Intervju på Beertower.se
Jag blev nyligen kontaktad av ölnyhetssiten Beertower för att vara med på en intervju vilket jag såklart ställde upp på:
Det finns en ölblogg som sticker ut i Sverige och som är fantastiskt omfattande runt ölbryggning. Bloggen Lindh Craft Beer drivs av Gustav Lindh. En eldsjäl utöver det vanliga och som via sin blogg inspirerar och utbildar såväl nya som erfarna hembryggare. Vi ville veta mer om Gustav och hur han ser på sitt kall, så vi kontaktade honom för en intervju. Vi vill samtidigt rekommendera dig som vill veta mer om grunderna vid hembryggning och/eller ha fantastiska recept att besöka Gustavs utmärkta blogg, som ni hittar här (https://www.lindhcraftbeer.com/).
Hej Gustav, kan du berätta lite om dig själv, hur kom det sig att du började brygga öl?
Jag är Gustav Lindh, född 81, kommer från Linköping och efter 14 år i Norrköping (studier och sedan jobb) bor jag sedan 2015 i Nykvarn/Stockholm med fru, två barn och två hundar. Jag har en magisterexamen i Kultur Samhälle Mediagestaltning vid Linköpings universitet och jobbade tidigare som fotograf på en reklambyrå i Norrköping i 7 år och som egen i 2 år. Sedan 2015 jobbar jag som fotograf på Scania CV i Södertälje där jag fotar lastbilar, människor, bussar och motorer.
Jag gick med idéen i bakhuvudet om att brygga egen öl i många år innan tanken åter väcktes till liv när jag såg en kille på tv göra veteöl, då gick det inte stå emot nyfikenheten längre. Veteöl är en last jag drog på mig i Esslingen utanför Stuttgart 1999, där jag hälsade på min bror som gjorde exjobb för Daimler. Precis utanför dörren till studentrummet i källaren jag fick låna fanns en gammeldags läskautomat, en sån man öppnar en lucka, med kylda hefeweizen. Sedan dess är jag hooked på veteöl men även en rad andra stilar såklart.
Din blogg är ju väldigt stor bland bland hembryggare, varför har det blivit så tror du?
I början var bloggen ett sätt för mig att samla info, erfarenheter och anteckningar om mina bryggningar samt mina recept för att ha en dagbok att kunna konsultera i utvecklingen. Allt eftersom jag blev bättre på att brygga och litade mer på bryggarprogammet blev bloggen mer ett utlopp för en viss sorts fotografi och skrivande som inte fick utrymme i min yrkesroll som reklamfotograf. Sen har jag alltid tyckt ölbryggning är en väldigt visuellt attraktiv hobby där organiska material möter rostfritt stål och alla olika processer. Min blogg hade redan från början ett stort bildfokus där jag velat ha riktigt stora bilder, något som var ganska ovanligt när jag satte igång men fortfarande till viss del är. Ett tag var besöksantalet och gensvaret så skralt att jag tänkte sluta. Men sen gjorde jag några inlägg som spreds en del och läsarantalet ökade. Ihop med ökad publik kom även ett ökat ansvar att skriva informativt, utbildande och underhållande. Jag har en egen process att gå igenom för att ständigt förbättra mitt bryggande och ibland testar och utvecklar jag metoder som inte så många skrivit om innan. Då har jag känt att det varit viktigt att dela med mig av mina erfarenheter till andra bryggare så de slipper göra samma experiment själva eller att de kan använda mina data och erfarenheter som jämförelse. Jag har alltid försökt hålla hög kvalité istället för kvantitet. Att skriva ett inlägg om att “idag hällde jag i 100 gram torrhumle i min öl och den verkar lovande” ger varken läsaren eller mig något. För mig är det viktigt att både jag och läsaren tycker att det är kul och informativt på bloggen. Skulle jag skriva helt för egen del eller helt för publikens del skulle bloggen dö ut ganska snabbt.
Du gör ju väldigt många experiment och tester runt det här med ölbryggning, kan du utveckla det lite närmare, vad är det som driver dig?
Jag lever och andas ölbryggning. Det är något som ligger och gnager i bakhuvudet konstant. Att förbättra mina öl och min bryggprocess, steg för steg, är något som ger mig mycket glädje men även lite ångest. En dålig bryggning kan verkligen slå ner mig i skorna men det är även så jag utvecklas, genom misstag. Jag försöker finslipa min process och ta fram en öl som verkligen blåser mig av stolen. Att förstå varför vissa saker beter sig som de gör, inte bara i ett labb eller en bok utan faktiskt i mitt egna bryggeri med min utrustning och mina råvaror, det gör att jag ibland gör experiment/tester. När de här testerna som jag i planeringsstadiet tänker ska ta en kvart men som jag ägnar en halv dag till tar lång tid, tänker jag att det får det vara värt. En hobby ska få ta tid och kosta pengar. Kortfattat vad som driver mig? Ständigt förbättra min öl och min bryggprocess, prioritetsordningen på de två skiftar med jämna mellanrum. Men jag lägger nog mer tid på process än recept överlag just nu.
Har du något projekt på gång, något du kan avslöja?
Jag har några projekt på gång till bloggen och ett större projekt vid sidan av. Tyvärr är det inget jag kan avslöja mer om just nu men det kommer, var så säker…
Hur ser din egen bryggmetod ut?
Oj, det är en fråga som kräver ett långt svar egentligen och eftersom metoden fortfarande är under utveckling efter alla bryggningar så tar jag det kortfattat istället. Jag brygger mellan 40-60 liter öl per gången, alltid helmäskning. Jag bygger upp mitt vatten från grunden med salter och krossar min malt själv. Jag använder oftast min Braumeister 50 men har kört en hel del andra metoder tidigare genom åren (hink-i-hink, kylväska med bazooka, BIAB). Jag stegmäskar en hel del eftersom jag gillar den tyska bryggarskolan och jag går allt mer över till att brygga lager. Reinheitsgebot är absolut inget jag följer men har någonstans i bakhuvudet, kan jag undvika saker jag inte tycker hör hemma i ölet så gör jag det. Frukt och grönsaker är inte så intressant för mig att brygga med men jag köper/dricker gärna andras verk. Precis som med en rad andra ölstilar folk verkar tro jag inte uppskattar, t.ex. mörka öl. Vad jag vill brygga och vad jag vill dricka är inte riktigt samma sak. Det har även lite med mängd och bryggfrekvens att göra också. 60 liter imperial stout har jag inte lika mycket behov av som 60 liter tysk pils. Jag har två jäskylar jag jäser/lagrar i och faten (jag tappar det mesta på fat) har jag i min kegerator jag har bredvid köket med tapptorn, plats för fyra fat.
Om du får välja något som du tycker är extra viktigt vid bryggning av öl, vad väljer du då?
Jag tycker det mesta är väldigt viktigt. Att välja något som är mindre viktigt eller extra viktigt är precis lika svårt. Men med dåliga råvaror eller för lite jäst blir det skit direkt. Slarvar man lite med mängderna råvaror blir det ju oftast rätt bra öl ändå. Temperatur, pH och renlighet är alla lika extra viktiga.
Vilken öl som du gjort själv är du mest nöjd med?
Jag har ett Champangeöl, Valentin Cervisia (www.valentincervisia.com), jag gör ihop med min gode vän Emanuel som jag är stolt över. Den är nästan lite magiskt men också förrädiskt med sina 10% alkohol. Jag gjorde nyligen en Münchner Helles som blev otroligt bra, den var jag väldigt stolt över eftersom den stilen handlar mer om process än recept. Alla kan knåpa ihop eller låna ett bra recept men att få till ett riktigt bra öl i glaset kräver betydligt mer än så.
Annars är jag oftast väldigt kritisk till mina öl och det är nog det som driver mig framåt. Ibland kan jag bli nedslagen över att alla mina öl är dåliga men så köper jag lite från Systembolaget och inser att det är mina smak- och kvalitétskrav som blivit extrema, mina öl är ganska bra över lag. Jag tror fortfarande att jag kommer göra den (för mig) perfekta ölen men jag tror det ligger en bit in i framtiden.
Är det bara öl som gäller för dig, eller gillar du några andra ädla drycker?
Jag gör ett mousserande flädervin (“fläderchampagnen”) varje år som är vansinnigt gott. Jag har även gjort rödvin några gånger från grunden med druvor från Öland som jag pressat själv etc. Jag uppskattar mest öl och vin men har tidigare varit lite intresserad av Whisky. Jag gillar även en del snaps typ Östgöta Sädes, Linie, OP osv, framförallt till julmat eller pyttipanna. Champagne är jag väldigt förtjust i men priset begränsar intaget. Eller med andra ord ja ,det är mestadels öl som gäller…
Vad äter du helst till en öl och vilken typ av öl väljer du då?
Jag dricker öl till i princip all mat även om pannkakor och soppa kanske inte är några givna ölmaträtter. Jag behöver inte mat till ölen och är heller inte så intresserad av öl-mat-matchningen. IPA till pizza är dock en höjdare och veteöl till skaldjur. Utöver det så dricker jag det jag har på tapp för stunden.
Brukar du skicka in och tävla med dina öl, i t ex SM?
Jag är ingen stor tävlingsmänniska och att utöver det dela med mig av alla sina recept och metoder är kanske ingen höjdare om jag tänkt tävla med dem sen. Jag har vunnit en mindre hembryggartävling och placerade mig precis efter Näcken i Omnipollos första ölbryggartävling men jag har alltid haft som fokus att jag brygger för mina egna smaklökar och om ingen annan uppskattar min öl är det deras förlust. Om jag har några vettiga kandidater att skicka in i samband med SM-inlämningen så kanske jag tävlar i vår men jag planerar inte alla mina bryggningar för att jag ska tävla med ölet. Jag ska bli bättre på att tävla i folkets val på bryggarträffar framöver, tidigare har jag varit för intresserad av alla andras öl och att gå runt och mingla och kanske lite lat.
Det har startats väldigt många mikrobryggerier i Sverige de senaste åren, är det bara positivt eller finns det några negativa sidor?
Det är bara positivt med fler aktörer så all heder åt de som satsar, nybryggarboomen är helt fantastikt! Sen händer det tyvärr lite ofta att kvalitén på ölen inte alltid går hand i hand med ambitionen vilket är synd, framförallt när de första mindre bra batcherna hamnar på flaska av ekonomiska själ som ofta blir fallet med investerare i bakgrunden som vill ha return on investment. Att brygga en bra öl hemma är inte samma sak som att ständigt göra samma lika bra öl flera gånger i veckan i stor skala. Det öppnar många bryggerier just nu och jag önskar all lycka men jag tror tyvärr en del kommer få slå igen när inte kvalitén hänger med. Det räcker inte längre att bara vara “det lokala bryggeriet” utan man måste ha flera riktigt goda öl men även sticka ut från mängden. Att ha en ljus grumlig lager, en IPA och en mörk ale räcker inte som affärsidé. De som kommer slå stort och överleva på sikt är de som differentierar sig från breda massan och de som håller konsekvent hög kvalité på process och råvaror. Se på Oppigårds, Nils Oscar, S:T Eriks, Brekeriet eller Omnipollo. Alla har tydlig profil och genomgående hög kvalité, oavsett vad man har för smakpreferenser. Själva ordet mikrobryggt i benämningen ”småskaligt bryggt” är jag totalt ointresserad av när jag väl dricker deras öl. I det avseendet är hantverksbryggt i så fall betydligt mer intressant eftersom storleken på vörtkokaren inte står i relation till hur ölet smakar. Det som gett makrobryggerierna dåligt namn är att man snålar med råvaror och gör ölen mer lättdrucken, dvs. smaklös, för att nå ekonomisk framgång. Det finns stora bryggerier som gör bra öl som gemene man skulle kalla hantverksbryggt. T.ex. är Sierra Nevada eller Stone större än ÅBRO och Spendrups men de första är mikro och de andra makro? Besöker man små bryggerier i Tyskland hittar man lätt företag med över 100 anställda som man aldrig hört talas om och de brygger fantastisk öl. Min åsikt är att så länge ägarna/grundarna av ett bryggeri brinner för slutprodukten och inte för sista raden så lämpar sig öl att industrialisera och brygga storskaligt. Storleken på bryggeriet är inte själva problemet. Däremot när man börjar paströisera för längre hållbarhet, blanda många humlesorter för att få jämnare humleprofil över tid eller kanske byta ut en del malt mot ris eller majs för att spara pengar, då är man ute på tunn is. Tillbaka till de mindre nystartade mikrobryggarna så tror jag ofta de faller på jäsningen. Att få rätt jästmängd, rätt tryck i en koniska tank, rätt temperatur vid rätt ställe är betydligt svårare med 2000 liter än med 20 liter. Som nystartad skulle jag lägga mitt krut på den kalla sidan.
Du har aldrig funderat på att starta ett bryggeri och brygga öl på heltid?
Jag har fått den frågan många gånger och svaret kokar ner i att jag redan har ett jobb jag gillar väldigt mycket och som grundar sig ur en hobby jag förstört genom att göra till yrke och därmed tappat som hobby. Jag tycker om att testa nya saker och göra öl designade för just min smak. Att stå och koka samma välsäljande IPA 4 ggr i veckan har jag inget intresse av. Det är dessutom ganska tungt att brygga öl med långa dagar, mycket rengöring och tråkig byråkrati. Jag skulle ha en helt annan approach på bryggning om jag skulle vara tvungen att göra det för att få mat på bordet till min familj. Att brygga öl eller driva ett företag som brygger öl är två helt olika saker. Det är dessutom inte helt lätt att få en stabil inkomst som mikrobryggare och som småbarnsförälder sträcker sig ansvaret betydligt längre ut än vad mäskpaddeln når…
Till sist: Något du vill tillägga?
Brygg vad du gillar och tro inte allt du läser!
Intervjun publicerades på Beertower.se
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Ölbryggning på gammeldags vis på Skansens julmarknad 2016
Varje december under adventshelgerna anordnar Svenska Hembryggareföreningen ölbryggning på gammeldags vis på Skansens julmarknad. Detta är mitt andra år jag är med och så här såg det ut förra året. Även i år fick jag äran att vara med och denna gång fick jag t.om. vara bryggmästare, dvs. bestämma recepet och låtsas vara arbetsledare (vi hjälps alla åt). Dagen går ut på att man brygger öl på väldigt gammaldags vis t.ex. med juteväv som falskbotten men den viktigaste biten är att prata hembryggning med nyfikna besökare och bjuda på hemgjord lättöl för att visa hur bra öl man kan göra hemma i köket. Receptet denna gång blev en tysk pilsner med en liten tvist på slutet men eftersom vi ska tävla med ölet i början på nästa år så delar jag med mig av receptet förrän då. Vädret, även om det var minusgrader, var toppenbra med härlig julstämning (?) och med en extra bryggare i laget blev dagen riktigt trevlig och behaglig. Ölet står nu i en av mina jäskylar och väntar på tomten. Missa inte filmen längst ned heller, god jul!
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Kegerator 2.0
Min kegerator har absolut inte gjort sitt ännu utan tuffar på i gladan ro. Att fått in den precis vid köket (i förra huset var den i bryggeriet i huset bredvid) är väldigt trevligt såklart även om det lätt leder till ökad konsumtion. Mitt bygge av förra versionen (kan ni läsa om här) blev helt okej men nu när den har kommit in i huset kände jag att det var dags för en lite uppdatering, dels för min egen skull men kanske mest för ”waf:en”. Den blanka lack jag hade på toppskivan på förra versionen gulnade tyvärr med tiden och den stod inte emot fläckar på det sätt jag tycker en båtlack borde göra. Skivan var rätt sliten även den på grund av felaktig sorts trä. Dags för en uppdatering med andra ord.
Först behövde jag hitta en lämplig vit skiva, bänkskiva till kök kändes som det naturliga valet. Efter lite rotande på vinden hittade jag en överbliven högblank skiva som tillhört en med nya huset ärvd köksdel vi inte kommer ha behov av och efter lite sågande senare så passade den perfekt. Tillsammans med det köpte jag köpte jag en rejäl spillbricka för tapptorn istället för att låna spillbrickan från min espressomaskin. Även plasttapparna på kranarna byttes ut mot metall. Såhär gick jag tillväga:
Jag mätte upp skivan och sågade uppochned för att få så fint snitt som möjligt. Lite slipmaskin på kanten gjorde susen efteråt. Eftersom snittytan är in mot en vägg bryggde jag mig inte om att måla den, det får bli om jag i framtiden skulle orka ta med mig kylen på någon öltävling.
Tapptornet och den gamla skivan demonterades och en snabb rengöring av kylskåpstoppen avlöste.
Jag borrade upp ett litet hål för de två ölslangarna av sytrådsstorlek och försänkte kanten för att inte rispa slangen när den ska dras ned. Har man bara sytråd upp genom tapptornet blir kylförlusten eller nedkylningen av själva tornet minimal.
Den nya skivan fäste jag i kylen underifrån denna gång. Snyggare men lite riskabelt om något av värde skulle finnas i kylskåpstaket men jag hade tur.
De två små ölslangarna…
…ner i hålet ner genom kylskåpet. Överbliven slang på mina ca 1.5-2 meter sytråd drog jag ner i kylen så de hålls kylda.
Tapptornet redo för montering.
Fyra snabba skruvar men för säkerhets skull förborrade jag lite i den extremt hårda skivan. Vore trist om den sprack i slutmonteringen.
Min nya, stora spillbricka designad för tapptorn så den följer runt tornet.
De nya tapparna/piparna var något längre i monteringsdelen än de gamla så bågfilen fick jobba lite. Med andra ord var de inte avsedda för just mina kranar men passade tillräckligt bra. Jag fick komplettera med en liten extra gummipackning för perfekt passform.
Kranarna fick sig en rejäl omgång i PBW när jag ändå var igång. Även flödesreglaget demonterades fast först efter denna bild togs.
Även bakstycke och slangar fick en rejäl genomkörare.
Här är det färdiga resultatet. Lätt att torka av och både jag och min fru tycker att den är snygg.
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Lindhs Premium Gold (v4)
Utanför faller första snön för säsongen men ändå brygger jag en sommaröl. I ärlighetens namn så tycker jag inte det finns speciella sommaröl för lättdruckna, ljusa öl går bra att dricka året om och en sen sommarkväll kan med lätthet avslutas med en imperial stout. Mitt sista fat Bavarian Helles från förra bryggningen fick jag ju vaska och jag vet fortfarande inte riktigt vad som gick fel med det; kvarglömd StarSan, autolys eller någon konstig infektion. Oavsett vad det var som felade så ser jag inget uppenbart fel med min metod utan att det var slarv/otur som var den felande länken. Därför gjorde jag heller inga åtgärder inför denna bryggning av min Bavarian Helles, Lindhs Premium Gold (lite töntigt namn, jag vet).
Tankar om receptet
Maltmässigt är det en liten pytteförändring i att jag bytte 4% basmalt mot Weyermanns Carapils för att få lite mer kropp och dextriner. Jag hade kunnat justera mäskprogrammet genom att halvera betaamylase-rasten (62c) från 30 min till en kvart men dels tycker jag att en halvtimme är kort redan som det är där inga mäskscheman jag kan läsa mig till har kortare men även att jag har ca 4kg Carapils hemma som jag behöver brygga upp.
Även denna bryggning siktade jag på tre fat vilket jag resonerat som 60 liter i hink men de senaste gångerna har det fattats lite mängd för att fylla faten så mycket som jag önskar. Därför la jag till fem liter lakvatten som test. Jag mätte upp 55l i Braumeistern först och 30l i min kastrull vid sidan av. Sen mäskade jag in malten och tog 5-7 liter från lakvattenkastrullen och hällde ovanpå mäsken för att höja nivån så det inte skulle plaska så mycket av recirkuleringen. Total vattenmängd på 85 liter.
Vattenreceptet byggdes från grunden genom att använda RO-vatten. Innan jag började bryggningen hade jag inte bestämt mig för om jag skulle brygga med 80 eller 85 liter så mängderna salt nedan är för 80l men 6% skillnad är inom felmarginalen för vad mitt RO-filter kan rena ändå. Jag siktade på 50 ppm Kalcium via KalciumKlorid och en liten pytteskvätt Magnesium och Sulfat till det. Erhållet vatten med 15g CaCl och 5g MgSO4 blev:
Ca 51
Mg 6.2
Na 0
SO4 24.4
Cl 90.4
HCO3 0
Alk 0
Ra -40
Sulfat till Klorid ratio 0.3 – Extremt maltig
Eff. Hardness 40
2-7 EBC
Jästduell
Jag har skaffat mig ytterligare en jäskyl mest för att en granne skulle byta alla vitvaror och slumpade ut ett fint kylskåp för 200kr. Det innebär att jag inte behöver vänta på att en batch är helt färdiglagrad innan jag sätter igång med nästa, inte för att öka takten på bryggningarna för det hinner jag inte ändå utan mer för att kunna välja fritt när jag vill brygga. Dessutom ville jag ha en kyl med hel dörr istället för tvådelad, dels för att kunna få in en större jästank i framtiden men även lättare kunna jäsa tre 30l-hinkar åt gånger för jästtester vilket jag tänkt göra denna gång. Tyvärr visade det sig att min nya kyls innanmäte med lampor och en cirkulationsfläkt faktiskt var sämre disponerad än min gamla kyl så jag fick flytta mina tidigare hinkar från kallkrasch i gamla kylen till nya och pussla ihop min trehinkslösning trots dörrposten i mitten av kylen. Det jag ville göra med denna jäsning var dels att odla upp en ny Southern German Lager WLP838 då min förra använts ganska många gånger men även testa WLP833 German Bock Lager. Som referens till detta använde jag dessutom två påsar av klassikern Saflager 34/70 som jag rehydrerade före pitch. De färska jästerna odlade jag upp tre dagar i förväg med magnetomrörare med ena och skaka-pet-flaska-flera-gånger-om-dagen med andra. Det blir inte lika många celler med skakmetoden men ändå så kom den jäsningen igång både tidigare och kraftigare än 34/70-hinken. Jag är väldigt tveksam till att 833 kommer ta 838:ans plats men nyfiken som jag är kunde jag inte låta bli efter att ha sett några Helles-recept med bockjästen i.
Plus och minus för dagen
Bryggdagen gick bra överlag. Det var intressant att brygga med RO-vatten men pH:t räckte inte riktigt ända ner, trots mina tester och uträkningar. Något som heller inte räckte hela vägen fram var själva slangen från RO-filtret till Braumeistern så jag samlade 90 liter i min jästank och flyttade manuellt med en 4l-kanna. Åtgärd för detta är att flytta RO-filtret till andra sidan bryggeriet vilket i skrivande stund redan är gjort.
Krossning, inmäskning och lakning gick som en dans. Mina 5l extra lakvatten visade sig vara i mesta laget och med 9 liter kvar i Braumeistern (precis under kranen) var mina jäshinkar fyllda mer än väl så jag samlade 4 liter vört till frysen innan jag dumpade resten. Den stora mängden vört gjorde även att uppkoket tog en evighet. Jag har en doppvärmare på 3200w som jag skulle kunna använt om jag hade haft två 16A dragna till bryggeriet. Jag hade även kunnat koppla ur den yttre värmespiralen på Braumeistern och kört bryggverket på en 10A-säkring för totalt 5200w men jag vill inte dra ut några sladdar när maskinen är igång och dessutom är det varmt som tusan under bryggverket när det är igång. Eventuellt testar jag någon gång i framtiden att köra min för kraftiga doppvärmare på en 10A och håller tummarna men risken för rejält överkok gör dock att jag då bör vakta bryggverket desto mer från under uppkoket.
Förkultur till 66 liter lager är inte det lättaste att vispa ihop. Även om mitt OG är blygsamma/normalstarka 1.048 så krävs det enligt MrMalty.com antingen 12 paket färsk jäst utan förkultur, 3 paket och 28 liter på en förkultur av typen ”simple starter” eller 3 paket på 12,5 liter med magnetomrörare. Inget av de alternativen är riktigt aktuella eller ens genomförbara som ni förstår. Jag har dock en metod under utveckling för att lösa detta problem vilket jag kommer återkomma till i framtida blogginlägg.
Förutom väntan på uppkok var även kylningen av 74l en segdragen historia. Helst skulle jag vilja kyla ända ner till 9c men redan vid 20c känns det som om tillräckligt vatten spolats ut i avloppet, även om jag tar hand om en en del varmvatten i början för at ha att diska med senare. Så istället kör jag sista delen av kylningen i kylskåp innan jag häller i jästen. Min Cervisia kylspiral är inte riktigt anpassad till mina större kok och även detta problem kommer adresseras i framtiden.
Att rengöra, fylla, syresätta, bära och fippla med tre jäshinkar i mitt trånga kylskåp var inte optimalt även om det är kul att utvärdera jäststammar. Jag är helt enkelt lite för lat eller har lite för dåligt med tid för att göra detta på regelbunden basis men det är kul att ha möjligheten. Nu med dubbla temperaturstyrda jäskylskåp skulle jag till och med utan större problem från ett kok kunna testa 6 olika jäststammar (både ale och lager) på 10l vardera i 15l-hinkar men då skulle jag behöva 6 stycken 9l Corneliusfat utöver hinkarna eftersom jag inte är så förtjust i flaskjäsning förutom till Hefeweizen. Ett sånt stort jästtest hade varit kul att testa i framtiden men sex små Corneliusfat saknas mig…
Som avslutning på bryggningen så råkade jag missa inställningen av min STC-1000 så jästen pitchades i 6c för att sedan få stiga till 9c, en teknik som ändå rekommenderas av übernördiga tyskbryggare…
Brygglogg
06.00 startar vatten på värmning från 17c till 38c. Mäter 15g CaCl och 5g MgSO4 och har i vattnet.
06.35 inmäskad ovanför maltröret och tillsätter 20ml lactol
Mäter pH några minuter in i betaamylase, 5.4 först, steg sedan till 5.7 (Mätfel???). Tillsatte 10ml till. 5.6. I med en skvätt till. Landade på 5.5.
SG före lakning 1.055
Mäskprogram färdigt ca 9.30
10.00 lakat färdigt och inget mer droppande.
Preboil vid 76c; 78l på SG 1.045
Tar paus och åker iväg med familjen.
11.42 trycker kokstart. 67c
12.37 90c
14.00 kokstopp
Postboil volume 74l vid 100c.
14.28 kyld med pumparna igång, ca 35c.
OO på 1.050
62l i hink och 9l kvar i bm. Tar slarvigt hand om 4l till förkulturer. Skulle gissa på att detta blev 5l för mycket.
Sammanfattning av bryggdagen i en kort mening; 3 gånger 20l är bökigt men kul.
Saltvägning av CaCl.
Malten har jag i en gammal jäshink för att lätt kunna mäska in. Tidigare hade jag en stor påse men hinken är lättare då den går att luta på kanten. Det gör att jag kan fylla på malt med vänstern och paddla ner den med högern.
Precis igångsatt mäskprogram med extra vatten ovanför maltröret för att minska plaskandet. Tyvärr blir inte recirkuleringen lika homogen med denna metod så min mjölksyratillsats var svår att få jämnt fördelad i mäsken.
Originallocket är lite lättare att handskas med än huvan (till vänster).
Lakning ovanpå ett kylskåpsgaller. Jag skulle behöva byta det mot ett rostfritt ugnsgaller men hur hittar man ett sånt? ”Låna” från en soptipp känns lite sisådär, köpa nya reservdelar till vitvaror brukar innebära ockerpriser, köpa en begagnad ugn på blocket för att ta gallret och köra den till tippen är för crazy till och med för att vara jag.
Detta är anledningen till att jag skummar av uppkoket förutom den minskade risken för överkok. Denna bild är tagen många timmar efter bryggingen och det här skummet faller aldrig sönder. Jag tycker inte det ser så smaskigt ut helt enkelt. Som svar på de som säger att stora bryggerier aldrig skummar av så menar jag att de recirkulerar sin vört så mycket att mängden av sånt här skum är betydligt mindre än i många hembryggarsammanhang. Jag tror inte det har så stor eller kanske rent av ingen impact på smaken i sen färdiga produkten men det känns bättre att inte ha med det i min öl.
Från och med denna vecka kommer jag ha problem med att göra av med maltresterna då vi inte har trädgårdsavfallstunnehämtning mer fören i vår.
Till vänster är en del av skummet från uppkoket och till höger är en del av bottensatsen (kall/varmdruv). Notera även den något mörkare färgen efter kok.
Receptet
| Lindhs Premium Gold v4 (Helles) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Batchsize: 60.00 l Boil time: 60 min OG: 1.050 SG FG: 1.010? SG Alcohol by volume: 5? % Bitterness: 17.9 IBUs Color: 5.5 EBC Color Ingredients
Total amount of malt: 11.95 kg
Total amount of hops: 162.00 g
Yeast cells needed: 1110.3 Billion Brewing
Mash pH@20c Sparge steps Measured data |
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Provsmakning av Texxas
Texxas – Suröl
Gyllengul, disig öl med högt skum för stilen. Skummet dör ganska långsamt och lite stannar kvar som ett lock.
Doften är tydligt funkig, frisk och fräsch men inte speciellt sur/syrlig. Stall och fuktig halm finns på hög nivå. Lite blåbär finns i bakgrunden ihop med aprikos och lite mango.
Smaken är frisk och syrlig utan att vara sur. Stora delar halvmogna krusbär och mindre del halm. Inslag av grapefrukt i eftersmaken.
Lätt beska som är lång och ligger kvar i munnen länge.
Medelhög kolsyra som är stickig.
Alkoholen är diskret och märks knappt.
Bra balans mellan syrlighet, sötma, fruktighet och beska.
Inga felsmaker från bryggning/jäsning.
Kommentar
En väldigt fräsch och lättdrucken suröl som verkligen inte kräver en inbiten surölälskare. Stora inslag av tropiska frukter gör den väldigt somrig och fräsch. Lagom med funk-toner för att känna brettigheten och inte som en enbart lacto. En av mina bättre suröl/Lambik/vildjäst/bakterieöl och lagom till den börjar bli riktigt bra så har jag bara en flaska kvar.
Denna variant av mina suröl jästes med en bottensats jag fått från Henrik och den jäste ut till 1.004 med pH 2.91.
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Experiment med RO-vatten med salter och mjölksyra jämfört med kranvatten
För ett halvår sedan köpte jag ett vattenfilter för omvänd osmos även kallat RO-filter (reverse osmosis). Det är en vattenfiltreringsmetod som inte använder sig av kemikalier utan förlitar sig på det osmotiska trycket för att dra vattnet genom ett filtermembran. Det filtrerar bort uppåt 97-99% av alla salter och orenheter man kan tänkas ha i kranvattnet men procenten sjunker ju mer lösta salter man har. (Sidospår; vissa farliga partiklar kan dock passera filtret så läs på ordentligt om du har okänligt vatten.) Jag har ganska mjukt vatten direkt ur kran så behovet av RO-filter var egentligen inte så stort. Men så fick jag lite Ebay-feeling och köpte allt möjligt onödigt för att kompensera att jag inte kunde brygga så ofta när vi mellanlandade i den lilla lägenheten i Södertälje före husköp.
Tanken med ett RO-filter inom hembryggning är dels att få mindre salter så man kan bygga sitt bryggvatten från scratch men även att sänka pH:t genom att sänka vattnets buffertförmåga genom avlägsnandet av främst karbonater. När man väl har RO-vatten, eller destillerat vatten också för den delen, så kan man välja om man vill späda ut sitt befintliga vatten, t.ex. hälften ROvatten ger ju halva mängden av de salter som finns i kranen, eller börja från ett rent blad. Varför man ska justera sitt vatten med salter har jag diskuterat tidigare i mitt vattenbehandlingsavsnitt så som kort sammanfattning säger jag att det har med godare smak på ölet och bättre bryggprocess att göra.
I går fick jag tummen ur och installerade mitt RO-filter, något som jag länge tyckt verkade krångligt men som visade sig ta 5 minuter. Men några genomspolade inkörningslitrar senare föddes en idé; Hur stor skillnad på pH i mäsken blir det det egentligen på mitt nya RO-vatten jämfört med kranvattnet? Och om jag tillsätter salter, hur stor skillnad i pH gör det? Och kan jag nå enda ner till pH 5.2 med enbart den väldigt ljusa pilsnermalten och mitt nya vatten ihop med 100 mg/l Kalcium och mjölksyra under smaktröskeln på 0,25ml/l? Som vanligt med mig så kan jag inte släppa en idé som väl fått fäste så därför designade jag ett litet experiment för att kunna mäta pH i en matrix av olika mäskvarianter. Vidare föddes idéen om att testa hur mycket mäskens tjocklek, dvs vatten i förhållande till malt, faktiskt påverkar pH:t. Att pH sjunker med tjockare mäsk är känt sen länge men hur mycket då?
Frågeställningar
Hur stor blir skillnaden i pH på en mäsk med 100% extraljus premium pilsnermalt från Weyermann i mitt kranvatten jämfört med RO-vatten?
Hur stor blir skillnaden i pH om bägge har 100ppm Kalcium i sig?
Hur stor blir skillnaden i pH på mäsktjocklekar 3:1, 4:1 och 5:1 dvs. vattenmängd i förhållande till malt.
Hur stor blir skillnaden i pH med fyra adderingar av mjölksyra, både med och utan salter?
Metod
De 60 olika mäskproverna gjordes som en matris med axlarna rent kranvatten, RO-vatten, tre mäsktjocklekar, 100ppm Kalcium samt fyra styrkor på mjölksyra.
För att inte få så hiskligt många prover gjordes alla mäskar i en 3×4-grupp som sedan doserades med mjölksyra fyra gånger.
Mäsktjocklekarna 3:1, 4:1, 5:1 tillverkades genom att ta vatten i gram mot malt i gram; 150g:50g, 200g:50g, 250g:50g.
För att lättare dosera 100ppm Kalcium (CaCl) tillverkades 1000g bryggvatten även om bara 150+200+250g användes.
Mäskvatten uppmättes till 75c i kastrullen före gramdosering på våg vilket sänkte temperaturen 3-5c. Vid inmäskning höll tempen i mäsken ca 68-66c.
Mätning av pH skedde när mäsktemperaturen sjunkit till temperaturspannet 20-24c.
PHmätaren sköljdes snabbt med RO-vatten mellan varje mätning och överflödigt vatten skakades bort.
Mjölksyra eller Lactol
När jag brygger öl är min totala mängd mäskvatten och lakvatten för en normalbatch 80l med 12kg malt vilket ger en malt/vattenratio på 6.67:1
Med mina 50 gram malt motsvarar det en tredjedels liter vatten eller 333 gram.
Smaktröskelvärdet för Lactol säger många är 0,25ml/l vilket motsvarar mina 20ml/80l jag brukar tillsätta till en 60l-batch. Om detta värde är för 80% eller 88%-ig lactol som verkar vanligare i USA vet jag inte. Vår svagare 80%-iga ger i så fall 0,27ml som smaktröskel istället.
0,33l * 0,25ml/l ger 0.083 ml 80%-ig mjölksyra vilket är ganska svårt att mäta upp i mitt lilla hemmabryggeri. Därför spädde jag ut min mjölksyrelösning med RO-vatten till 10% genom att ta 8ml Lactol blandat med 56ml vatten. Smaktröskeln skulle då hamna på ca 0,67 ml mjölksyra istället men för enkelhetens skulle siktade jag på 0,5ml istället vilket min minsta pipett kan mäta upp hyffsat bra. PH i enbart den 10%-iga mjölksyran höll 1,5 och jag kunde inte låta bli att droppa en droppe på tungan, det är rejält surt vill jag lova!
Mäskar att mäta
1. Kranvattenmäsken
Värm vatten till 75c.
Dela upp på 150g, 200g, 250g i tre muggar med 50g malt i vardera.
Mät pH vid 20c.
2. Kranvatten och Mjölksyra
Värm vatten till 75c.
Dela upp på 150g, 200g, 250g i tre muggar med 50g malt i vardera.
Tillsätt 0,5 ml 10%-ig Lactol.
Mät pH vid 20c.
Upprepa med 0,5 ml 10%-ig Lactol och mät pH tre gånger till.
3. Kranvatten med salt
Det behövs 0,29g/l CaCl för att nå 100ppm med mitt kranvatten.
Värm 1000g vatten till 75c och ha i 0,29g CaCl.
Dela upp på 150g, 200g, 250g i tre muggar med 50g malt i vardera.
Mät pH vid 20c.
4. Kranvatten med salt och lactol
Värm 1000g vatten till 75c och ha i 0,29g CaCl.
Ta ut 150g, 200g, 250g i tre muggar med 50g malt i vardera.
Tillsätt sedan 0,5 ml 10%-ig Lactol.
Mät pH vid 20c.
Upprepa med 0,5 ml 10%-ig Lactol och mät pH tre gånger till.
5. RO-vatten
Värm RO-vatten till 75c.
Dela upp på 150g, 200g, 250g i tre muggar med 50g malt i vardera.
Mät pH vid 20c.
6. RO-vatten med lactol
Värm RO-vatten till 75c.
Dela upp på 150g, 200g, 250g i tre muggar med 50g malt i vardera.
Tillsätt 0,5 ml 10%-ig Lactol.
Mät pH vid 20c.
Upprepa med 0,5 ml 10%-ig Lactol och mät pH tre gånger till.
7. RO-vatten med salt
Det behövs 0,37g/l CaCl för att nå 100ppm i ROvatten.
Värm 1000g vatten till 75c och ha i 0,37g CaCl.
Dela upp på 150g, 200g, 250g i tre muggar med 50g malt i vardera.
Mät pH vid 20c.
8. RO-vatten med salt och lactol
Värm 1000g vatten till 75c och ha i 0,37g CaCl.
Ta ut 150g, 200g, 250g i tre muggar med 50g malt i vardera..
Tillsätt 0,5 ml 10%-ig Lactol.
Mät pH vid 20c.
Upprepa med 0,5 ml 10%-ig Lactol och mät pH tre gånger till.
Mitt kranvattens innehåll
Ca 21
Mg 4,2
Na 19
So4 30
Cl 15
Hco3 79
CaCO3 96,4
PH 8,2
4,0 dH
Weyermanns Extra ljusa pilsnermalt
Pilsnermalt sägs normalt ha ett pH på 5,75 i destillerat vatten, en så kallad ”Congress mash pH”. En Congress mash är ett kontrollerat sätt att mäska på där man finmaler malten till mjöl och mäskar i destillerat vatten. Den ljusa malten jag använder i testet landar i höjd med vetemalt på 6,0 vilket gör den svår att arbeta med. Skilladen mellan pilsnermalt och den amerikanska 2-radiga ”2-row” som ligger mellan pilsner och pale ale-malt ska vara från 5,75 till 5,7. Nedan är Braukaisers sammanställning på olika basmalters pH i destillerat vatten. Tittar man på den kännds det nästan orimligt att mitt pH skulle starta på 6,0.
Men om man tittar över en sammanställning över ”Congress mash pH” i boken ”Water: A Comprehensive Guide for Brewers” så finns där en Tabell 8 där det återfinns två olika pilsnermalter där den ena har samma låga EBC-värden som den malt jag brukar använda. Mycket riktigt finns där även ett pH nära 6,0 (5,96) vilket innebär att jag fått helt rimliga siffror från mitt test.
Bilder från experimentet
Mitt RO-filter efter tips av Micke Eklund. (Länk till hans blogg)
Två omgångar med 300 gram pilsnermalt krossades (totalt 600 gram) och kontrollvägdes.
Sen vägdes 50 gram upp i 12 muggar.
8 ml 80%-ig lactol späddes ut med ROvatten till 10%.
pH på den färdiga mjölksyrelösningen var 1,5 och smakade rejält surt (obs don’t try this at home).
1000g vatten vägdes till kranvatten med salt och 1000g till RO-vatten med salt. De andra två behövde inte en kontrollerad mängd för värmning utan endast till 150g, 200g och 250g (3:1, 4:1, 5:2).
Salt till kranvattnet 0,29 gram medan RO-vattnet fick 0,37 gram. Detta är verkligen inte min önskade precision men också därför jag gjorde 1 liter av respektive vätska istället för endast den mängd jag behövde. Salterna löser sig dock helt på mycket kort tid.
Kalibrering av pH-mätaren före testet.
Vattenvägning av varmt vatten vilket medförde min önskade temperatursänkning på ca 5c från 75c till 7c i måttet och 66-67c i mäsken.
Provtagningen skedde när temperaturerna började närma sig 20c för bättre mätvärden.
Förklaring av tabellen med mätdata
I tabellen nedan har jag sammanställt all mätdata. Mitt kranvatten kallar jag i tabellen för H2O medan det RO-filtrerade vattnet heter RO. 100ppm Ca motsvarar mängden Kalcium i vattnet.
Sista kolumnen innehåller kontrollvärden/referens uträknade med EZ water calculator för den tunnaste mäsken dvs. 5:1. För att få ett startvärde nära mitt mätvärde av ROvatten+malt använde jag vetemalt pH 6,04 istället för pilsnermalt pH 5,75. Se nästa rubrik för mer info om detta.
Det blåa fältet motsvarar ungefär min maximala mängd mjölksyra och lägsta pH för mitt kranvatten, korsrefererat mot tidigare bryggningar.
Det gröna fältet motsvarar ungefär min maximala mängd mjölksyra och lägsta pH för mitt RO-filtrerade vatten framöver.
Mätvärde inom parantes betyder att pHmätaren velat mellan de två värdena men stannat på det som inte är inom parantes. Skulle eventuellt kunna vara mittemellan de två då t.ex. 5,2 (5,3) skulle skrivits som 5.25. PH-mätarens noggrannhet är dock en begränsning i denna prisklass och de som visar två decimaler har inte större noggrannhet än de som avrundar.
PH-mätaren kalibrerades på tre punkter (4.01, 7, 10.01) två gånger före detta test för säkerhets skull.
Mätdata
Resultat
Mitt grund-pH med enbart denna ljusa basmalt är 6,0-6,1 med kranvatten, 5.9-6,0 med salt, 6.0 med RO och 5.8-5.9 med RO + salt.
Tjockare mäsk sänker pH max 0,1. För min del innebär det att gå från 60l till 36l i mäskningen vilket inte går i nuvarande bryggverk. Att gå från 5:1 till 4:1 dvs 48l skulle vara möjligt men ger troligtvis max 0.05 i pH-säkning vilket känns för lite.
CaCl på 100ppm sänker pH 0.1.
RO-vatten sänker pH ca 0.1 mot kranvatten.
Lactol funkar mycket bra som pH-sänkare där 2.0ml sänker pH ett helt steg eller 1.0.
Slutsatser
Några samlade slutsatser att dra från resultatet och tabellen är att jag alltid kommer behöva använda Lactol, mörkare basmalt eller mörkare malt specialmalt för att komma ner i rimligt pH men att jag kan få en sänkning på 0.25, från pH 6.0 till 5.75 enbart genom att byta till Weyermanns normala pilsnermalt (enligt enligt EZ Water). RO, salt, och lactol i samma mängd jag haft tidigare kommer då ge 5.3 i pH mot tidigare 5.6. Det vill säga, som det är nu har jag tre val;
1. Ha i ännu mer lactol och tangera smakgränsen för mjölksyra.
2. Acceptera ett pH på 5,28 med maximala mängden 22ml 80%ig mjölksyra (20ml 88%ig) och mitt nya RO-vatten plus 100ppm Kalcium.
3. Byta basmalt till den normalljusa pilsnermalten och nå 5,18 med 15ml lactol (5ml under smaktröskeln) på 100ppm Ca i RO-vatten.
Diskussion
Jag är lite förbluffad över att den tjockare mäsken inte skulle sänka pH mer, något som har skavt lite i mina tankar kring mitt bryggverks krav på stor mängd vatten. Att jag äntligen hittat tydliga samband mellan malt, vatten och pH känns som en ögonöppnare och jag känner att jag blivit lite klokare som bryggare. Hur jag kommer gå tillväga framöver vet jag inte eftersom jag inte är övertygad om att jag behöver sjunka mer i pH än 0.2 mot tidigare dvs. till 5.4. Men att jag kommer använda RO-vatten till viss eller fullständig del är säkert. Det känns bra att inte behöva anpassa mig efter vattnet utan vattnet får anpassa sig efter mig. Att ha utrymmet att kunna få pH lägre än jag vill utan att gå över smaktröskeln för mjölksyra känns skönt och nedan är en uträkning i EZ water som visar just detta med Weyermanns vanliga pilsnermalt, RO vatten, 100 ppm Kalcium och 15 ml mjölksyra dvs. 5 ml under smaktröskeln och ett pH i lägsta delen av rekommenderade spannet.
Felkällor och förbättringar
Som med alla tester på hobbynivåer är noggrannheten på instrument inte på så hög nivå. Jag har in i det längsta försökt vara noggrann och använt nykalibrerad utrustning.
Som förbättring borde jag ha gjort ett stort vattenbad på 66c där proven fick stå i. Det skiljde ungefär 1c mellan 5:1 (varmare) än 3:1 genom mäskning och sedan avsvalning.
Dessutom borde jag har malt malten 50g i taget för att inte vissa prov skulle fått mer eller mindre skal än någon annan.
Jag valde att mala min malt på 1.0mm vilket motsvarar normala hembryggarförhållanden men finmald malt hade eventuellt gett ett jämnare resultat.
För att öka noggrannheten borde provet utförts på minst 1 liter per prov.
Referenser och mer läsning
Weyermanns PPT; För en enkel (och ful) sammanfattning över pHts effekt på mäsken och öl rekommenderar jag http://www.weyermann.de/downloads/pdf/Weyermann_TKW_Mash-pH_2010.pdf
Braukaiser om pH
Palmer John, Kaminski Colin, ”Water: A Comprehensive Guide for Brewers”, Tabell 8
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Provsmakning Jenna – Suröl
Jenna – Suröl – 6%, 10A/10B/11C?
Färg och utseende
G – Gyllengul, kristallklar (som en glasruta) öl med mycket lågt skum som helt dör ut och ger en obefintlig skumkrona.
Arom
G – Mycket Läder, en del stall, stora bretttoner, inslag av aceton. Lite päron och inslag av alkohol finns i bakgrunden.
Beska
G – Låg beska som dock är långlivad.
Alkohol
G – Medelhög alkohol som är närvarande i smakbilden.
Smak och eftersmak
IG – Smaken består av en rad stora smaker så som lädervård, syrlig frukt, lite vinäger och gamla blöta rep.
Mycket kladdig munkänsla och mycket låg restsötma.
Balans
G – För syrlig och funkig för att vara balanserad men godkänd för stilen.
Kolsyrenivå
G – Låg kolsyra som är len men moussig och småbubblig.
Teknisk kvalité
G – Mycket vacker att se på. Välbryggd men bakteriemixen har gett för många smakbidrag,
Summerat omdöme
Problematisk, Under 20p
Övriga kommentarer och råd
Smaksammansättningen på denna suröl är inte till sin fördel och inslag av för skarpa funksmaker gör den övermäktig. Mycket vacker att se på dock!
Lindh om ölet
Den här surölen blev helt klart sämst av alla de jag gjorde vid ett och samma tillfälle. Eftersom vörten varit densamma på alla utom en så har detta ölets smak enbart av bakteriemixen att skylla på. Det är för mycket av en Oud Bruin i både doften och smaken samtidigt som den fullkomligt exploderar av brettsmaker. Den är helt enkelt för mycket att ta in i ett och samma glas.
Lite info om ölet: Bryggdes 141218. Jäste ut till 0.998 med pH 3.39. Utvecklade ett keso-liknande lock på 3-4cm. Kraftig doft av aceton vid flaskning, påminde om Rodenbach grand cru. Nästan odrickbar.
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
SHBFs Höstölsträff i Rågsved
SHBF höstölsträff hölls som vanligt i Rågsved och folkets hus. Eftersom jag var med som domare och var i ett avskiljt utrymme kan jag knappt säga att jag upplevde själva träffen mer än en halvtimme på slutet. Däremot provsmakade jag samtliga öl blint vilket var väldigt kul. Att vi domare även kom fram till samma vinnare som folkets val gjorde får anses som någon sorts väl godkänt i betyg. Överlag var kvalitén väldigt jämn på alla inlämnade öl med några få som stack ut, främst på grund av en större humleprofil. Döma öl är något jag kommer fortsätta göra och jag ser mycket fram emot SM i vår där jag hoppas få vara med som domare. Stort grattis till Peter Högström som knep guld i både domartävlibgen och folkets val. Två medaljer ytterligare till samlingen hos denna serievinnare, imponerande…
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Provsmakning av HEFE XXII
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
PH-test med salter och Lactol
Bakgrund
En stor nackdel med att brygga med bryggverk som har pumpar (men även med BIAB) är den stora mängden vatten som krävs i mäsken för att bryggverket ska fungera. Vattenmängden i sin tur ger ett högre pH i mäsken än vad enzymerna föredrar. Detta justerar man via vattenbehandling med salter, mjölksyra (Lactol) eller ibland fosforsyra vilket dock är lite svårare att få tag på i Sverige. Jag som tycker om att brygga ganska ljusa öl får dock stora problem att nå mitt önskade pH med enbart salter men faktum är att inte ens den rekommenderade maxmängden mjölksyra för att komma ner i pH 5.2-5.4 räcker. John Palmer menar att under 250 mg/l märks inte smaken av mjölksyra i ölet medan Kai Troester (Braukaiser) som gjort smaktester på detta kommit fram till att man kan komma undan med uppåt 400 mg/l (övre smakgräns) (1) något som Brülosphy konfirmerar (2). Även Jeff Sparrow nämner samma siffra i sin bok Wild Brews; “The human palate can recognize lactic acid at 400 parts per million…” (3).
Det experiment jag redovisar för nedan är varken gjort för att testa smaken på mjölksyra eller smakgränsen/tröskelvärdet för att känns smaken av mjölksyra utan för att testa hur mycket mer än de 20 ml jag brukar tillsätta som skulle krävas för att gå från 5.6 till 5.2-5.3 eller vad jag nu siktar på. Vad som är det perfekta mäskpH:t tänker jag inte heller diskutera i detta test för det finns en rad olika teorier beroende på vem man frågar, Kai Troester på Braukaiser.com tycker 5.4-5.6 är ett bra spann medan Wolfgang Kuntze tycker att 5.2-5.4 är lämpligt. John Palmer däremot tycker att; “…for best results, the mash pH should be (…) 5.4 to 5.8 when measured at room temperature.” (4) medan författarna av Brewing: Science and Practice tycker att ”Infusion mashes are best carried out at (…) pH values of about 5.5 5.8.” (5). Vi lämnar diskussionen kring optimalt mäskpH därhän och går vidare.
Linjär ekvation
Det som både uträkningar i Wolfgang Kunzes bok Technology brewing and malting (6) och Beersmith hävdar är att ekvation för pHsänkningen med mjölksyra är linjär dvs att en bestämd mängd mjölksyra sänker pH:t i mäsken lika mycket oavsett startvärde. T.ex. om 3 ml mjölksyra sänker pH 0.1 från 5.9 till 5.8 så kommer 3 ml sänka pH från 4.2 till 4.1. För mig känns detta inte rimligt eftersom mjölksyra är en ganska svag syra. Beersmith säger att jag i mina fullstora batcher (11kg extraljus pilsnermalt och 60l mäskvatten) ska tillsätta 4,6ml 80%-ig Lactol för varje 0,1 i pHsänkning jag vill uppnå, oavsett om startpH är 6.0 eller 5.0. Nu kommer testa test att fokusera på mjölksyra men andra sätt att sänka pH redovisas på samma sätt dvs. 0.1 i pH per kilo oavsett startvärde:
För att sänka 0.1 pH/kg krävs:
Lactol 0.25-0.42ml
Syramalt 9-15g
Fosforsyra (10% styrka) 2.94-3,92ml
Fosforsyra (85% styrka) 0.2-0.27ml
Gypsum CaSO4 1-1.3g
CaCl 0.9-1.1g
Dessa siffror som jag tyvärr tappat källan till är förvisso inom ett spann men utgår inte från att det skulle vara skillnad på startvärde…
Frågeställning
Hur mycket sjunker pH:t på min mäsk, med min malt och mitt saltbehandlade vatten, genom att tillsätta 80%-ig mjölksyra och är denna sänkning linjär?
Metod
Min metod för att testa detta var att göra en minimäsk som fick 5 kontrollerade mängder mjölksyra för att mäta pHsekvensen på. För att hamna på en för testet smidig nivå delade jag min normala batchsize på 60 vilket gav en inmäskningsvattenmängd på 1 liter vid 20c eller 1000 gram. Med en standardmängd på 11 kg malt för att nå cirka 12 plato (1.048 ö) efter kok, delat på 60 hamnade jag på 183 gram basmalt vilket i mitt fall är Weyermanns extra ljusa premium pilsnermalt. Även min uträknade mängd Kalcium för 100 ppm delades på 60 vilket gav 0,42 gram KalciumKlorid (CaCl2). Jag värmde upp mäskvattnet till 66c och tillsatte Kalciumkloriden. Sedan tillsatte jag den nykrossade malten, rörde runt ordentligt och väntade en stund innan jag mätte start-pH:t, nollvärdet. Sen tillsatte jag 0,5 ml Lactol i taget fem gånger och tog varje gång ett nytt prov som kyldes till 20c för pHmätning innan provet återfördes till huvudmäsken.
1000 gram vatten vägdes upp istället för att mäta en liter då det inte är 20c som kommer ut kranen.
Vattnet värmdes till 66c före inmäskning.
183 gram basmalt före krossning.
Krossning på 1.0mm mätt med bladmått.
183 gram basmalt efter krossning.
0,42 gram Kalciumklorid. Hur noggrann denna billiga våg är låter jag vara osagt men mängden CaCl är inte avgörande för testresultatet.
Saltet ca 10 sekunder efter det tillsatts i 66c vatten.
En lätt vispning i vattnet ch 10 sek till löste upp saltet nästan helt.
Noggrann inmäskning.
Kylning av två stora beyggslevar mäsk för första pHmätning.
pH 6.1 på enbart vatten, malt och CaCl. Provet återfördes till huvudmäsken för att inte ändra mäskvolymen för varje prov. Mäsken värmdes upp till 66c efter varje gång.
0,5 ml 88%ig mjölksyra dvs. Lactol.
Nytt prov kyldes i kallvattenbad till ca 20c och proceduren upprepades totalt 5 gånger.
Mätdata
0.0 ml = pH 6,1 (Startvärde)
0,5 ml = pH 5.3 (-0.8)
1.0 ml = pH 4.9 (-0.4)
1.5 ml = pH 4.6 (-0.3)
2.0 ml = pH 4.4 (-0.2)
2.5 ml = pH 4.2 (-0.2)
Resultat
Med detta test har jag visat att pH inte sjunker linjärt utan avtagande beroende på mäskens pH.
Diskussion & felkällor
Även om jag försökt vara noggrann vid detta test är detta långt ifrån en vetenskapligt bevisad slutsats men jag tycker ändå att det blev tillräckligt tydligt för att på hobbynivå dra slutsatsen jag länge misstänkt, att pH sjunker mindre per ml mjölksyra ju lägre mäskens pH är. Nedanstående graf visar att jag med mina tidigare 20 ml mjölksyra hamnar på ca 5.5 i pH vilket är ungefär vad jag hamna i när jag bryggt senaste gångerna och att 10 ml ytterligare skulle krävas för att komma ner i pH 5.3. Nu återstår att testa om jag känner av den höga mängden mjölksyra och om jag ska byta till en mer normalt färgad basmalt, installera mitt RO-filter eller köpa fosforsyra. Men det är en annan blogg post det…
Referenser
1. Troester, Kai ”Lactate taste threshold experiment”, http://braukaiser.com/wiki/index.php?title=Lactate_Taste_Threshold_experiment
2. http://brulosophy.com/2016/05/09/water-chemistry-pt-4-phosphoric-vs-lactic-acid-for-mash-ph-adjustment-exbeeriment-results/
3. Sparrow, Jeff. “Wild Brews” s.151
4. John J. Palmer. “How to Brew: Everything You Need to Know to Brew Beer Right the First Time.” Kapitel Understanding Mash pH
5. Briggs, Brookes, Stevens, Boulton. ”Brewing: Science and Practice” s.131
6. Kunzes, Wolfgang ”Technology brewing and malting” s.227
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Senaste kommentarer