Posts By Lindh

Tropical och Dorada

Det är inte så ofta jag får tillfälle att dricka öl som få andra ölbloggare recenserat och dessa två ljusa lager är skapligt svåra att hitta i Sverige. Varför ska jag då provsmaka dessa egentligen, nej det har jag inget svar på riktigt…

_GL_1334

Tropical 4.7%, internationell lager.

Blekt halmgul med måttligt skum. Extremt klar vilket var förväntat. Lämnar lite rester på sidorna och litet lock av skum.
Doft har en lätt maltsötma och spår av tysk humle. Lätt syrlighet.
Ingen humlesmak, alls. Lätt maltsötma blandas med lite majs. Låg beska på max 15-20 ibu.
Vattnig finnish med lätt kolsyra som förstärker beskan.
Lättdrucken sommaröl som är svårt att varken gilla eller ogilla, eftersom den knappt smakar något. 1-2 liter i stöten är inga problem i värmen. Jag är väldigt nyfiken på receptet, hur får man en öl att smaka så lite? Är det pastöriseringen eller highgravitybryggning med spädning?

_GL_1336

Dorada 4.7%, internationell lager.

Ljust halmgul med 1cm skum som har en lätt gul nyans. Lämnar små rester på glaset. Ytterst lite skum kvar efter några minuter. Luktar lite heiniken dvs liite malt och liiite tysk humle.
Lätt maltsmak med lite citrus. Svagt gräsig. Lagom mängd kolsyra, vass, som bär beskan på ca 15-20 ibu. Lite gummi i eftersmaken.
Lite mer smak än konkurrenten Tropical. 100% malt står det på burken vilket får mig att to att konkurrenterna blandar i majs eller ris i sin mäsk.
Det här är ju en stor stark fast med viss maltsmak ändå. Den har potential. Lite mer humle i slutet av koket så hade vi kunnat börja snacka. Ganska hög kvalité ändå, för att vara internationell lager.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Lindhs Pale Ale (v5), jakten på min nya husjäst del 3

Som nästa steg i min dubbeljakt efter en ny husjäst och en huspale är det dags för Nottingham att utmana US05. Nottingham sägs flockulera bra men den är en vattendelarjäst, dvs vissa gillar och andra ogillar den. Vissa tycker även att den är för engelsk i stilen för välhumlad Pale och att den bör jämföras med S-04, även här går åsikterna isär. Många välkända IPA-bryggerier använder engelska ale-stammar (t.ex. Stone som kör WLP007) men jästempen är väldigt viktig för att inte estrarna ska dämpa humlen.
Det säga att US05 (tidigare US56) är samma som WY1056 och att de bägge är an mutation av Nottingham. Ken Grossman (Sierra Nevada) besökte Ballantine Brewery som körde Nottingham, han fick med sig en flaska jäst och efter en tid muterade jästen till vad vi idag kalla California Ale. Likaså sägs WLP001 vara en mutation av US05 fast med mindre förändrign på egenskaperna.
Lite allmänna Nottingham-fakta; trivs bäst runt 14-21c men klarar ner till 12c. Högklockulerande med hög attenuering. Producerar låg mängd fruktiga estrar och beskrivs som neutral smakbalans som låter malt och humle skina igenom. Kan dra igenom en batch på fyra dagar, klarar ner till 1.008 och lagerliknande öl kan bryggas men då krävs dubbla mängden jäst och mer tid.
Min pale ale är i iteration 5 nu och en rad justeringar är det fråga om även om några bitar från version 3 får komma tillbaka.

140507_lindhs_pale_Ale_v5_0003

Maltnotan
Tanken med bägge de senaste ölen var att hamna runt 5.2-5.4% men eftersom jag jobbat-upp effektiviteten väldigt mycket har jag hamnat långt över detta. En procentuell minskning av maltnotan är på sin plats och förväntad brygghuseffektivitet sätts till 82%. Jag siktar på ett OG på 1.047 mot 1.054 sist. Färgmässigt blev v3 för mörk men v4 perfekt så jag behåller karamellmalten (C40) på samma 4%. Däremot blev v4 lite tunn i kroppen så jag lägger till lite ambermalt eftersom Munichen som jag tänkt uppa tog slut. Den nya maltmixen med de gamla inom parantes ser ut såhär:

 

  • Pilsner 83% (v4=85%) (v3=78.9%)
  • Munich I 6.5% (v4=6%) (v3=10.5%)
  • Carapils 5% (v4=5%) (v3=5.3%)
  • Caraamber 4% (v4=4%) (v3=5.3%)
  • Ambermalt 1.5% (v4=0%) (v3=0%)

Humlen och vattnet
Jag fick för hög beska bägge de senaste två gångerna vilket beror på två saker. Dels körde jag med 99-97-gradig hopstand vilket bidrar upp till 50% av IBUn mot ett vanligt kok har jag lärt mig, alltså ska jag testa att hålla den runt 75c istället. Och dels har jag använt mig av Randy Moshers ”Ideala Pale ale-vattenprofil” som framhäver humle men även beska. Det som jag tror gjort mest för beskan i de senaste två versionerna är inte Kalcium-Sulfatet (Gypsum) utan NatriumKloriden (ni vet, vanligt salt) så den skippar jag i detta kok och ser om det blir mildare. Det går ju alltid ha i lite salt i efterhand om jag skulle sakna det. Humlemängden tror jag däremot var bättre i version 3 så jag går tillbaka till 240g (6g/l mot tidigare 5g/l). Vad gäller humlesorterna så labbar jag fortfarande lite här till viss del pga skåpsrensning. V3 hade främst Cascade/Simcoe/Amarillo som gav smak och V4 hade CTZ(endast lite)/Centennial/Nelson Sauvin. Denna blir det en blandning av Galaxy/Simcoe/Chinook där tanken är att Galaxy ska bidra med fruktig citrus/passion, Simcoe med tall/jordighet och den lilla Chinooken lite kryddighet. Hoppas de kompletterar varandra bra och att fruktigheten blir balanserad mot talligheten. Simcoe är en favorithumlesort men den känns gärna lite mysk-tung och kan dra ner hinkabilityn en del. Det funkar bra i en dubbelipa men min huspale vill jag ha ett sug för ett till glas av samma öl hela tiden, det känner jag aldrig med en DIPA utan där börjar genast jakten på nästa ölupplevelse. Förstår ni vad jag menar?

 

Receptet
Bryggd 140507
På fat 140525
OG: 1.050 (tänkt var 1047)
FG: 1.012
ABV: 5.1%
IBU: ~35
40 liter i hink

6.1 Pilsner
0.59 Munich I
0.37 Carapils
0.29 Caraamber (C40)
Mäskad @ 65c 1h
10g Galaxy@60
30g Chinook@15
30g Simcoe@15
100g Galaxy@hopstand 75c 30min
70g Simcoe@0hopstand 75c 30min
US05 vs Nottingham i 18c

 

Bryggdagen
Bryggningen gick bra tycker jag utan några större konstigheter. Jag börjar få ordning på alla siffror sedan bytet av mäsktunna, justering av krossgrad och värmekälla. Idag satt allt precis där det skulle förutom effektiviteten som blev för hög igen mot förväntat. MEN, jag fick exakt samma som förra gången, dvs 87% vilket gör att jag vågar dra upp siffrorna lite till i BeerSmith. Jag vågade mig upp till 82% i förväntat utbyte men kommer nog lägga mig runt 85% nästa gång. Mind you att detta är satslakning vi snackar om, vet inte exakt vad som gjort den stora skillnaden men nu rockar det vill jag lova. Körde 60min mäskning, 60min kok (trots 83% pilsnermalt) och sedan kylning till 75c för 30min hopstand. Kylde ner till 20c innan jag lät min hopstopper göra sitt. Jag har läst att man ska vinkla diptuben lite för att få bättre flöde men det gjorde bara att det blev kvar två liter i kastrullen som jag fick spontana genom en sil som akutvispades i en hink med starsan. Jag fick ihop mina 40 liter ändå och de står och jäser på 18c i tunnan nu (17.6-17.8c är satt på ut200an).

 

140507_lindhs_pale_Ale_v5_0000Min diptube till hopstoppern. Notera vinkeln…

140507_lindhs_pale_Ale_v5_0001Halvvägs genom saltvägningen.

140507_lindhs_pale_Ale_v5_0002Det blev bryggning inomhus idag av diverse anledningar. Kok med endast doppvärmaren gjorde kondensen uthärdlig ändå och boiloffen blev rimlig, 10 liter på 60 min kok inklusive druv/humle-förluster och kallkrypning.

140507_lindhs_pale_Ale_v5_0006Eftersom jag inte har separat vattenvärmare (HLT) och inte vill diska så mycket så tömde jag varmvattnet i en hink för mellanlandning. Helt okej förfarande för den som inte har lust/råd/plats för tre-kärls-system.

140507_lindhs_pale_Ale_v5_0007Jag har beställt fler king-nipplar men de var slut i sverige så det fick bli ebay. Tömde vattnet via min 90-gradiga elbow tills jag kunde flytta nippeln från MLTn till boilern.

140507_lindhs_pale_Ale_v5_0008 140507_lindhs_pale_Ale_v5_0009 140507_lindhs_pale_Ale_v5_0010Tömde de första 14 litrarna till hink, resten rätt ner i kastrullen som jag helst vill göra.

140507_lindhs_pale_Ale_v5_0011Pre-boilen på 1.045, inser att det gick väldigt bra med mäskningen även denna gång.

140507_lindhs_pale_Ale_v5_0012Hoppstoppern när den gjort sitt. Första 1-2 litrarna som kom var ganska grumliga men sen sjönk takten och klar fin vört sipprade ut ur kastrullen. Humlen och druven sätter sig som ett filter vilket såklart påverkar takten men jävlar vad fint jag njöt av middagen medan den tömde till hink. Saftsil, nej tack. Som ni ser fastnade en del vört som jag skrev innan och den fick åka genom vanlig sil men det tog någon minut max. Jag har även en liten läcka som vid kopplingen som jag måste justera till nästa gång, inte för att att så mycket humle åker igenom där utan för att det suger luft vilket påverkar hur mycket man får ut. Jag räknar med ca 0.5-1 liter loss med denna metod, alla metoder har sina för- och nackdelar…

Bryggarens logg
83c i kastrull blev 3c för mycket efter flytt till MLT. 80c gäller nästa gång.
75c i MLT blev 67,7c med malt dvs 2,7c för mycket och Beersmith ville ha 72.2 vilket är korrekt. 10c över önskad är bra marginal.
Mäskar på 64,4c i 1h vilket räckte i tid.
Värmer lakvatten till 87c, flyttar 2/3 via hink och får 75c och sen 73c i bädden. 18+14.5 lak.
Får ihop bra mängd preboil med de settings som är nu i BS.
Kokar 49.5l men samlar ihop 50l totalt på 1045 vilket ger masheff på 98%
Kyler till 75c före 0-givan som får stå i hopstand 30 min.
OG på 1049-1050, 40 liter i hinkarna som planerat ger effektivitet på 87%, samma som sist.
Kyler till 20c, sätter jästemp till 18c (17.6-17.8).
Hopstoppern fungerade bra men lämnade ca 1l kvar. Körde lite för snabbt flöde och ska testa att ha diptuben rakt neråt nästa gång. Gör test med vatten först.

Jäsningen
24 timmar efter pitch drog Nottingham som stod överst i kylen/värmeskåpet igång men inte US05 så jag ökade temperaturen 1c och bytte plats på hinkarna (den övre får lite mer värme i början). Bägge börjar då bubbla.
Jäsdag 3, US05=1.020, Nottingham=1.012
Jäsdag 4, ökar jästemp till 20c.
Jäsdag 6, Mäter FG som slutade på 1.012 för bägge jästerna. ABVn blir alltså 5.1% vilket är precis som tänkt. Sänker temp till -1c.
Jäsdag 7, tillsätter gelatin

Provsmakning140531_lindhs_pale_ale_5_002

Nu har femman varit på fat i knappt två veckor vilket jag tycker är lagom tid för en utvärdering. Skillnaderna mellan de två ölen kommer bli mindre tydliga ju renare och lagrade de blir så det är väl inget att vänta på antar jag. Utseendet på bägge ölen är gyllengult med mycket fin blankhet och ingen köldgrumling alls. Nottingham är märkbart blankare än US05 och når upp till det jag kallar kommersiell blankhet dvs i klass med en industrilagers genomskinlighet. US05 har det där klassiska diset kvar som är en av anledningarna till att jag vill byta ut den som husjäst, seg jäsningen är en annan.
   Doften är fruktig åt citrushållet med inslag av tall (från Simcoen). Lite svagare humledoft än version 3 och 4 trots mer humle än 4:an. Nottingham är lite maltigare i doften där US05 visar på lite mer citrus men även gummitoner.
Smaken är humlefrisk med citron och apelsinskal. Mycket tall och lite mango, bra skjuts i beskan och mycket hög drickbarhet.
Nottingham är lite renare i smaken, snudd på skarp där US05 först är lite rundare men avslutar med mer apelsinskal och mindre tall. US05 känns inte lika fräsch.

140531_lindhs_pale_ale_5_001Nottingham till vänster och US05 till höger.

Omdömet på de bägge blir klart godkänt och i klass med men absolut inte bättre än V3 och V4 och jag tror det har med den lägre alkoholstyrkan att göra. Jag ville ju ha en 5%:are vilket jag fick till denna gång trots väldigt hög effektivitet men mindre alkohol ger också mindre smak. Beskan är fortfarande något för hög trots att jag minskade 60-givan, skippade NaCL och körde med 80-gradig hopstand. Alltså är det mängden KalciumSulfat som måste minskas nästa gång. Den här sortens beska passar perfekt till  en IPA men inte till ”min sorts pale”. Jag har insett att jag är på jakt efter att designa ett öl som jag inte känner till några kommersiella varianter av och jag är nu ”on my own”. Jag trodde att det var lite åt Sierra Nevadas Pale jag ville men efter att ha druckit den nyligen så vänder jag håll helt. Jag tror snarare att min ale drar på Ewil Twins Yellow Cab eller Mikkellers American Dream vilka bägge är välhumlade lager. Eller kanske Mohawks Philty Phil men den var för länge sen jag drack för att minnas. Jag har en smakvision om hur ölet ska bli men kan inte riktigt sätta fingret på vad det är förens jag hittat ända bra. Mot de välhumlade lager jag jämfört med så vill jag ha lite fylligare smak och något högre alkohol så de inte känns blaskiga och skarpa i humlen. I skrivande stund har jag inte tänkt klart om hur jag ska tweaka receptet till nästa version men jag tror på att byta ut Chinooken mot Centennial eller Amarillo och höja OG:t med några pinnar.
   I jästduellen vann Nottingham mot US05 med snabbare jäsning och högre flockulering. Smakmässigt är de ganska lika men jag saknar den amerikanska känslan i Notty. De jäste ut lika mycket och var helt klara på en vecka så där var det jämnt skägg. Notty hamnar på delad plats med US05 men under BRY97 och WLP090 på grund av dess sätt att framhäva malt.

140531_lindhs_pale_ale_5_003Bättre exempel på färgen, här i glaset Pilsner från Sejdelshoppen.

140531_lindhs_pale_ale_5_004

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Mikkeller American Dream

140506_american_dream

Modern ljus lager. Dvs en lager som delvis behandlats som en amerikansk pale ale. Tanken är mycket god men genomförandet är svårt för att inte säga mycket svårt; du har inget att gömma felsmaker bakom, humlen måste behandlas med silkesvantar och jäsningen måste styras för allt i världen! En utmaning bör ett bryggeri men också en härlig öl jag gärna själv brygger eller vill likna med mina ales. En kalljäst ale som görs rätt är faller inom samma kategori som dessa öl enligt mig, vissa lär inte hålla med mig på denna punkt. Nåväl. Jag har druckit Mikkellers The American Dream några gånger och tycker om den ganska mycket men det slog mig att jag inte gått till botten med den lilla rackaren, så låt oss göra det:

Gyllengul till bärnstensfärgad med lågt, ljusgult skum som försvinner och inte lämnar några rester att tala om. Blank med endast knappt synlig disighet i början av upphällningen…
Doften är frisk med citron, Nelson och Saaz som väger upp lite bryskt, dvs med lite gräsighet/örtighet. Lite vingummi med tropiska frukter från Nelson.
Kolsyran är stickig när den för fram smak av citronskal i den väl utjästa ölen. Även här känns Saaz igen från tjeckiska pilsner och örtigheten är minst sagt påtaglig. Ren och skön munkänsla. Amarillon går att hitta men överskuggas av Saazen. Det står Simcoe på flaskan men den kan inte varit stor i givan för jag tycker det är gräsiare mer än talligt, citronen återfinns där dock. Beskan är bra balanserad med de 4.8% och restsötman. Maltigheten från Münchener och Carapils finns där som ett tryggt bokstöd när man lutar sig tillbaka men ändå lite tunn kropp vilket iof passar ett sommaröl som jag tycker detta är. Flaskjäsningen gör sig påmind i slutet av glaset som blir grumligt.

Omdöme
En ren och fräsch öl som har mycket av det jag gillar i klassen modern lager. Det är åt det här hållet jag vill att mina pale ale ska dra åt med rena smaker och en fräschör. Bra kropp men låg restsötma är vad jag eftersträvar om det inte märkts bland mina recensioner. American Dream är dock för gräsig för att hamna högt upp på listan hos mig. Mindre Saaz och mer Simcoe/Amarillo så är detta en vinnare.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

SNPA

Kände mig lite sugen på att provsmaka några klassiker och se hur de står sig smakmässigt mot mina minnen av dom samt min uppfattning om hur en bra American Pale Ale ska vara försommaren 2014. Smak är något som utvecklas med ålder, erfarenhet och antal gånger man provat, det värsta jag visste som barn var ost och oliver, något jag älskar idag. Samma sak med suröl, första gången var ingen hit, nu blir jag knäsvag. Men hur är det då med APA? Jag försöker som ni vet labba fram min ideala pale ale, en Lindhs husale, men några direkta förebilder har jag inte utan endast en vision om hur denna öl ska smaka. Så när jag idag var på bolaget för att hämta några beställningar plockade jag även på mig någon flaska som jag klassar som ”standarden för stilen” och som även anses stiltypisk enligt Svenska Hembryggarföreningen. Hur står sig dessa öl egentligen mot min ideala APA?

140506_SNPA_01
Sierra Nevada Pale Ale, 5.6% (bf 27e aug 2014)
Bärnstensfärgad vätska med mycket partiklar som simmar omkring (humle?), disig med lågt smutsgult skum som lämnar få rester. Det pyser lovande om flaskan när jag öppnar men skumkronan är en besvikelse trots kraftig ihällning, klen och snabbt försvinnande som sagt. Doften är en blandning av humle och tobaksblad, sötsliskig honung med lite russin, kåda och vanilj. Syslöjd helt enkelt. En syrlig russinsmak blandar sig med sunkig humlegräsighet av den låga kolsyran. Det smakar tepåse och unken pensionärslägenhet runt kl16 när eftermiddagskaffet är avslutat. Den har en väldigt söt avslutning som kladdigt ligger kvar på tungan. Eftersmaken har en perfekt beska för alkoholen på 5.6% och det klingar ut i lite citrus av apelsinkaraktär.

Omdöme
Jag som tyckt det här var en bra american pale ale tidigare, en förebild för stilen. Jag tror att mina smaklökar har tagit mig ut på nya vatten för det här är inte alls som jag minns den. Jag har massor att klaga på med denna öl mot min vision av en jänkarpale: färgen är för mörk, jag vill inte att något ska simma i ölet (jästdis är ok men inga jästflingor, humleflingor eller annat bös), kolsyran känns jolmig och klen vilket gör ölen lite ofräsch, söt och osommrig. Skumkronan är töntig och känns smutsig i färgen, doften är långt ifrån pigg och alert; den söta varmmäskade tepåsen är vad jag kommer minnas av denna öl. Varför kan man inte jäsa ut en pale ale för? Såhär minns jag inte Cascade och jag blir inte speciellt sugen på att köpa in mer Cascade till mina bryggningar heller för den delen. Nae, den här åker i vasken…

140506_SNPA_02

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Lindhs Pale Ale (v4), jakten på min nya husjäst del 2

TV4-Nyheterna ringde och ville göra ett reportage om en hembryggare inför SM och frågade om jag kunde brygga en öl framför kameran. Så fick det bli. Jag blev otroligt nöjd med min senaste american pale jag döpt till Lindhs Pale Ale (jag vill i slutändan hitta ett bra standard-apa-recept jag kan variera humlesorter med) och dessutom är det dags för del två i husjästjakten. En rad förändringar blev det ändå. Jag håller fortfarande på att rensa skåpen bland öppnade humlepåsar, framförallt nu när humlegården gått över till att 100g-förpacka 500g-påsarna (äntligen!). Sen blev effektiviteten galet hög förra gången vilket gav en för stark öl. Tillsist blev även IBU något hög av hopstanden så bittergivan minskades lite.

140403_VictorIV_0010För att kunna filma på ett bra sätt så blev det en bryggning helt utomhus. Jag vill inte ha in svenska folket i varken garaget eller tvättstugan så trots viss blåst fick det bli ute. Väldigt trevligt att brygga i det fria men jag fick för hög boil-off (20%) så nästa gång återvänder jag nog till garaget.

Justeringar i receptet
Jag är på jakt efter en bra grund-ale som ska kunna vara min hus-ale jag alltid försöker ha på tapp. Den får gärna ligga runt 5% och vara lättdrucken, blank, bra humlesmak och passa till det mesta. En alens stor stark på ett bra sätt. Den förra bryggningen gav min bästa öl hittills men jag rensar humleförrådet fortfarande så justeringarna där är inte för smakens skull. Maltmässigt däremot gjorde jag några småförändringar där jag drog ner på Munich från 10.5% till 6% och karamellmalten från 5% till 4%. Jag gillar Münchenermalten men den får inte ta över, dessutom ville jag justera ner färgen (12.6 till 9.5 EBC) som jag tycker Beersmith är rackarns dålig på att beräkna. Anledningen till att förra receptet hade två karamellmalter (Caraamber/Carabelge) för för jag hade lite Belge kvar att rensa, ett jävla rensade här just nu men det är ju vår trots allt. Receptet är justerat till hur högt OG jag fick ut, inte till vad jag planerat eftersom jag fortfarande blir överraskad över hur bra utbyte jag börjat få. Jag justerar ner lite för varje gång jag brygger och hoppas jag landar på ett värde jag kan börja räkna med, kanske runt 80%?

Kokvolym: 48.44 l
Batch (i jäskärl): 40.00 l
OG: 1.054 SG
FG: 1.009 SG
ABV: 5.9 %
Färg: 9.5 EBC
IBU: 17.9 IBUs

6.74 kg Pilsner
0.48 kg Munich I
0.4 kg Cara-Pils/Dextrine
0.32 kg Caraamber

10g Columbus @60
20 g Columbus @15
96 g Centennial @0
76g Nelson Sauvin @0

14.80 g Gypsum (Calcium Sulfate)
9.20 g Epsom Salt (MgSO4)
1.70 g Salt (Mash 60.0 mins)
1 pkg Safale American US-05
1 pkg BRY-97 American WestCoast

140403_VictorIV_0014Utmanarjästen denna gång blev BRY-97 American West Coast från Danstar. Referensen är som vanligt US05 som jag vet hur den smakar och fungerar.

140403_VictorIV_0009140403_VictorIV_0018Jag är fortfarande inte nöjd med min teknik för att separera humle efter koket så idag testades min första BIAB-påse som silduk, då den har lite grövre maskor än Sarita-tyget jag testade med för några bryggningar sedan. Detta gick inget vidare tyvärr. Humlekottar fastnade fint, pellets fastnade det mesta men allt druv åkte rätt igenom. Mina whirlpools tar för lång tid och lyckas inte alltid, framförallt när det är mycket humle i koket, så nästa gång tänker jag ge sarita-påsen en ny chans. Silduk är helt enkelt för litet till 40 liter välhumlat. Kanske att jag borde läsa på mer om whirlpoolteknik också innan jag förkastar idén men tyvärr är det extra 20-30 minuter på en redan lång bryggdag. Tips någon??

140403_VictorIV_0015Nytt för dagen var också denna gigantvisp som jag haft länge men inte tänkt på att använda. Jävlariminlådavilketskum det gick att vispa upp på bara några sekunder. Denna kommer jag labba med framöver istället för att försöka skaka jäshinkarna, tror på en massiv syresättning.

140403_VictorIV_0017Kylningen är en annan punkt jag behöver förbättra. Min spiral jag byggde var tänkt till 25-litersbatcher och nu när jag ligger runt 40l så tar det för lång tid. Inte för att jag upplevt DMS, inte ens med 60 min kok på pilsnermalt, utan mer att det känns surt att spruta ut massor av vatten i trädgården och framförallt att det är tråkigt att stå där och veva med skiten. Plattvärmeväxlare är inte att tänka på med mina humlemängder. Jag måste ge min hopblocker en ny chans också, bara jag kan bygga en diptube…

140403_VictorIV_0016OG;t landade för högt igen! Fick en brygghuseffektivitet på 87%. Tänk vad lite salter, pH-justering och finjusterad malningsgrad kan bidra med. Jag låg runt 72-73% i snitt tidigare så detta är maxat. Det kommer ta ett gäng bryggningar innan jag hittar ett medelvärde att använda vid receptformulering. Meanwhile blir alla mina hus-ales för starka; 5.9% hamnade denna på och 6.7% på V3. Det går åt rätt håll…

140403_VictorIV_0002Det var 5 grader och blåste men allt för konsten eller? Jackan åkte på snabbt igen när min fru tagit några bilder…

Provsmakning1400504_lindhspalealeiv_0002

Efter ca två veckor på fat har smakerna kommit ihop sig och det är lagom tid att utvärdera version 4 av Lindhs Pale Ale som är en jästkamp mellan US05 och BRY97 i jakten på en ny husjäst.
Det är en spegelblank (kommersiell blankhet), gyllengul vätska med vitt skum som består av medelstora bubblor som stannar kvar som ett lock och lämnar rester genom hela glaset. Den är betydligt ljusare än version 3 och ingen av dom visar någon som helst köldgrumling eller disighet. BRY-97 (till vänster i bägge bilderna) är något blankare men det är hårfint.
Doftmässigt är de extremt lika med en humlekaraktär åt citrushållet men maltbasen känns samtidigt.
Smakmässigt dominerar citronskal ihop med den överdrivna beskan som är långt ifrån beräknat/uppskatta värde. Här är det hopstanden som spökar igen vilket kommer korrigeras till nästa bryggning. BRY-97an som jäste ut till 1.007 är renare i smaken nästan som en lager medan US-05an har en större maltsötma vilket gör den lite mer ale-ig..
Utvecklingsmässigt tappade bägge den friska humlekaraktären efter några veckor och kvar blev mest en beska av citronkaraktär. Jag tror att nelsonhumlen inte var så pigg för jag saknar de smakerna helt.
En väldigt frisk och krispig öl som passar bra såhär på försommaren. Vacker att se på! Den är dock inte alls lika god som version III och det tror jag mest har med den lägre humlesmaken och humlearomen att göra. Kan ha varit de 10%-en mindre humle eller helt enkelt humlesorterna som spökar. Alkoholmässigt landade den på 5.9% pga för hög effektivitet och utjäsning men det justerar jag ner ytterligare till nästa bryggning. Färgen är perfekt så den ska jag försöka behålla men en rad småjusteringar sker i receptet till nästa bryggning.
Vinnare i denna jäs-duell blir BRY97 som jäste både snabbare, gav lägre FG och en blankare öl. Det är dock en så snarlik jäst att jag utan problem skulle byta ut dom sinsemellan. Jag har läst att BRY97an gillar att jäsa runt 17-18c och att US05 har betydligt större spann (ca 16-23c) vilket säkert gör den till vinnare för många bryggare. Bra jäster båda två och testerna fortsätter!
1400504_lindhspalealeiv_0001
Ahh, sommaren är påväg, Skål!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Utvärderingsmöte och middag med SM-arrangörsgruppen

Några veckor efter SM samlades vi i arrangörsgruppen för att gå igenom arrangemanget men kanske mest för att få ett naturligt avslut på vårt åtagande. Det var ganska stökigt SM-helgen så det kändes bra att knyta ihop säcken och ta en öl tillsammans i lugn och ro.

140425_PALEALEJag tog med mig mina sista tre flaskor av Lindhs Pale Ale (v3) som jag t.om. orkade limma etikett på!

140425_smreunion_0002Provsmakning av förra årets SM-vinnare som vi även fick pröva på banketten. Tyvärr är det en ölstil som inte faller mig jättemycket i smaken så jag kan inte avgöra hur bra den är. 

140425_smreunion_0003 140425_smreunion_0004 140425_smreunion_0005 140425_smreunion_0007

Ahh, en Gose!! Första gången jag dricker en Gose och jag tyckte mycket om det. Kändes som flytande Salt&Vinegar-chips. Vad jag förstått så är det mycket vete i, förjäst 1-2 dygn med lactobaciller och sedan i med ”vanlig” jäst. Salt och koriander är det i den också. Jag skulle tycka det var mycket roligt att göra något liknande men då måste jag brygga en halv batch så jag inte står med 40 liter saltsurt…

140425_smreunion_0009 140425_smreunion_0010 140425_smreunion_0011 140425_smreunion_0012 140425_smreunion_0013 140425_smreunion_0014 140425_smreunion_0015 140425_smreunion_0016 140425_smreunion_0017 140425_smreunion_0018Nere i Peters källare/brygg-garage finns det Kriek och annat hemligt.

140425_smreunion_0019 140425_smreunion_0020 140425_smreunion_0021 140425_smreunion_0022 140425_smreunion_0023 140425_smreunion_0024 140425_smreunion_0025 140425_smreunion_0026En av kvällens godaste öl blev Mikkellers Spontan-Riesling. Jäst med rieslingdruvor på något vänster, får forska mer i det där.

140425_smreunion_0027 140425_smreunion_0028 140425_smreunion_0029Ahhh, en Vitus. Det är så galet gott med lite starkare veteöl (vetebock). Nu när jag är nöjd med mitt veteölsrecept ska jag brygga mig något i denna stil.

140425_smreunion_0030 140425_smreunion_0031Avsmakningsbricka, eller som Edward Blom kallar det; frukost.

140425_smreunion_0034 140425_smreunion_0035 140425_smreunion_0036Emanuel tittade förbi en sväng på en öl också.

140425_smreunion_0037 140425_smreunion_0038 140425_smreunion_0039 140425_smreunion_0040

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Bryggarfilm!

I brist på någon som orkat filma mig en hel dag när jag brygger så tänkte jag att en FPS-variant filmad med iPad är bättre än inget. Lite flamsigt, fladdrigt och stökigt blev det men jag hoppas någon tycker att det är underhållande ändå. Det är såklart Lindhs Pale Ale V3 som bryggs och inte Kung Hoppo som jag lät er tro när jag snabbklippte en trailer av samma material.

Plocka fram en öl, skruva upp volymen och bara luta er tillbaka… Nu kör vi:

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

WW20

140423_ww20_0001

Jag fick några öl på sm och i tumultet hann jag inte uppfatta vad som var i en flaska jag fick av Viktor Johansson. Först tänkte jag kontakta de tre bryggarna och fråga men sen tänkte jag att det är väl roligare om jag inte vet. Det blev dock väldigt snabbt uppenbart vad innehållet faktiskt var när jag smakade den.

Utseende
Knappt något skum alls bildas på denna brunröda, kompakta öl när jag slår den i glaset. Skumrester på glaset är inget att tala om heller för den delen men den lilla skumkant som bildas är gulbrun.

Doft
Det är här jag tar den direkt. En så här stark öl och även frysdestillerade öl har en äpple/päronkola-doft som påminner om cognac som inte går att missa. Jag körde ju själv ett 10%-igt öl så många varv i frysen att det inte stelnade på -18 länge (runt 30-35% abv?) och doften är väldigt lik. Lite knäck och pelargon som slutnot.

Smak
Det är en len vätska som möter läpparna. En syrlig päroncognac med humlebeska leker i munnen ihop med den fina kolsyran. Det är inte helt lätt att kolsyrejäsa en sån här sak så all eloge till bryggarna. Viss citrus mot slutet innan sötman kommer. Eftersmaken har såklart visst mått av alkoholvärme men på ett fint sätt. Som ett starkvin så stramar det lite i kinderna men det är inte svårt att dricka ett glas. Lite romrussin i eftersmaken också.

140423_ww20_0002

Omdöme
En öl jag gärna skulle ha i whiskyprovarglas till de fetaste rätterna på julbordet. Den stadiga beskan ihop med alkoholen skulle skära igenom salt och fett på ett uppfriskande sätt. Denna öl är betydligt bättre än min variant/experiment och faktiskt ganska god med sin höga ABV. Men det är ingen ölstil med hinkabilitet om man säger så…

 

Eftersnack med bryggarna
Efter att ha skrivit provsmakningen ovan kontaktade jag Viktor för att höra om ölet och det var mycket riktigt en öl på 20% alkoholhalt och den är jäst upp till den styrkan! Först fick den en primärjäsning med Weihenstephan 3068 upp till 8% och sedan tog WLP099 super high gravity vid. Då blev hinken matad två ggr med 1.5kg maltsocker som kokats lite med humle, precis som jag gjorde med Kung Hoppo för att få lägre FG. Maltgivan är som en veteöl med 50% vetemalt och resten basmalt (även spraymalten).

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Ölfoton och diverse uppdatering

Jag börjar verkligen bli förtjust i mitt Oppigårdsglas. Det framhäver kanske inte arom optimalt med det är skönt att hålla i, dricka ur och titta på. Finns på sejdelshoppen om någon blev köpsugen.
Jag kallkraschar just nu del två av husjästprojektet, så det finns blogginlägg i pipe:en men det tar ju sin lilla tid innan jag kan trycka på publicera. Tyckte ni det var bättre när jag delade upp inläggen i bryggning/provsmakning, nu när det har gått en tid sedan jag ändrade??

140410_victor3_0001

I övrigt så har utplanteringen av humlen gått sisådär. Det har inte varit kallt på nätterna men tillräckligt för att knäcka de små grenar/sticklingar/sytrådar som tagit sig upp. De växte för snabbt i fönstret inne och blev för klena helt enkelt. Men jag tycker mig se en ljusning i form av några nya som börjar ta fart. Förhoppningsvis klarade sig roten och de kan få fäste.

140410_victor3_0002

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Black Lemon Licorice IPA

Jag fick några öl på SM från trevliga bryggare och tänkte dela med mig av provsmakningen. Först ut är Anders Granberg aka SM-medaljören med sin svarta lakrits-citron IPA:

140412_blacklemon_0002

Black Lemon licorice ipa, Anders Granberg
7.4%, 72ibu, bourbon edition

Rejält kraftigt mochafärgat skum ovanpå dem mörkt bruna vätskan. Kantskummet är lite mörkare än på toppen, något jag aldrig sett tidigare. Skummet är väldigt stabilt och stannar enormt länge. Doftmässigt är det choklad och lakrits som samsas i första sniffen. Kanske en lätt humleton i bakgrunden men det är så massivt skum att det är svår att avgöra. Mjölkchoklad. Uns av citron, lite vanilj. Smaken är kraftig med lakrits vandrar bak i munnen tillsammans med lite brända malttoner och citronskal. Den känns kladdig i munnen. Beskan känns lite som de vita clementintrådarna. Eftersmaken är lätt syrlig av salmiak men mer åt lakritspipa än lakrisal. Inte så markerad beska trots sina 72 ibu. Låg restsötma känns mycket passade och den svaga kolsyran låter smakerna ta för sig ostört. Lite alkoholvärmande i kinderna i eftersmaken, lite som en whisky.
En kraftfull öl med många smaker. En liten cirkus i munnen helt enkelt. En härlig höstöl jag gärna skulle dricka till en kantarelltoast en sen hösteftermiddag. Citronen och lakritsen lirar bra ihop och de rostade tonerna går igen bra i både skum och dryck. Den känns mer som en porter än en ipa eller bipa och det enda jag skulle önska är lite mer humlesmak i en annars väldigt trevlig ipa. Exakt hur bourbonen bidragit i bryggprocessen vet jag inte.
140412_blacklemon_0001
Härligt med försegling men det tog mig någon minut att bryta igenom.
140412_blacklemon_0003
Snygg detalj i IPA-glaset jag inte sett innan då det bara varit ljusa öl i det tidigare. Präglingen är i botten på glaset.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons: