen på 19950kr för ett så pass litet bryggverk är avskräckande för många men det är verkligen en premiummaskin i absolut toppklass både när det gäller stålet, pumpen, panelen, designen, bryggmetoden osv. Allt är verkligen top notch, men smakar det så kostar det helt enkelt.

Plus och minus i punktform
+ Enormt hög kvalité och finish.
+ Otippat tung för sin lilla storlek.
+ Otroligt bra display med bra touch. Vilken skillnad!
+ Enormt smidig storlek.
+ Hela maskinen är väldigt lättdiskad, även de tunna filterdiskarna som jag stört mig på med BM50.
+ Så enkel att brygga med att jag bryggde tre dagar i rad utan problem.
+ Helt tyst!
+ Kylmanteln fungerade bra i denna storlek.
+ Huvan (tillbehör) fungerar klockrent och jag behövde ingen nippel till ventilationsröret utan den passade direkt på.

– Kostar mycket
– Myspeidel är inte riktigt färdigutvecklad för den nya 2021-modellen, allt fungerar med recept och övervakning men inte styrning.

Data
Värmeslinga: 1200 W effekt
Pump: 27 W, justerbar effekt
Nätanslutning: 230 V (10 A säkring)
Kontrollsystem: helautomatisk bryggkontroll (temperatur, tid, pump)
Bryggvolym: ca 10 l öl (ca 11 l vört)
Maximal maltmängd: 2,8 kg
Svetsad mantel för kylning
Kallvattenanslutning: 1″ AG med 2x anslutning för slangkoppling Gardena
Rostfritt stål 1.4301 (V2A / AISI 304)
Storlek: 48 x 30 x 30 cm
Transportvikt (skrymmevikt): 33,6 kg
Vikt: 15 kg
Pris: 19950 kr

Standardutförande.

Här med tillbehöret huva för att öka kokintensitet men främst för att kunna leda ut vattenånga på ett smidigt sätt.

Välpaketerat på ett härligt sätt.

Volymgradering både som text och som fasning.

Kontrollpanelens undersida och baksida. Strömsladden är längt upp till vänster i bild.

Här syns de två extraingångarna, CAN och Cooling.

Det här kallar jag kontakt, det närmaste det går att komma en proffsig XLR-kontakt. Själva kabeln är oerhört kraftig och väl tilltagen för endast 1200 watt.

Baksidan.

Gardenaanslutningarna till kylmanteln. Jag har diskuterat optimal in och ut på flödet ihop med Stefan Speidel och han säger att kallvattnet ska in i botten och ut på toppen, alltså är min maskin felmärkt som ni ser. Denna riktning är optimal eftersom hela manteln blir fylld med vatten vilket den inte garanterat blir med vatten uppifrån och ner, där avrinningen kan ske snabbare än påfyllningen. Stefans resonemang var att det säkerligen inte spelade så stor roll på denna lilla 10-litersvariant men att de gjort mätningar på 20:an och 50:an och att det där gör stor skillnad på kyleffekten.

Det finns redan många språk att välja så, även svenska.

Den nya (för modellen) kranen som nu är samma som till 20L och 50L.

Standbyläge där temperaturen visas extra tydligt.

Manuella läget där temperaturen styrs temperatur genom att fingret dras längs slide:ern. Av och på med pumperna sker på knapparna under.

Samtliga delar utöver bryggverket. Notera att huvan längst ner till höger är tillbehör och inte med i grundutförandet.

Lakningspositionen.

Inte för att jag har några planer på att överge mitt bryggeri men visst går det brygga i köket under köksfläkten om andan skulle falla på. Eller varför inte utomhus?