Posts By Lindh

Mer kraft till bryggeriet

140920_el-i-bryggerietI vintras när vi ändå drog in nytt vatten/avlopp till huset så bad jag elektrikern installera ett 16A-uttag i tvättstugan som jag då brukade bryggde i men efter ett par bryggningar med galet mycket kondens flyttade jag ut till garaget och jag testade även att brygga några gånger utomhus vilket är skönt sommartid men ger väldigt mycket bortkok vintertid. Nyligen har jag ju skaffat en mer permanent plats för bryggningar och utrustning i boden/uthuset; den isolerade delen av garaget som jag numera kallar ”Bryggeriet”. Där hade jag enbart tillgång till 1st 10A-uttag som dessutom nyttjades av min jäskyl, kegerator, belysning och garagets belysning. Så när jag bryggde fick jag dra en skarvsladd från tvättstugan ut genom fönstret, med en skarvdosa i gruset och in genom bryggeridörren som då inte gick att stänga. Inte optimalt ur säkerhetssynpunkt…
Idag har har jag äntligen fått hjälp av min hembryggarkompis Lasse att byta några automatsäkringar från 10A till 16A och installera 2 enskilda uttag enbart för bryggning (ja, Lasse är behörig elektriker). På bilden ser ni alltså från vänster 16A, 16A och 10A som jag kan brygga med. Vad ska jag nu med all denna kapacitet till? Det får framtiden visa!

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

HEFE XIV

140912_hefe_xiv_0003Efter att ha gjort några mer eller mindre lyckade sydtyska weizen är jag nu taggad att ge mig på stilen igen. Jag har ju utvärderat ett gäng olika jäststammar tidigare och det blir ytterligare en ny stam idag fast med en liten tvist. Jag har nämligen skördat jäst från en Schneider Weisse Meine Grüne Tap 4 och flerstegsodlat den till 2 liters förkultur. Enligt rykten är Schneiderjästen samma som min andra favorit hefejäst nämligen 3638 Bavarian Wheat, det finns inga konkreta fakta dock. Den andra hinken får en klassisk 3068 Weihenstephaner veteölsjäst som fick förkultivera sig i omskakning till 1,5l eftersom jag bara har en magnetomrörare. Receptmässigt är det inga konstigheter utan hälften pilsnermalt och hälften vetemalt. Jag ställde dock inte ner malningsgraden på kvarnen när jag skulle mala veten så jag fick väldigt låg effektivitet på bryggningen. Det kan ha varit lite slarv med lakningen också, jag är inte helt säker. Tänkt var 82% och det landade runt 73% istället vilket kommmer ge en 4.8%-ig öl i slutändan istället för 5.5-5.6% som jag planerat. Jag hade ont om jäshinkar så jag passade på att tappa två öl på fat samtidigt som jag bryggde, något som resulterade i att jag glömde ha i 15-min-givan. Den åkte i halvvägs igenom kylningen istället. Tur att det var en veteöl och inte något välhumlat…

140912_hefe_xiv_0004

140912_hefe_xiv_0005Recept
OG 1.048
FG 1.014 på 3068 och 1.012 på Schneider
IBU 13.5
EBC 6.6

4.3kg Pilsnermalt
4.3 kg Vetemalt
50g Hallertauer Mittelfrüh @ 60
24g Hallertauer Mittelfrüh @ halva kylningen. 24g eftersom det var den mängd som fanns kvar i påsen…
8g CaCl
Halv kapsyl lactol.
Mäskad på 67c 60min (20l@74c + 20c malt landade perfekt på 67c)

Jäst; 3068 Weihenstephaner 1,5l förkultur och Schneider Weisse Meine Grüne Tap 4 uppodlad till 2l.
Jäst på 19c i hink två dygn, sedan 21c i hink.

140912_hefe_xiv_0006Jag har en vanlig bordfläkt som blåser bort lite vattenånga från bryggeriet. Det lär inte duga när det blir minusgrader så då kanske det blir någon annan lösning, eventuellt en frånluftsfläkt ovanför kastrullen och ut genom väggen.

140912_hefe_xiv_0007Recirkulerar några liter i vanlig ordning och tömmer sedan ner i hink.

140912_hefe_xiv_0010Min inplastade gröna temperatursensor har gett upp i metallen så jag kör med denna spetsgivare till ebay levererat en ny trådsensor. Gillar verkligen snabbheten i trådsensorerna.

140912_hefe_xiv_0011Jag har upptäckt att man efter hälften av varje satslakning kan maxa hastigheten utan att lakningen sätter igen sig (stuck sparge).

140912_hefe_xiv_0012Utmäskningstempen hålls bra.

140912_hefe_xiv_0013En liten olycka i form av överkok. Aldrig, aldrig, någonsin lämna en kastrull med lock under uppkok. Aldrig!

140912_hefe_xiv_0014Tur att jag lagt ut plast på golvet även om den inte är så fin. Tog inte många minuter att svabba upp den kletiga vörten och förlusten blev max 1 liter.

140912_hefe_xiv_0015Jag tror induktionsplattan överlevde, här står den på tork.

140912_hefe_xiv_0016Jag sköljde av min induktionsplattasparare med trädgårdsslangen och passade på att ta en bild så ni ser hur den är konstruerad. De svarta möbeltassarna är de som gör att den alltid är kontakt mellan platta och kastrull.

140912_hefe_xiv_0017För att slippa få en stor blöt pöl med varmt kylvatten har jag ibland kopplat på vattenspridaren. När det är kallt ute ryker det vackert om det heta vattnet som hinner komma ner i temp innan det når marken.

140912_hefe_xiv_0018Fastbränd vört som legat mot isoleringen på kastrullkanten, gick lätt att gnugga bort med en mjuk svamp och vatten.

140912_hefe_xiv_0019Närbild på min anslutning till spiralkylaren. Dubbla slangklämmor på slangen för säkerhetsskull. Som ni ser är det kallvatten in på vänstra slangen som får utstå betydligt högre tryck. Silikonslangarna och den sista slangklämman är för att hålla ihop ”armarna” och minska temperaturen lite när jag rör om med spiralen i grytan.

140912_hefe_xiv_0020Ni kanske trodde att jag helt gjort slut med mina gamla saftsilar men jag blev lite sugen på en återförening. Eftersom humlemängden inte var så stor i dag så fungerade det ganska bra. Med min ballongvisp jag ändå ska syresätta med efter filtrering så kunde jag snurra lite i saftsilen och öka på flödet.

140912_hefe_xiv_0021Det finns saftsilsdukar av nylon som denna och i bomull. Mina olika varianter har olika storlek på maskorna och just denna är lite grövre och ger snabbare flöde ut.

140912_hefe_xiv_0025

140912_hefe_xiv_00263068 till vänster och min uppodlade Schneider-jäst till höger.

140912_hefe_xiv_0027Skönt att kunna diska utomhus och låta det dropptorka i solen. Bryggarbänken skulle jag ändå spola av från all kletig vört.

140912_hefe_xiv_0028Även isoleringen fick sig en dusch. Jag hatar verkligen överkok! Det sjuka är att jag kvällen innan diskuterade större kastrull med en bryggarkompis just för att minska risken för överkok. Eller så var det kanske just därför det kokade över, vem vet…

Provsmakning
141022_hefe_xiv_3068HEFE XIV med 3068 Weihenstephaner

Halmgul, disig och snudd på grumlig öl åt citronhållet i färgen med kraftigt fluffig och krämig skumkrona bestående av stora bubblor. Skummet lämnar rester som stannar kvar ganska länge längsglaskanterna.
Doften är svavlig åt ägg/tänstickahållet med inslag av banan och skummad mjölk. Svagt lactosyrlig i avslutningen.
Smaken är frisk med banan och plåt. Låg beska med spår av örter och nejlika i små mängder. Lite pepparkaka i eftersmaken.
Finbubblig fast kraftig kolsyra fyller munnen och det finns en svag gummighet i munkänslan. Torr med ganska låg restsötma. Ingen diacetyl eller dms.

Omdöme
Okej som bäst med lite tråkiga smaker. Det är framförallt svavlet som stör mig oerhört och det blev inte bättre av kylskåpslagring denna gång. Bananen är på tok för svag också. Sammanfattningsvis; inte en öl jag bjuder bort ens.

141022_hefe_xiv_schneiderHefe XIV med jäst uppodlat från en Schneider Weiße-flaska

Ljust halmgul, lätt disig för stil helt utan grumling. Vit fluffig skumma som påminner om latteskumm med fina små bubblor.
Doften har en krispig ljus maltighet med främst päron som ester. Inslag av banan blandas med en lätt syrlighet och spår av gummi. Inget svavel, diacetyl eller dms.
Smaken har en pepprig fruktighet som fyller munnen, främst aprikos och päron även om det förekommer lite banan. Bismaker av ljus malt lite åt det sädiga hållet. Spår av blonda träslag, björk eller furu.
Lätt beska samsas med en kraftig, stickande kolsyra för att avsluta den lätta munkänskan. Lätt eftersmak som lämnar tungan lite kladdig.

Omdöme
En lättdrucken veteöl som är good men inte great. Fina estrar som tyvärr inte har tillräckligt med banan. Lite högre alkohol och restsötma hade balanserat syrligheten och gett en betydligt bättre öl.
Schneiderjästen tar här en promenadseger över 3068an som var problematisk både i smak- och doftbilden. Jag börjar tro att 3068 inte alls blir speciellt god i temperaturspannet 18-20c utan gärna ska jobba lite högre som jag kört tidigare. Den producerar mycket mer svavel än jag tidigare trott och en ”diacetylrast” räcker inte för att städa undan det.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Brekeriet Brillant & Funkstarter

140901_henriks_pelicle_0003Närbild på en pelicle jag har. Oklart vilka bakterier det rör sig om…

140830_brekeriet_funkstarter_0005Jag skriver allt färre provsmakningar av kommersiella öl på bloggen, mest för att jag tycker fokus ska ligga på hembryggning och för att det finns så många andra bra ölrecensionssidor för den som vill läsa om nya öl. Det jag däremot tycker är intressant är att se hur vissa speciella kommersiella öl förhåller sig och inspirerar mitt egen ölskapande och ölbryggande. Så i samband med att Brekeriets öl blir svårare för mig att få tag på passade jag på att beställa två flaskor via Systembolaget och recensionen nedan är lika mycket för min egen del som för eran. Jag kommer labba en del med brettanomyces, pediococcus och lactobakterier framöver och utrustning samt bakterier har redan börjat samlas till bryggeriet. Ett nytt kapitel i min bryggning börjar här.

Funkstarter
140830_brekeriet_funkstarter_0002Disig gyllengul med lågt skum och kraftig kolsyra.
Doften är syrlig och frisk mix av grape, papaya, klementin, stall, urin och läderkoppel. Mums!
Smaken är tydligt brettad men inte så syrlig som man kunde tro av doften. Lätt saisonig. Ganska hög beska och restsötma för att vara en vildöl.

Omdöme
En lantlig öl med riktigt fint brettbett. Inte överdrivet syrlig men fullproppad med magiska bakterier. Något bättre än nedanstående öl men båda var väldigt goda. Bröderna Ek vet hur man gör spännande öl! I grunden är det en Saison och den är sedan utjäst med Brettanomyces. Sägs vara en blandning av olika brettstammar.

140830_brekeriet_funkstarter_0003

140830_brekeriet_funkstarter_0004

Brillant140830_brekeriet_brillantEn kraftigt disig gyllengul öl med stora bubblor i det vita skummet.
Doften är intensivt pepprig med udda plastiga inslag. Lite koriander känns ihop med en cidervinös hästfiltsjolmighet. Lite statoilstoalett samsas med vanilj och blöt kartong.
Smaken är söt med stor kropp, kraftig pepprighet likt en saison med jordiga inslag och lite instängd möglig källare. Eftersmaken är nobelt humlebesk åt det örtiga hållet.

Omdöme
En god vildöl som är som gjord att samtala om vid middagsbordet. Jag hoppas få anledning att återkomma till denna läckerhet. Enligt Brekeriet är denna huvudsakligen jäst med Brettanomyces men även denna är i grunden en Saison.

Ni har väl inte missat Brekeriets grymma film?

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Drink and drive, LättölsSaison med Partigyle

140830_pale8_0005PartiGyle är en bryggmetod som innebär att man samlar de olika satserna från satslakningen och gör olika öl från samma mäsk. Jag har testat en gång tidigare och gjorde då en väldigt god folköl trots att jag inte tagit höjd för den extra batchen när jag gjorde receptet till ”huvudsatsen”. Vanligast är att man delar batchen 1/3 och 2/3, dvs att man gör en stark öl av den första tredjedelen och en svagare av de andra två tredjedelarna ihop, man får ju betydligt mer socker i första omgången. Jag har testat att göra tvärt om vilket gör den sista batchen väldigt svag, det går det också. Självklart går det dela satserna på mitten också.
Historiken kring metoden sägs vara att man ville ta tillvara på allt socker från malten och ju högre samhällstatus man hade, desto starkare och oftast bättre öl fick man ta del av. Då kokades varje sats för sig och gav 4-5 öl med olika styrkor. Prästerna fick first runnings dvs en rejält stark öl uppåt 7-8%, godsägaren fick från lakning 1 4-5%, drängen från lakning 2 kanske en folköl och slavarbetaren från lakning 3. Vid det laget var det närmast en lättöl med spår av ölsmak kvar.
Det går hyfsat bra att räkna ut de olika styrkorna på ölen i förväg om man vill det, antingen med matematik eller med kalkylatorer. Det finns även bra tabeller som visar bra startvärden. Viktigt med metoden är att hålla koll på volymerna så mängderna från lakningarna blir som önskat. Ett bra tips där är att när man väl tömt bädden en gång så gäller regeln volym in = volym ut, dvs om du samlat din första 1/3 på t.ex. 25l och du vill ha 50l till så är det 50l lakvatten du ska tillföra.
Utrustningsmässigt är det bra att ha några extra jäshinkar redo att samla och mäta vört i då det är många moment och mycket att tänka på samtidigt. vill man parallellkoka sina batcher är det bra att ha en kastrull som är ca hälften av sin normala storlek. Min huvudkastrull är på 50l och jag skaffade nyligen (igen) en kastrull på 25l. Svårigheten är att få till bra kok på två vörter och jag klarar det med nöd, näppe medvind och månen i kors med jupiter. En bryggdag med parti-gyle tar mig ca 1-2 timmar extra men genererar två eller 3 öl på sammanlagt 60-65 liter. Tre öl får man genom att dela på den stora batchen i två hinkar och behandla dom olika, antingen olika jäst, torrhumling eller sockerlag.
De första gångerna man brygger med Partigyle tycker jag man ska vara nöjd med att man får mer öl och olika öl från samma tillfälle och inte stirra sig blind på att pricka precis rätt i SG men även färg som blir ljusare ju mer man lakar. Med en refraktometer kan man flytta några liter fram och tillbaka mellan hinkarna och justera preboil gravity men även där får man kanske bli nöjd med att den ena hamnar rätt och inte den andra batchen. Det går att justera med torkat maltextrakt (DME) och vatten också. Alla mätningar förutsätter att du har koll på din mäskeffektivitet vid stora batcher. Mina anteckningar visar att ju större batch öl jag gör desto högre effektivitet får jag. I denna bryggning blev effektiviteten 93% vilket är 7% mer än jag någonsin fått tidigare.

140830_pale8_0008Parti gyle-data
Det är lätt att räkna ut hur mycket socker man fått ut från sina lakningar på följande sätt:
Ta volymen i liter (25l) gånger öschlevärdet utan de två första sifforna (65 för 1.065) = 25×65 = 1625ö. Denna siffra är mängden socker du fått ut och man räknar på effektivitet på liknande sätt.
Jag mätte upp mina tre hinkar på 25l vardera där första och andra lakningen var mitt huvudöl och den tredje blev lättölet. Jag har skrivit antalet liter inom parantes då missade med volymberäkningarna lite, jag värmer nämligen allt lakvatten i en 50l-kastrull och kan inte mäta upp utan att tappa via en annan hink och därmed få en temperatursförlust.

1/3 (25l), 1.065 ger 1625 ö
2/3 (27.5l) 1.021 ger 577,5 ö
3/3 (22.5l) 1.007 ger 157,5 ö

Totalt har jag då samlat 2360 ö på 75l vilket ger en sammanlagd stamvörtstyrka på 1.03146.
Det i sin tur skulle ge en effektivitet på 93%. effektivitet.
I detta läge har man tre olika styrkor som går att blanda precis hur man vill. Jag valde att blanda del ett och två eftersom det var mitt grundrecept men det måste man absolut inte göra. Jag kokade ner sista tredjedelen från 1.007 till 1.015 och lät det vara så eftersom jag ville ha en bilköraröl.

140830_pale8_0009
Recept på stark öl
Batchsize 40l
Mäskning 68c i 60min
PBG 1.044
OG 1.053
FG 1.007
IBU ~30
EBC 8.1

6.64 pils
0.8 carapils
0.4 munich i
0.16 caraamber
8g Gypsum
4g Cacl

5g Amarillo 30m
14g vardera av Amarillo, Centennial, CTZ, Galaxy, Simcoe, Mosaic @ whirlpool 20min
14g vardera av Amarillo, Centennial, CTZ, Galaxy, Simcoe, Mosaic @ 80c 30min
20g vardera av Amarillo, Centennial, CTZ, Galaxy, Simcoe, Mosaic Torrhumle 4 dagar

WLP090 förkultur 2l

Recept på svag öl (en sista lakning och därför ingen listad maltnota)
Batchsize 20l
PBG 1.007
OG 1.015
FG 1.001
ABV 1.8%
IBU: ~20
EBC 2?

5g amarillo@30
5g amarillo@5
8g centennial@5
15g simcoe@0
French Saison II slurry, jäses i 20+

För- och nackdelar med metoden
+ Ger många öl från samma bryggning
+ Tar tillvara på allt socker från en mäsk
– Eftersom det inte bara är socker som utvinns vid en mäskning och lakning utan även en massa smakämnen från malten tycker jag att en andra lakning på 1.040 från en redan sköljd stark mäsk inte smakar likadant som en första lakning från en svagare mäsk. Jag har dock inte gjort något vetenskapligt eller ens side-by-side-test av detta då helt säker är jag inte. Dock så stämmer min tes på te.
– Det tar lång tid
– Kräver mycket utrustning vilket ger mycket disk
– Baltigt (kletigt och kladdigt på öschötska).

Kopia av Randy Moshers tabell

<talign=”center”>1.05301.0795      1.03981.0707     –     1.0353<tralign=”center”>1.05501.0825      1.04131.0733     –     1.0367<tralign=”center”>1.06101.0915      1.04581.0813     –     1.0407<tralign=”center”>1.08801.1320      1.06601.1173     –     1.0587

Total
Batch
1/3-2/3 split
1/3      2/3
1/2-1/2 split
First 1/2      Second 1/2
1.0500 1.0750      1.0375 1.0666     –     1.0333
1.0510 1.0765      1.0383 1.0680     –     1.0340
1.0520 1.0780      1.0390 1.0693     –     1.0347
1.0540 1.0810      1.0400 1.0720     –     1.0360
1.0560 1.0840      1.0420 1.0747     –     1.0373
1.0570 1.0855      1.0428 1.0760     –     1.0380
1.0580 1.0870      1.0435 1.0773     –     1.0387
1.0590 1.0885      1.0443 1.0787     –     1.0393
1.0600 1.0900      1.0450 1.0800     –     1.0400
1.0620 1.0930      1.0465 1.0827     –     1.0413
1.0630 1.0945      1.0473 1.0840     –     1.0420
1.0640 1.0960      1.0480 1.0853     –     1.0427
1.0650 1.0975      1.0488 1.0867     –     1.0433
1.0660 1.0990      1.0495 1.0880     –     1.0440
1.0670 1.1050      1.0503 1.0894     –     1.0447
1.0680 1.1020      1.0510 1.0907     –     1.0453
1.0690 1.1035      1.0518 1.0920     –     1.0460
1.0700 1.1050      1.0525 1.0933     –     1.0467
1.0710 1.1065      1.0533 1.0947     –     1.0473
1.0720 1.1080      1.0540 1.0960     –     1.0480
1.0730 1.1095      1.0548 1.0973     –     1.0487
1.0740 1.1110      1.0555 1.0987     –     1.0493
1.0750 1.1125      1.0563 1.1000     –     1.0500
1.0760 1.1140      1.0570 1.1013     –     1.0507
1.0770 1.1155      1.0578 1.1127     –     1.0513
1.0780 1.1170      1.0585 1.1040     –     1.0520
1.0790 1.1185      1.0593 1.1053     –     1.0527
1.0800 1.1200      1.0600 1.1067     –     1.0533
1.0810 1.1215      1.0608 1.1080     –     1.0540
1.0820 1.1230      1.0615 1.1093     –     1.0547
1.0830 1.1245      1.0623 1.1107     –     1.0553
1.0820 1.1230      1.0615 1.1093     –     1.0547
1.0830 1.1245      1.0623 1.1107     –     1.0553
1.0840 1.1260      1.0630 1.1120     –     1.0560
1.0850 1.1275      1.0638 1.1133     –     1.0567
1.0860 1.1290      1.0645 1.1147     –     1.0573
1.0870 1.1305      1.0653 1.1160     –     1.0580
1.0890 1.1335      1.0668 1.1187     –     1.0593
1.0900 1.1350      1.0675 1.1120     –     1.0600
1.0910 1.1365      1.0683 1.1213     –     1.0607
1.0920 1.1380      1.0690 1.1227     –     1.0613
1.0930 1.1395      1.0698 1.1240     –     1.0620
1.0940 1.1410      1.0705 1.1253     –     1.0627
1.0950 1.1425      1.0713 1.1267     –     1.0633

Provsmakning
141022_drink_and_drive_saisonDetta är min första riktiga lättöl, dvs mindre alkohol är 2,8% i min värld. Den var ett experiment med PartiGyle och fick bli vad det blev utifrån en överlakad mäsk.

Utseende: ljust halmgul eller ännu ljusare, ”typ någon ebc som mest”.
Kritvit skumkrona som faller undan väldigt snabbt och endast lämnar några rester på glaset om man störthäller den. Vid försiktig hällning bildas knappt skum eller rester. Väldigt blank men inte helt genomskinlig. Ej kallkraschad eller något klarningsmedel i.
Doften har en lätt stallighet med tydliga referenser till blöt filt och gammal dammig vind. Saisonigheten med peppar och gummi finns i bakgrunden liksom plast och spår av citrus.
Smaken är oerhört lätt med en diskret örtighet med inslag av blommor (liljekonvalj?). Spår av bränd plast i eftersmaken.
Den kraftiga kolsyran är livlig och lite vass i munnen där den den låga beska och den framförallt tunna kroppen påminner om mineralvatten fast kletigare, framförallt i gommen.

Omdöme
Den är okej för att vara ett experiment. Jag önskar jag hade haft en neutralare jäst och lagt i lite ny malt åt det mörkare hållet inför lakningen av denna. Jag kommer dricka upp den men bara om jag inte måste ha fatet till annat, i så fall blir det vaskning.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Kegerator

140912_kegerator_0016Jag har byggt mig en kegerator, dvs ett kylskåp att ha mina corneliusfat i samt servera från. Inspiration hämtade jag från Henrik Lindqvist snygga bygge och jag ska säga direkt att jag inte är mycket till snickare. Men jag tänkte ändå dela med mig av hur jag gjort.

140912_kegerator_0017Jag köpte detta tapptorn i rostfritt med flödeskontrollerade kranar begagnad av en kille på ett internetforum. Kylskåpet hittade jag på blocket och det är 110cm högt vilket är den perfekta serveringshöjd för en kille på 1.90 som jag.

140912_kegerator_0018Ovansidan av kylen var ren isolering så jag sågade till en träskiva (masonit typ) med lite överhäng bakpå kylen men övrigt samma mått. Den fick två lager vitt och tre lager båtlack vi ändå hade hemma. Skivan målade jag löst vid sidan av så skruvhuvudena lyste gult där de kom på plats. En skvätt vitfärg fick lösa det…

140912_kegerator_0019Jag markerade sedan var jag ville montera tapptornet och tog ett borr och borrade rakt igenom skivan, isoleringen och ner i kylskåpet. Hålet är precis lagom för två ”sytrådar” 3/16″ dvs de tryckreducerande slangarna jag har. Gör man ett större hål så kommer mycket kalluft strömma upp i tapptornet och ger kondens. Jag får istället lite ljummen öl det första jag tar, dock enbart sommartid eftersom kegeratorn står svalt resten av året.

140912_kegerator_0020Här kommer en av två slangar upp ur kylen och in i tornet.

140912_kegerator_0021Sen skruvade jag fast tornet och satte dit täckbrickan så man inte ser skruvarna.

140912_kegerator_0022Anslutningen till vänster var redan fastsvetsad när jag köpte tornet och tur var det för jag hade aldrig fått dit två John Guest-kopplingar i det här smala utrymmet. Den vänstra har alltså vanlig ölslang 3/8″ ca 5 cm och sedan en JG-reduktion 3/8″ till 3/16″ sytråd. Den högra har en 5/8″ gänga till 3/8″ ölslang och en bit ner sitter en till 3/8″ till 3/16″. Det ska egentligen sitta en mutter istället för de gummipackningar ni ser vid den högra kopplingen men jag lyckades inte få det tätt. Nu sitter högra kranen lite glappt i tornet så detta måste jag förbättra när jag kommit på en bättre lösning.

140912_kegerator_0023Jag passade på att måla min fula rostiga CO2-tub så den blev vit och fin. 10kg rymmer den och jag räknar med att den ska räcka minst ett år. Vi får se… CO2-slangen går in i sidan genom kylskåpsväggen.

140912_kegerator_0024Min något underdimensionerade regulator.

140912_kegerator_0025Jag kapade CO2-slangen och drog den inifrån och ut så jag har två anslutningar i kylen. Grenen är ett vanlig T-kors som är fastdragna med oetikerklämmor. Värmer man slangen i en kaffekopp varmt vatten så går klämmorna dra åt det där ligga extra som gör att man sover gott om natten. Litet tips.

140912_kegerator_0026Jag köpte till två gummihättor eller flugstoppare om man så vill. Går att ha lite starsan i om man vill det.

140912_kegerator_0027Under tapptornet har jag en spillbricka som jag lånat från min espressomaskin. Spillbrickor är sjukt dyra för vad det faktiskt är så detta får duga tills vidare. Spillbricka vill man ha även om man har gummihättorna för det kommer droppa och kladda, jag lovar!

140912_kegerator_0028Tre fat får plats i kylen med lite vilja och tålamod. Det är bra när jag har två fat på kolsyrning men vill kunna dricka ur det tredje sommartid. Vinterhalvåret har jag som sagt 6-8c i bryggeriet.

140912_kegerator_0029

140912_kegerator_0030Här står min kegerator bredvid jäskylen som från början var tänkt att ha faten i. Så blev det inte…

Uppdatering; det går att få in fyra fat i kylen med en lite slipning av kylskåpsdörren bara:
13410759_10154482366621992_615125529_o

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Brewer Profile: Henrik Lindqvist

140405_SM_420-1Berätta vem du är?
Jag heter Henrik Lindqvist född hösten 1978 tre dagar innan Formel 1 stjärnan Ronnie Petterson så tragiskt omkom på Monzabanan. Jag är uppväxt i den lilla fotbollstokiga orten Åtvidaberg men begåvades tyvärr inte med något större bollsinne så jag fick mest stå i mål. Efter skola och värnplikt har jag varit bosatt i Linköping och bor nu strax utanför i närheten av Slaka tillsammans med sambo och barn. Är utbildad civilingenjör men tappade helt intresset och arbetar numera som säljare, ölprovningshållare och bryggerikonsult.

När började du brygga öl och varför?
Jag började brygga seriöst 2009 innan dess var det mest vin från och till i något decennium. Jag har alltid tyckt om att laga mat, baka, safta, sylta skapa och ta hand om det som finns nära till hands. Dels för att det är nyttigare och godare än industrivaror och för att det faktiskt är ganska enkelt. Anledningen till att jag började med öl var att vi flyttade ut till en gård på landet där det fanns stora utrymmen att hålla på med hobbyn. Från vin till öl var inte steget så långt så jag började brygga öl parallellt med vinmakandet och gick sedan sakta men säkert över till nästan bara ölbryggning. Man såg resultaten snabbare och det fanns mer möjligheter att justera egenskaperna hos ölen än med vin. Dessutom är det ju godare…

140808_henriks_forsta_ol_0001Henrik öppnar och bjuder på sin allra första öl med fem år på nacken. Fortfarande riktigt god!

140808_henriks_forsta_ol_0002

140808_henriks_forsta_ol_0003

Hur ofta brygger du?
Det varierar en del. Under sommarhalvåret brukar det ske mer sporadiskt och inte särskilt ofta. Under hösten, vintern och våren brukar det bli oftare, särskilt på vintern. Ca 30st bryggningar per år blir det nog, åtminstone om man räknar med cider och vin också.

Vad har du för utrustning?
Jag håller det riktigt enkelt. Kör med BIAB-metoden. Jag började med satslakning i kylväska men övergick så småningom till BIAB för att göra bryggdagen mindre omständig, enklare att kontrollera samt spara tid. Jag använder Patina 36l, nylontygpåsar att mäska i (men även filtrera vört och som humlekokpåse i vissa fall), kopparspiral att kyla med och jäshinkar för vanlig ale och lagerjäsning. Ibland använder jag Better Bottle och damejeanner när det krävs längre jäsningar eller lagring. Använder mest corneliusfat för färdig öl men flaskar en del öl ibland också.

Var brygger du någonstans och trivs du där?
Jag hålls i köket och det fungerar väl ok eftersom BIAB-utrustningen tar sån liten plats. Man får planera lite för när man brygger så det inte krockar med andra köksprocesser helt enkelt.

Berätta om din bryggmetod?
Jag kör en variant där jag mäskar lite tjockare med ca 20l vatten till 4-6kg malt i normalfallet för att sedan tillsätta 9l kokhett vatten för att komma upp till utmäskningstemperatur. Kokar ganska livligt och försöker hamna på ett par liter vört mer än vad som ryms i faten efter kok. Jag försöker lägga krutet på recepten, råvarorna och jäsningen. Att investera i ett bryggverk eller liknande för att producera vört ser jag inte som en direkt kvalitetshöjande åtgärd även om det kanske är enklare med repeterbarheten på sina bryggningar.

140405_SM_052-1SM i Linköping 2014

Vad är tanken bakom dina öl?
Jag försöker alltid föreställa mig hur ölen skall vara när den är färdig att dricka innan jag tar tag i själva processen som leder fram till ett färdigt öl. Ibland brygger jag stilfascistiskt till tex SM eller för att jag för tillfället är intresserad av ölstilen. Andra gånger vill jag göra något helt annat och ta ut svängarna lite mer. Ibland brygger jag något riktigt lustigt och det är väl tur att det bara är ibland kanske. Ofta brygger jag inte samma öl om och om igen för att finslipa receptet utan jag är ganska ombytlig och gillar omväxling. Jag brygger all sorts öl men oftast olika sorters ale. Det viktigaste är att ölen är välgjord och smakar bra men sätter man den i ett fack en konkret ölstil så vill jag också att den ska ha den karaktären. Jag är allergisk mot öl som saknar balans eller har smaker som inte ska finnas där. Med balans menar jag tex att det saknas beska för att väga upp malten så att det bara blir sött och jolmigt eller sträv astringent humlebeska utan maltstöd.

Vilken öl du gjort är du mest stolt över och varför just den?
Det måste nog vara min Brown Porter som jag faktiskt inte bryggt på ett tag. Jag kallar den Slaka by Dusk och tog guld på SM i Eskilstuna 2013. En liten variant på denna och dessutom över ett år gammal tog hederspris på SM i Linköping 2014. Inte nog med att den tagit priser i tuff konkurrens, den är jävligt god också. Funderar faktiskt på att göra en 100% Brett variant av denna snart bara för att se vad som händer.

140903_centralbryggeriet_0153På Aktiebolaget Centralbryggeriet i Linköping

Vilken är din kommersiella favoritöl och vad gillar du med det?
Det måste nog vara Aktiebolaget Centralbryggeriets Folkes Röda IPA som är den första öl jag varit med att brygga från recept till färdig produkt. Det känns ju riktigt kul att få ut ”sin” öl till folket i stor skala och se vad de tycker om den. Annars så finns det mycket bra öl där ute både från Sverige och utomlands. Jag har ingen absolut favoritstil utan väljer dryck efter tillfälle. Jag har snöat in lite på suröl eftersom det är så komplext och speciellt men till vardags tar jag gärna en modern lager på sommaren eller kanske en porter på hösten. Jag har nog ingen absolut favorit utan jag gillar det mesta som håller en hög kvalité.

130427_sm_055Henrik på prispallen på SM i Eskilstuna 2013.

Vad vill du förbättra med din bryggmetod?
Allt! Det finns alltid något att beakta men jag behåller gärna grunden i min teknik eftersom jag trivs så bra med den. Men jag vill hela tiden utvecklas, förenkla och förbättra mina öl. Jag tror det är viktigt med ett sådant synsätt om man vill lyckas riktigt bra med sina öl.

Har du några tips eller trix till andra bryggare?
Hitta en metod som passar dig och ger dig en bra öl. Ta in och utbyt idéer från andra bryggare och tillämpa det du tror passar ditt system och din metod. Nedslås inte om någon öl blir vaskad eller får infektioner eller felsmaker. Hitta källan och korrigera. Man brygger inte kanonöl från första början och inte heller gång på gång när man blivit varm i kläderna. Men man höjer hela tiden lägsta nivån. Jag ser ett balanserat utgångsrecept, god hygien och kontrollerad jäsning som de tre enskilt viktigaste parametrarna för att producera en god öl. Missar man en av de punkterna så blir det inte bra, har man tur blir det godkänt men ofta inte mer. Håller man en hög nivå på de tre områdena så är det bara dåliga råvaror eller en riktigt misslyckad vörtframställningsprocedur som kan göra ölen dålig.

140903_centralbryggeriet_0105

Gustavs provsmakning av Henriks öl
Jag har druckit många av Henriks öl och de håller verkligen världsklass, det är lätt att förstår varför han vunnit så många medaljer. I detta inlägg provsmakar jag tre olika varianter Berliner Weisse av Henrik.
BH/Berliner Honung; mjölksyrebakterier uppodlad i tre steg vid 40c från honung. Primärsyrad i två dygn vid ca 30c (gäller alla) visade sig för kort tid för att få tillräcklig syra. Storlek 5% av Huvudjäsningen.
Därefter jäsning med Nottingham, ingen pastörisering innan jästen. Kolsyrejäst med 8g/l.
BS/Berliner Surdeg; mjölksyra från husets surdeg.
BM/Berliner malt; mjölksyra från malt.

Tidigare provsmakningar av Henriks öl hittar ni här:

Slaka Saison
Dubellduellen
Liquid Gold
Belgostout
Trippelduellen
Historiska IPAn

Berliner Surdeg
140904_slaka_berliner_weisse_1_bs_0237Ljust halmgul, kraftigt disig med högt skum av stora bubblor. Rejäl bottensats i flaskan. Flaskan gushade en del över mitt nystädade kök.
Doften fullkomligt rupterar med mogna krusbär och rabarberpaj! Oerhört frisk och fräsch men med en bakomliggande sötma som sluter upp. Lite bränt kolapajskal i bakgrunden ger den där nötiga pikanta slutnoten som passar så bra ihop med syran. Vacker som en sensommarkväll?
Smaken är syrlig åt naturell yoghurthållet med tydliga krusbärstoner. Den låga beskan låter syran ta för sig och den kraftiga kolsyran kör basregistret. Komplexa lacto-toner ihop med en magnifik sensommarbärighet för mig tillbaka till sommarstället vid sjön där jag stack mig på krusbärsbusken i jakten på de småhåriga söta bären.

140904_slaka_berliner_weisse_1_bs_0246Omdöme
Jag har inte så många Berliner Weisse under bältet ska jag börja med att säga vad det nu spelar för roll i sammanhanget. Men jag har nog aldrig druckit en öl som varit så lätt att hitta smakerna i, dvs de smaker som finns i den är oerhört rena och avskurna från blandningar av andra smaker. Ett komplext, syrlig sommaröl som jag gärna skulle dricka till en rabarber- eller äpplepaj med vaniljsås. Hur många öl kan ni säga skulle briljera i det sammanhanget? Väldigt god öl!
En förstaplats.

Berliner Malt
140904_slaka_berliner_weisse_2_bm_0257
Disigt halmgul med kraftigt högt skum med stora bubblor.
Doften är kraftigt syrlig åt mandarinskalhållet.
Syrlig grape i smaken med druvskal, riesling ocg krusbärskräm. Svag beska. Lite kletig munkänsla.

140904_slaka_berliner_weisse_2_bm_0265Omdöme
En god syrlig öl men inte alls lila konplex som bs. Den här har 2-3 smaker totalt medan bs var en symfoni. Den upplevs mindre söt än bs och något enklare, renare. En andraplats.

Berliner Honung
140904_slaka_berliner_weisse_3_bh_0276Ljust halmgul och eventuellt något ljusare än de tidigare. Lägre skum men kraftig kolsyra.
Doften utgörs av läder, friska och omogna krusbär, gröna äppelskal.
Smaken är lite yoghurtigtaktig. Vinös åt ciderhållet och framförallt då äpplecider. Inte lika tydligt ”Berliner weissig” som de andra två.

140904_slaka_berliner_weisse_3_bh_0266Omdöme
Av de tre är denna minst ölig och nästan som en cider. Syrligheten är fin men vägs inte upp av maltkroppen på samma sätt som framförallt BM. Skulle må bra i ett champagneglas!
En tredjeplats.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Aktiebolaget Centralbryggeriet

140903_centralbryggeriet_0201xJag fick äran att vara med hos Aktiebolaget Centralbryggeriet när deras folköl avsedd för dagligvaruhandeln skulle premiärbryggas. Ett tillfälle att få klämma och känna på ett riktigt bryggverk men även ta lite smaskiga bilder. Centralbryggeriet ligger i utkanten av Linköping trots sitt namn och i skrivande stund har de två öl på marknaden, Folkes Lager och Folkes Ale, men jag kan avslöja att fler goda sorter är påväg (ja jag har även smakat). Efter att ha bryggt lagern och ale:en några gånger har ölen utvecklats rejält och Linköpingsborna har en bira att vara stolta över. Min recension jag skrev för ett halvår sedan gäller enbart den första batchen som kanske ska betraktas som en provbatch. Till dagens bryggning hade bryggmästaren Viktor Hansen med sig Henrik Lindqvist, vars namn och öl ni säkert känner igen vid det här laget.

140903_centralbryggeriet_0016-1Bryggverket är helt i rostfritt och består av tre kärl/tankar. Den kombinerade boilern och mäsktunnan (till höger) har sex elpatroner i och en roterande arm, lakningstanken/silkaret i mitten har ingen värme men rejäla roterande knivar för att skära mäsken och en falskbotten som finns på bild längre ner och slutligen första tanken är en hot liqour tank (HLT) som matar lakbädden, antal elpatroner i den okänt. En bryggning går till såhär: Mäskvatten värms i högra tanken och malten hällt i för hand genom mansluckan på toppen. Den roterande armen fördelar malten och ser till att värmen blir jämn genom hela mäsken. Därefter pumpas mäsken till silkaret/laktunnan i mitten där den får vila lite innan recirkulering. Under tiden spolas MLTn ren då den även jobbar som boiler. Mäsken tappas på all vätska som överförs till boilern. Hot liquor tanken (HLT) till vänster matar sen lakkärlet med hälften av allt vatten som sedan rörs runt i mäsken som en satslakning. Denna får stå en kvart och sedan recirklueras den och fyller på boilern som redan börjar värma till kok. Detta upprepas en sista gång och sedan kokar vörten i önskad tid. Efter kok får den stå lite så humle och varmdruv sjunker innan vörten pumpas genom värmeväxlaren och till jäsningstanken där jästen tillsätts.

140903_centralbryggeriet_0001Bryggassistent/alltiallo Magnus Rapp kommer med den nykrossade malten.

140903_centralbryggeriet_0002Viktor i inmäskningstagen.

140903_centralbryggeriet_0009

140903_centralbryggeriet_0010Kontrollpanelen till bryggverket där temperaturen på mäsken precis höjs från proteinrast till försockringsrast.

140903_centralbryggeriet_0012Den roterande mäsken.

140903_centralbryggeriet_0014Lakkärlet/silkarets ”knivar” som ser till att vattnet fördelas bra i lakningen och inget socker går till spillo.

140903_centralbryggeriet_0021

140903_centralbryggeriet_0025Lakkärlet/silkarets falskbotten som läggs in och tas ut inför varje bryggning så den är ren och fräsch.

140903_centralbryggeriet_0027Centralbryggeriets Folkes Lager så färsk den bara kan bli, direkt från lagerhyllan.

140903_centralbryggeriet_0034Magnus backar intill för att hämta öl för leverans till en krog i Linköping.

140903_centralbryggeriet_0043

140903_centralbryggeriet_0051Jag passade på att ta ett litet smakprov av mäsken.

140903_centralbryggeriet_0054

140903_centralbryggeriet_0060

140903_centralbryggeriet_0061

140903_centralbryggeriet_0066

140903_centralbryggeriet_0071Rengöring av MLTn innan den blir till boiler.

140903_centralbryggeriet_0076Glasröret är till för att bedöma vorlauf/recirkulering så vörten är hyffsat blank utan några maltskal. Det tar några minuter innan den ser ut som en disig öl istället för jästkultur som på bilden, precis som i ett hembryggeri.

140903_centralbryggeriet_0077Viktor finjusterar flödet på vorlaufen.

140903_centralbryggeriet_0091Jästankarna som alla har en mantel med glykol. Den första tanken till vänster är en brighttank som används till vissa öl. De två mindre till höger är reningsverket till jästankarna.

140903_centralbryggeriet_0103Provsmakning direkt från jästanken av Centralbryggeriets kommande öl Folkes IPA! Riktigt färsk och god, full med humlesmak av två av mina favoritsorter!

140903_centralbryggeriet_0105Viktor och Henrik inspekterar first runnings, dvs den första starka vörten som kommer från bädden före första lakningen.

140903_centralbryggeriet_0124

140903_centralbryggeriet_0131

140903_centralbryggeriet_0137Lite mer vattenjustering efter mäskningen. Linköping har ganska kalciumfattigt vatten men det som åker i efter att mäskningen är klar är primärt sulfat denna gång för att snygga-till beskan lite.

140903_centralbryggeriet_0153Henrik tar ett smakprov på Folkes Ale.

140903_centralbryggeriet_0159

140903_centralbryggeriet_0160

140903_centralbryggeriet_0166

140903_centralbryggeriet_0181

140903_centralbryggeriet_0184

140903_centralbryggeriet_0185

140903_centralbryggeriet_0187

140903_centralbryggeriet_0189

140903_centralbryggeriet_0191

140903_centralbryggeriet_0192

140903_centralbryggeriet_0193

140903_centralbryggeriet_0196

140903_centralbryggeriet_0200Det här lär inte vara sista gången jag besöker Centralbryggeriet och det ska bli spännande att följa deras resa.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Lindhs Pale Ale (v8)

140830_pale8_0008Med blodad tand men kanske framförallt en jästslurry som behövde användas bryggde jag en till omgång pale ale på kort tid. Maltnotan i receptet börjar jag bli riktigt nöjd med så där gjorde jag inga förändringar. Den gyllengula färgen sitter där den ska och med lite högre mäsktemp blir restsötman ihop med den låga andelen karamellmalt perfekt. Version 6 blev för klen i beskan och version blev för kraftfull i beskan. Tro inte att jag är helt galen med 60-givorna här utan det är såklart whirlpoolhumlen som är sjukt svår att förutspå med mängd, snurr och temp. För att komplicera det hela lite extra så ändrade jag humleschema helt till denna öl. Efter diskussioner med Henric Östberg som vann guld i SM med sin The New Hipster, som jag visserligen inte smakat, blev jag nyfiken på hans sätt att humle med dubbla 0-givor eller rättare sagt en fullvarm hopstand/whirlpoolhop och ytterligare en på 80c. En annan sak som slog mig med hans recept var mängden humlesorter; sex sorter dvs dubbla mot vad jag brukar ha. Tanken är så klart att få en komplex humleupplevelse och även det är jag öppen för att testa.

140830_pale8_0001Nytt för dagen; jag rotade fram ett gäng plastmuggar (istället för glas som jag använt tidigare) för att på det sättet få noggrannare mätning av salter men även humle. Jag vet inte hur stor skillnad det gör men det är smidigt att ha färdigskrivet på muggarna vilka tider humlegivorna ska i på. Framförallt när man kör två kok på en gång (mer om det senare).

140830_pale8_0003Jag har testat vid några tillfällen att vorlaufa (härlig försvenskning av recirkulera) 3-4l på ett bräde istället för en lite i taget som jag gjorde innan och jag märker ingen skillnad på mängden grums i koket eller att maltbädden skulle sätta igen sig lättare. Jag tror att flödet ut har större påverkan på sistnämnda och med fullt ös så sugs maltbädden mot botten och framförallt vid första tömningen vilket jag märkte att det inte gör lika mycket vid andra tömningen som jag kunde maxa flödet ut på.

140830_pale8_0005Jag är inte riktigt klok i huvudet. Jag hade ju en 25l Biltemakastrull tidigare som jag slutat använda vilket gjorde att jag sålde till den till en bättre behövande hembryggare. När jag var på en loppis i somras såg jag en halvrisig (trasig kran o ful i plåten) Biltemakastrull och kunde inte motstå att köpa den och jag ser två användningsområden till den. Dels för att labba med parti gyle som på denna bild, dvs att man gör två öl från samma mäsk med olika eller samma vörtstyrka beroende på hur man blandar satserna från satslakningen och dels för att ha möjligheten att brygga experimentbatcher i köket. Det sista är ju heeelt knäppt eftersom jag precis byggt mig ett bryggeri i garaget men det handlar om att kunna brygga och göra annat samtidigt. Vi får se om det blir verklighet av det…

140830_pale8_0007Jag hade kvar en del gammal isolering i form av Clas Ohlsons liggunderlag men det var mest små spillbitar. Inget som inte lite gaffa kan fixa. Med andra ord en permanent isolering men jag har såpass stor kylarspiral nu att skillnaden i kyltid borde vara ganska liten. Den kommer bli kletig med tiden men det blir ett senare problem.

140830_pale8_0009Recept
Batchsize 40l
Total Effektivitet 85%
Mäskning 68c i 60min
IBU ca 30
EBC 8.1
PBG 1.044
OG 1.053
FG

6.64 pils
0.8 carapils
0.4 munich i
0.16 caraamber

8g Gypsum
4g Cacl

5g Amarillo 30m
14g vardera av Amarillo, Centennial, CTZ, Galaxy, Simcoe, Mosaic @ whirlpool 20min
14g vardera av Amarillo, Centennial, CTZ, Galaxy, Simcoe, Mosaic @ 80c 30min
20g vardera av Amarillo, Centennial, CTZ, Galaxy, Simcoe, Mosaic Torrhumle 4 dagar

WLP090 förkultur 2l

140830_pale8_0011Denna bryggnings humleavskiljningsmetod, biabpåse som spänns över jäshinken till skillnad från att ha den ner i botten och lyfta som jag gjort några gånger. Blev ingen skillnad utan en del skakande behövdes i slutet för att få ut all vört.

140830_pale8_0012

140830_pale8_0016

140830_pale8_00173-4 liter skum får jag till med min stora ballongvisp och mycket av skummet har varit nere på botten och vänt. Exakt hur mycket detta syresätter vet jag självklart inte men hela tanken med en visp är ju att syresätta t.ex. vispgrädde så hyffsat övertygad är jag om denna metods förträfflighet. Det som gör mig lite skeptisk är att ingen annan gör som jag vad jag vet. Färgblandare och ”the whip” har jag läst om, men inte enorm ballongvisp.

Provsmakning
140926_lindhs_pale_ale_v8_0033Ljust halmgul med vit skumkrona kraftig kolsyra. Endast mycket svagt disig av torrhumlig (bilderna är tagna ca 10 dagar före recensionen). Skummet lämnar fina rester längs med glaset.
Kraftig humledoft med inslag av citrusfrukter, tall och en lätt karamellighet. Det ingen speciell humle man känner utan mer en samling av diverse humledofter. Humledoft bara rätt och slätt.
Smaken är kraftig humlebesk med mycket apelsinzest och en lätt maltighet som inte tar några större svängar. Väldig ren öl utan några felsmaker eller inslag av jäst. Lätt kropp och en ren medelkraftig beska som hänger kvar i munnen ca 10-15 sekunder. Lättdrucken som jag gillar dom…

140926_lindhs_pale_ale_v8_0031Omdöme
Den här versionen av min pale ale har precis rätt mängd humle och på rätt sätt. Avsaknaden av enskilda humlesmaker gör den dock något generisk och jag hade hellre kunnat identifiera någon specifik sorts humle och även upplevt en större fruktighet gärna åt ananas/papaya. Torrhumlingen upplevdes kraftigt första veckorna men avtog snabbt i vanlig ordning. Den hade spår av diacetyl första veckan på fat men det lagrades bort tack och lov, jag var nära på att slänga min sparade jäst i vredesmod (hatar diacetyl). Nästa gång jag brygger den ska jag ha några färre sorter humle men samma mängd. En god öl som bryggtekniskt är i framkant men som inte överraskar med några smaker som sticker ut.
En liten sidnot; Emanuel sa att det var för mycket humle, jag sa att jag inte förstod vad han sa.

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Smakgiva vs. Aromgiva

140730_15-0_0001I alla nybryggarböcker jag läst står det om hur 15-min-givan av humle ger smak medan 0-min-givan ger arom/doft men hur visar sig det egentligen i ölet? Det finns många exempel på hembryggarinformation i böcker och på forum som jag uppfattat som felaktig, missvisande eller upp till den individuella smaken. Därför gör jag gärna många grundläggande tester själv, dels för att få sanningshalten bekräftad för mig själv men kanske mest för att låta mina egna smaklökar och preferenser göra en bedömning och ta min bryggning åt det håll jag vill. Många tester jag ser på nätet är gjorda med olika koktillfällen, ibland veckor emellan. Så tycker jag inte ett vetenskapligt (nåja) test ska gå till utan ska man överhuvudtaget kunna göra en jämförelse måste det ske med samma kok eller med likadana kastruller och identisk vört till exempel. Att jämföra två jäststammar är ju så enkelt som att dela upp vörten i två hinka roch jäsa, när det kommer till olika humlesorter eller olika kok är det lite svårare. Därför passar det väldigt bra att jag händelsevis råkar ha två identiska 5-liters-kastruller jag kan göra koktest med. Det jag ville testa denna gång är hur fokus på en 15min-giva skiljer sig mot fokus på en 0-giva. När jag skriver fokus så menar jag att ölet ska motsvara rimliga humlemängder jag skulle haft i ett normalt kok och inte utesluta någon giva, bara kasta om ordningen på dom.
Testet gick till så att jag tog 2×2,5 liter vört från samma mäskning/lakning jag gjort till en tidigare bryggning. Jag kokade dessa i två 5-liters-kastruller samtidigt bredvid varandra på spisen, tillsatte humle på olika sätt enligt nedanstående schema, kylde bägge samtidigt med samma mängd vatten, tillsatte lika mycket av samma jäst i likadana jäskärl och slutligen jäste dom på samma ställe. Ja ni fattar, det enda som skiljde var smak- och aromgivan. Singlehop Amarillo kan vi kalla grundölet och motsvarar en amerikansk pale ale på dryga 5%. 0-givan fick stå varmt med whirlpoolsnurr gjord med 10 varvs snurrning i bägge kastrullerna. 20 min fick de stå innan kylning. De små kastrullerna gjorde tyvärr att temperaturen sjönk till 75c på denna tid.

Grundölets maltkomposition såg ut såhär:
6.27kg Pilsner
0.38kg Munich I
0.76kg Carapils
0.15kg CaraAmber
Mäskad @ 65.5c i 1h
OG: ca 1053
FG: mättes aldrig
IBU: ca 30
EBC: ja gulaktig typ…

Humlegivorna:

15-0 stor smakgiva
0g Amarillo @ 60min
15g Amarillo @ 15min
5g Amarillo @ 0min

0-15, stor aromgiva
5g Amarillo @ 60min
5g Amarillo @ 15min
15g Amarillo @ 0min

140730_15-0_0002Här är givorna redo för koket. Anledningen till att 0-15 fick 5g på 60min var för att jämna ut IBU-bidraget som 15-0:an får av den ökade kontakttiden. Beersmith stod för uträkningarna men 0-15 blev ändå tydligt beskare än 15-0:an.

140730_15-0_0003Med en borr kan man förvandla en vanlig 2-cola-pet till ett minimalt jäskärl.

140730_15-0_0004Det går inte vara för tydlig…

140730_15-0_0005En rejäl skvätt jäst som delades på två.

140730_15-0_0006Grumligt o fult när jäst samsas med varmdruv, kalldruv och humle.

140821_150_0007Efter två veckor såg det finare ut….

Utvärdering av de två humleupplevelserna
Stora smakgivan har en rund och fyllig humledoft. Den är även sötare i doften och fruktig som en varm apelsin jämfört med den andra. Även smaken är apelsinig och den är lite kladdig på tungan. Jag upplever doften som mer påträngande mot den andra. Kraftig, robust och bred humleupplevelse.

Stora doftgivan har en betydligt fräschare humledoft med mer citron. Förutom den högre beskan så har den även mer tall i smaken och starkt av apelsinskal i smaken. Min fru som blindtestat de två uppfattar denna som ber doftrik. Tydligare Amarillosmak men lite kantig, spetsig. Lättare att urskilja enskilda smaker i.

140821_150_0010Sammanfattning
Det här var ett lärorikt test på många sätt. Mycket intressant var att det ändå inte var någon enorm skillnad på ölen, jag har dessutom svårt att hitta någon favorit bland de två. Jag testade att blanda dom 50-50 och upplevde då en något mer komplex humleupplevelse. Betyder det här att ni ska ha lika stor 15-giva som 0-giva? Jag vet inte, kanske. Min slutsats blir iallafall att 15-givan inte ska glömmas bort utan att humle vid olika tillfällen ger olika typer av humlesmaker och humledofter. Fler givor ger högre komplextitet där smaker kompletterar varandra. Ger 15-givan bara smak och ingen doft? Knappast. Ger 0-givan bara doft? Inte en chans…

Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

Annons:

Spara och återanvända jäst

140821_frysa-jäst_0007Jäst i större mängder är en betydande kostnad inom hembryggning, men det behöver det inte vara. Jäst går nämligen att odla, spara och återanvända på flera olika sätt; man kan hälla en ny sats vört rakt på gamla jästkakan, man kan tvätta en använd jästkaka med kokt vatten efter en jäsning och förvara jästen i kylen, man kan skumma av jäst från toppen av pågående jäsning när den är som mest aktiv (högkreusen), man kan göra en extra stor förkultur och spara en del av den i kylen och slutligen kan man kan spara all jäst från en förkultur i frysen. Har man en jäststamm man är väldigt förtjust i och använder minst en gång per månad är alla dessa metoder lämpliga. Är det däremot en jäststamm man använder mer sällan eller kanske odlat upp från t.ex. en ovanlig flaska och vill långtidsspara är det bara frysning som gäller på grund av hållbarheten. Brygger man med torrjäst skulle jag inte bekymra mig med någon av dessa metoder utan helt enkelt köpa fler påsar istället.

Återanvända jästkakan
Har du varit noggrann med hygienen under förra bryggningen och även under jäsningen dvs inte öppnat hinken en massa, kan du tappa ditt öl till flaskningshink/fat och hälla nybryggd/nykokt och kyld vört rakt på den gamla kakan och jäsa. Du har inte så lång tid på dig eftersom jästen exponerats för diverse onödigt när ölet försvunnit så se till att göra detta mot slutet på en bryggdag. Vill du inte ha med all jäst kan du skopa upp önskad mängd men kom ihåg att du får med mycket döda celler samtidigt så du kan inte förlita dig på Mr. Malty för att beräkna mängden. Denna metod är inte optimal eftersom många döda jästceller och annat skräp följer med men är en metod som fungerar. Vill man ha det allra bästa resultatet eller ska tävla med sin öl rekommenderar jag någon av de andra metoderna.

”A number of homebrewers have adopted the practice of transferring the beer from a fermentor at the end of fermentation and then adding a new batch of wort on top of the yeast cake. This is a bad practice. Can this practice make good beer? Absolutely. Will it make the best beer possible? Absolutely not. The yeast at the end of fermentation is not just healthy yeast. There are plenty of dead cells present, as well as all the break material and hop bits from the previous wort. You must collect the yeast, look at the population, remove dead cells and nonyeast material by rinsing,”
Utdrag från: White, Chris. ”Yeast.” Brewers Association, 2010.

140821_tvätta_jäst_0001

Tvätta jäst
Det finns flera olika sätt och metoder att tvätta jäst från en färdig jäsning. Jag har ingen erfarenhet av syratvätt så det skippar vi men jag har testat några olika förfaranden av jästtvätt med kokt, svalt vatten och kommit fram till den metod jag tycker är enklast. Att tvätta i flera steg kommer ge lite bättre resultat, vara lite tråkigare och öka risken för kontaminering. Man kan skörda från både primärhinken och sekundärhinken om man nu byter hnk halvvägs genom jäsningen (vilket jag inte gör). De ger lite olika resultat; primären kommer ge mer skräp att tvätta och mer flockulerande jäst som efter några generationer eventuellt inte jäser ut lika bra, från sekundären får man en renare och högutjäsande jäst som inte flockulerar lika bra efter några generationer. Första gången man skördar och jäser är det inte säkert man märker någon skillnad från ”startjäststammen”. Det går att spara tvättad jäst i 2 veckor i kylskåp (gärna runt 1-2c) och är då helt okej att pitcha direkt utan någon förkultur. Efter fyra veckor har viabiliteten sjunkit till 50% och under 90% viabilitet bör man undvika att pitcha jäst. Högflockulerande, fruktiga och sydtyska jäststammar klarar detta sämre än lagerjäst. Källa: White, Chris. ”Yeast.” Brewers Association, 2010.

Den enkla och snabba metoden:
Ta hinken med jästkakan och häll rubbet i stor desinficerad burk (3-4 liter).
Låt stå i kylen 2-3 dagar så jästen sedimenterar ordentligt från ölen som följde med från hinken.
Koka 1-2l vatten och kyl i kylskåpet så det har samma temp som jästburken.
Häll av ölen från burken med jäst så det bara blir jäst, döda jästceller och eventuell kalldruv/humle kvar.
Häll i det rena vattnet (1/3 jäst, 2/3 vatten) och skaka kraftigt så allt löser sig. Ställ en timer på 10 minuter, inte mer.
På botten finns nu döda celler och junk du inte vill ha. Häll den fina jästen till en ny desinficerad burk.
Spara i kylskåpet, gärna runt 2-4c.
Upprepa tvätten vid behov, dvs om du får en mörkare botten på jästkakan i burken.

Den länge och noggrannare (och tråkigare) metoden:
Häll över 1l kokt och rumstempererat vatten jästkakan och skaka för att lösa upp den. Vänta 10-15 min.
Häll över på glasburk men undvik det understa lagret på botten som är döda jästceller och annat skräp.
Avvakta skiktning 15-30 min tills tre tydliga lager uppsått: skräp/jäst/öl (nedifrån räknat).
Häll ölet och vattnet i vasken (översta lagret).
Häll jästblandningen till en ny glasburk (mellanlagret).
Häll understa lagret med skräp i vasken.
Upprepa vid behov.
Ställ i kylskåp.
Skulle vätskan ovanför jästen i burken inte se ut som vatten efter 2-3 dygn går det bra att ersätta den med kokt, kylskåpskallt vatten för längre hållbarhet.

140821_tvätta_jäst_0002Jästkaka där nästan all öl hällts bort.

140821_tvätta_jäst_0003Här har jag gjort mitt yttersta för att framhäva de olika lagren. Man brukar inte få så mycket död jäst och annat skräp på botten i förhållande till jäst och öl men allt beror på mängder och storlek på burk. Den längre och noggrannare tvättmetoden kommer bilda dessa tre lager och den snabba metoden kommer inte hinna bilda något ”öl-lager” eftersom jästen är i suspension (grumligt blandad med vätskan). Oftast är linjerna mindre tydliga än såhär. Det man vill ha är det krämiga vita/ljusbeigea jästlagret i mitten. Bottenlagret är ofta grynigt och påminner om fullkornsgröt. Får man med ölet gör det inget eftersom det är lätt att byta ut det mot kokt svalt vatten efter någon dag i kylen.

140821_tvätta_jäst_0005Här är den skördade jästen från tre jäshinkar när den fått stå ett tag. Skulle vätskan som bildas/separeras ovanför jästen mot förmodan vara gul eller mörkare efter två dygn i kylskåp kan man byta ut den mot kokt avsvalnat vatten.

Skörda från högkreusen
Under en överjäsnings mest aktiva fas, när jästen är som piggast och förökat sig som mest, stiger den ofta till ytan. Då kan man skumma av massor av jäst från skummet ner i en desinficerad behållare, t.ex. en glasburk. Förfarandet är så enkelt som att öppna hinken, ta den desinficerade skopan eller hålsleven, skumma av, sätt på locket igen. Svårigheten är att göra detta vid rätt tillfälle, en snabb jäsning kan nämligen ha en högkreusen på bara några timmar så du kanske sover när den sker. Överst på kreusen finns lite skräp man inte vill ha med så ska man vara petig ska man låta bli det allra översta lagret och ta det undre. Metoden fungerar inte på alla jäststammar heller eftersom vissa inte skapar någon kreusen värd att skörda. Mängden jäst som blir kvar i din gamla jäsning är fullt tillräcklig för att jäsa klart den ölen och din nya fina jäst sparar du i kylskåpet ihop med lika stor mängd kokt, avsvalnat vatten. Hållbarhet ca 3-4 veckor och jästmängden räcker till minst en lika stor jäsning.

140821_topcrop_0011Allt du behöver, en stor sked och en burk. Desinficera ordentligt med StarSan.

140821_topcrop_0012En fin och kraftfull kreusen, locket tas inte bort utan ena kanten får sitta kvar.

140821_topcrop_0013Såhär mycket lämnar jag kvar efter skörden.

140821_topcrop_0014Mitt skördade resultat utan vatten.

140821_topcrop_0015Mitt skördade resultat direkt efter kokt, avsvalnat vatten hällts i. Denna vätska ser ut som vatten efter några dagar i kylskåp beroende på hur flockulerande jästen är.

Gör en extra stor förkultur och spara en del
Här har vi den enklaste varianten, gör en större förkultur än du behöver till kommande jäsning och spara undan lite av den. Om jag ska ha 2.5l förkultur till en bryggning så gör jag istället 3l. Innan förkulturen ställs i kylen för flockulering så häller jag av 0,5l till en starsannad burk och ställer i kylskåpet, förkulturen på 2.5l använder jag som vanligt. Har man inte magnetomrörare måste man skaka förkulturen kraftigt så all jäst är i suspension innan man häller upp ”delen” i den separata burken. När jästen i min burk sedan sedimenterat/flockulerat i minst 2 dygn i kylen så häller jag av fulölen ovanför jästkakan och ersätter med kokt kylskåpssvalt vatten för ökad hållbarhet. Denna mängd jäst får jag göra en ny förkultur på inför nästa bryggning men den är o andra sidan väldigt ren och fin så den går med enkelhet spara en månad.

140128_förkultur_0015En förkultur med jästen i suspension på grund av magnetomrörare.

Frysa jäst
Det finns två sätt att frysa jäst på, med en väldigt liten mängd jäst med ”labbmetoden” vilket senare kräver odling i 3-4 steg för att få en mängd värd att brygga med eller med ”hembryggarmetoden” där jästen går att använda direkt som den är. Jag har valt att fokusera på den sistnämnda:
Med den metod jag kallar hembryggarmetoden i brist på bättre namn fryser man in jästen i provrör eller vanliga jäströr som man får från t.ex. White labs när man köper jäst. De frysta tuberna går sedan att pitcha direkt i svag vört upp till 20l eftersom de kommer innehålla 50-200 miljarder jästceller styck. Vill man vara på säkra sidan eller om man gör större batcher så gör man en ny förkultur med sin frysta jäst, är man full-i-faan eller har många rör tar man bara två rör och pitchar. Med denna metod ska man få en viabilitet på 75% i röret efter flera månaders frysning. Ska man frysa sin jäst vill man börja med en så bra jäst som möjligt. Gör därför en förkultur som vanligt och ställ den i kylskåp 48h så du kan hälla av fulölet från e-kolven (eller drick upp det om du nu tycker det är så gott). Kvar blir en superfräsch och pigg jästslurry redo för arktis. Det här behöver du:

  • En stor förkultur på så ren jäst du kan få tag i, gärna på 2-3 liter.
  • Desinficerade provrör eller jästtuber/vialer som du sparat från tidigare bryggningar. Alternativt kan du köpa tuber på lämplig sida på nätet.
  • Någon form av hållare till tuberna, det går även med en stor gummisnodd.
  • Glycerin/Glycerol. Måste vara livsmedelsklassad vilket de oftast är från apotek, hör med personalen först!
  • Isolerad box/låda att förvara alla rör i, t.ex. av frigolit eller en liten kylväska/kylbox.
  • Kokat, kylskåpstempererat vatten ifall glycerinet är starkare än 20%.
  • Tillvägagångssätt frysning; Det finns flera metoder att göra detta på där många isolerar rören med isopropyl-alkohol eller en kylväska av någon sort. Några förespråkar långsam frysning för att jästcellerna inte ska ta skada, problemet med det är att risken finns att jästen separerar från vattenlösningen. Har man frostfri frys bör oavsett förvara sin jäst i isopropylbad eller en frysbox med kylklampar i för annars kommer jästen tinas flera gånger per vecka och förstöras. Isopropyl kan inte förvaras i frigolit som då kan smälta. Metoden steg för steg:

    1. Gör en förkultur på 3l i två dygn så jästen fyller på sina depåer och kyl sedan förkulturen i 48h så du får en kompakt jästkaka i botten på e-kolven.
    2. Blanda 0,5dl glycerin/glycerol med 2dl kokt kylskåpskallt vatten i en desinficerad burk/skål. Det blir 1 del glycerin/glycerol med 4 delar vatten och koncentration 10-20%.
    3. Häll bort ölet från förkulturen och tillsätt eventuellt 0.5-1dl kokt vatten för att kunna röra upp jästkakan från botten, allt beroende på jästslurryn/kakans konsistens. Du måste kunna hälla ut den från e-kolven på ett smidigt sätt.
    4. Häll upp jäst i desinficerade jäsrör så rören blir fyllda till knappa hälften, inte mer!
    5. Fyll upp jäsrören 1-1.5cm från toppen med den 20%-iga glycerolen, med andra ord hälften jäst och hälften glycerolblandning. Detta ger en total koncentration på 10% glycerol i rören vilket ska vara optimalt för frysning. Se verkligen till att du lämnar plats för att vätskan expanderar mycket under frysning. Så nu är det sagt en extra gång.
    6. Blanda innehållet genom att vända rören upp och ner försiktigt många gånger. Undvik att det bildas något skum på toppen, varför vet jag inte.
    7. Sätt ihop rören med gummisnoddar så de kan stå upp under frysningen. Det finns speciella plastskivor med hål i för detta ändamål men gummisnoddar är billigare/enklare.
    8. Öppna rören försiktigt och kyl (eventuellt i kylbox) i frysen till -18c i ca 2 dygn och skruva sedan åt kapsylerna. Nu kan rören förvaras fritt i frysen om du haft dom i isopropyl eller kylbox. Märk upp rören eller en plast påse du förvarar rören i med odlingsdatum och jäststam.

    Tillvägagångssätt tining; När du ska använda din jäst ska den tinas på följande sätt:
    1. Plocka ut din tub från frysen och snurra den i ett vattenbad uppvärmt till kroppstemperatur 37c. Rotera röret konstant så upptiningen blir jämn och snabb.
    2. Spraya tuben med starsan för desinficering och häll innehållet i din vört eller i en förkultur..

    140821_frysa-jäst_0001Färdigjäst, kylskåpskall och flockulerad förkultur, Starsan i sprayflaska, Glycerol

    140821_frysa-jäst_0002Ren arbetsyta, i detta fall rengjorde jag bänken med Starsan men la även ut aluminiumfolie som jag sprayade med Starsan.

    140821_frysa-jäst_0003Efter jag dekanterat den äckliga ölen från förkulturen blev endast jäst kvar. 0,5 dl kokt avsvalnat vatten hällde jag i och skakade runt för att få ut någon jäst.

    140821_frysa-jäst_00040.5dl Glycerol och 2dl kokt, kylskåpskallt vatten blandat.

    140821_frysa-jäst_0005Redo för fyllning! Jäströren kommer direkt från starsanbad precis som tratten.

    140821_frysa-jäst_0006Fyll upp ungefär såhär mycket jäst och sedan lika mycket Glycerolblandning. Skruva åt!

    140821_frysa-jäst_0008Efter att ha blandat jästen och glycerolblandningen ställer jag alla upp-och-ner för att lättare kunna bunta ihop dom med gummisnodd. Har man en provrörställning är det bättre såklart. Som ni ser är min fyllningsnivå ganska låg när man vänder upp-och-ner på rören men ha inte i mer för det expanderar mycket!

    140821_frysa-jäst_0010Min lilla kylväska som passar på en av hyllorna i frysen. En frigolitbox går också bra. Eller ett bad med isopropyl. Eller utan box.

    140821_frysa-jäst_0011Jag proppade i tidningspapper för att hålla tuberna på plats. De ger nog ingen nämnvärd isolering.

    _GL_0414Det är tur ni har mig som kan göra alla fel först så ni slipper. Av någon anledning så separerade glycerinvattnet och jästen trots skakningar och resultatet blev katastrof, så här ska det alltså INTE se ut. Jag har inte hunnit upprepa denna frysprocedur när jag ville posta detta inlägg men jag har läst så många liknande instruktioner från olika källor att jag vågar dela med mig av denna guide ändå. Gör inte för många tuber åt gången som jag gjorde utan testa med några få först. Har ni tips på hur man fryser rören på bättre sätt utan att vätskorna separerar, så skriv tips i kommentarsfältet nedan!

    140821_frysa-jäst_003Man kan låta en tub ramla under frysningen också. Här ser jästen ut att vara jämt fördelad i grycerinvätskan men luft går längs med hela röret och skapar en onödig kontaktyta. Så här ska det alltså inte heller se ut.

    _GL_0422Här ser ni hur jästen vägrat blanda sig med glycerinet under frysningen. Det man är ute efter är en homogen beige vätska, inget jag lyckats med alltså.

    För- och nackdelar med de olika metoderna

    Återanvända jästkakan
    + Extremt enkelt
    + Stor mängd jäst (på ett bra sätt)
    – Stor mängd jäst (på ett dåligt sätt), beroende på öl och jäststamm vill man inte ha för mycket. En klok idé är att göra en 5%-ig öl först och sedan en starkare omgång två.
    – Många döda jästceller i hinken vilket kan ge upphov till autolys i långa loppet.
    – En del humle/kalldruv som följer med beroende på separeringsmetod efter kok.
    – Ger eventuellt inte lika bra öl som de andra metoderna och går inte återupprepa flera gånger.

    Tvätta jäst från en färdig jäsning
    – Jästen är inte i toppskick vid skördning, optimalt skörd är efter 3-4 dagar in i jäsningen
    – Kort hållbarhet (2-3v är okej, 4-5v tveksamt).
    – Kräver skördning och omtappning till ny hink om man vill använda torrhumle, gelatin eller kallkrash.
    – Jästens egenskaper kan förändras beroende på när/hur man skördar (primär/sekundär)

    Skörda från högkreusen
    + Väldigt aktiv och pigg jäst.
    + Stor mängd jäst.
    + Jästen behåller sina egenskaper
    – Infektionsrisk av jäsningen man skördar från.
    – Fungerar bara med vissa jäststammar (endast ale och gärna låg till medelflockulerande) som ger en rejäl kreusen.
    – Går bara göra under en kort tidsperiod så man måste övervaka jäsningen regelbundet.
    – Kan eventuellt påverka jäsningen man skördar från, diacetylrast är att rekommendera efter skördning.

    Gör en extra stor förkultur och spara en del
    + Väldigt fin jäst utan skräp.
    + enkelt förfarande, man gör ju ändå en förkultur.
    + Jästen behåller sina egenskaper
    – Liten mängd sparad jäst.
    – Det blir snabbt många generationer när man upprepar proceduren.

    Frysa jäst från förkultur
    + Väldigt lång hållbarhet.
    + Väldigt ren jäst.
    – Krångligt och svårt förfarande.
    – Mindre mängd jäst per skördning.
    – För liten mängd jäst per rör för mina satser.
    – Kräver förkultur för säkerhets skull.
    – Kräver utrustning man normalt inte redan har hemma (provrör, provrörshållare, glycerin mm.).

    Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!

    Annons: