Posts By Lindh
Fler glas
Jag har fått några nya glas från Sejdelshoppen som jag har kört igenom en rad olika öl i som test. Samtliga är halvliters enbart för jag fick lite sommarfeeling nu när det kommit en föraning av våren. Vissa öl vill jag provsmaka och finlira med, en del öl (och speciellt till viss mat eller efter gräsklippning) vill jag ha en välgjord stor stark om ni hänger med på vad jag menar. Dessa glas återfinns såklart även i mitt stora inlägg om glas som ni hittar här.
Jever 0,5l. En stadig pjäs som rymmer 0.65l om man inte kör på med för hög skumkrona. Ganska tung och med långt handtag blir det lätt lite obalans men den är trevlig att dricka ur ändå. De slipade fasetterna känns bra när de hamnar rätt i munnen men något konstiga om man får en skarv i mitten av läpparna. En stadig tysk pilsner eller lättare pale ale rekommenderas till detta glas, gärna ihop med tacos. 59kr på Sejdelshoppen
Spiegelau är nu inne på sitt tredje glas som känns riktat till CraftBeer nörden; först kom IPAglaset, sedan Stoutglaset och nu kommer Witbierglaset jag direkt döpt till Ägget. Tillsammans med bryggeriet Bells har de tagit fram ett glas som ska rymma aromer och utmana normer. Laserskuren kant ska ge användaren en krispigare upplevelse och jag är beredd att hålla med. Mysigt runda former och en rejäl kupa gör detta till en trevlig kompis när man njuter av doften av koriander och apelsinzest. Jag har testat glaset med IPA och det funkar bra men rymmer lite för mycket för min smak där. Den stora volymen gör att man kan skumma ur en wit ganska ordentligt vilket ökar stabiliteten på skummet. Lite svårhållet men blir mitt självklara val till belgiska veteöl framöver. 109kr på Sejdelshoppen
Nils Oscar har tagit fram eller åtminstone låtit sätta loggan på en rak historia som rymmer en halvliter. Verkligen ett no bullshit-glas. Relativt rakt, rejäl öppning, rundad kant och som gjort för att avnjuta en hamburgare med. Pilsner, Kölsh eller välhumlad lager (modern ljus lager) rekommenderas. Finns även i 0.3l-variant. 69kr på Sejdelshoppen
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Misantropen – Lindhs Pale Ale (v11) och Moderna lager. The Overnight Mash
Ett varningens finger för er som vill testa overnight mash. Det finns en ökad brandrisk med denna metod om kranen skulle börja läcka eller mäsken på något annat sätt blir för torr. Brandvarnare eller helst någon form av övervakning rekommenderas!
Som ni säkert märkt har det varit dåligt med bryggningar i år. Det beror främst på mitt nya jobb som jag pendlar 3,5 timme till dagligen men även en hel del på jobbresor till när och fjärran som har en tendens att strecka sig ut över helgerna. Men precis som Noah byggde arken före regnet kom, anpassade jag min bryggutrustning för att kunna fortsätta att brygga trots extrem tidsbrist en period. En del i det här var såklart att byta från kylväska och kastruller till Braumeistern men även att utforska nya bryggtekniker som Overnight Mash vilket helt enkelt inte går med manuella system. Overnight Mash innebär att man mäskar in kranvattenkallt när man går och lägger sig. Bryggverket väntar X antal timmar innan den kör igenom alla raster (inklusive utmäskning) och sedan är man redo att koka vörten när man kliver upp på morgonkvisten, helst enbart iförd morgonrock! Det här innebär en arbetsinsats på ca 20 minuter kvällen innan (mala malt, fylla vatten, väga salter, mäska in) men sparar minst några timmar på själva bryggdagen. Brygger man en veteöl är denna teknik extra lämplig då de extra många rasterna brukar generera långa bryggdagar men denna jungfrufärd blev mitt husöl, den välhumlade, torra, blanka och friska pale ale:en!
Receptet börjar nog bli tjatigt för er och kanske ytterligare så när jag förklarar att enda anledningen till att det smugit sig in en del pale ale-malt är för att göra slut på en öppnad påse. Humlesorterna däremot blir en tvist på en av mina favoriter, Mosaic får vara med och leka tillsammans med Simcoe och Citra. Jag öser på lite extra friskt med humle denna gång då jag tänkte testa att förbruka jämnt antal 100g-påsar per bryggning. Dvs 80g från varje sort åkte ner i koket och ca 20g från varje sparas till torhumlingen. I förlängningen ger detta enbart oöppnade förpackningar i frysen, inget jag tror jag kommer uppnå men väl ett mål värt att sträva mot. Oöppnade påsar i frys känns helt ok att spara upp till ett år men öppnade känns som stressande. Humlearomen dör för varje sekund som går.
För att få en ren och fin beska i välhumlade öl brukar jag liksom många andra bryggare ösa på med KalciumSulfat. CaSO4 ger det där extra krispet men även en välbetonad beska, något som passar bra till IPA eller en strong pale ale (läs Dale’s) men jag upplever några av mina pale ales som något felbalanserade åt det beska hållet. Testar att byta ut lite CaSO4 mot KalciumKlorid (CaCl) denna gång för att se om det blir mer balans. Med 60 gram mer humle än vanligt kanske skillnaden dock inte blir så stor jag jag planerat för, vi får se.
Jästvalet föll denna gång på WLP090 San Diego-gubben på ena hinken och helt sonika 34/70 lagerjäst i den andra! På detta sätt får jag både en välhumlad pale ale och en modern ljus lager (American Dream eller Yellow Cab är bra kommersiella exempel). WLP090 är så renjäsande att det ska bli spännande att se hur pass stor skillnad det blir på de här två ölen. För den med bra minne kanske Ranelids lager och Ale ringer bekant och mycket riktigt gjorde jag samma förfarande till förra SM fast med US05 som ale-jäst. Lagerjäsningen tog väldigt lång tid på sig den gången så den jämförande provsmakningen blev väldigt stapplande och det blev väldigt mycket att betrakta dom som två helt unika öl. Förhoppningen är att kunna forcera lagerjäsningen lite så de kan hamna på fat ungefär samtidigt. Vi får se hur dom utvecklar sig…
Bryggningen gick bra på de flesta sätt. Tyvärr stressade jag lite med inmäskningen eftersom frun låg i soffan med paus på serien vi tittade på så mjölksyran glömdes bort. Eftersom jag inte gick upp mitt i natten för att mäta pH under beta-amylas-rasten så får jag aldrig veta hur denna miss manifesterade sig i mäsken men brygghuseffektiviteten blev iallafall inte lidande utan landade runt 80%. OG landade på 1.052 precis som planerat men jag fick ihop några litrar mer än planerat, något som jag ska finlira Beersmith med när jag brygger ”normalt” framöver.
Rasterna såg ut såhär:
- Inmäskning 4c
- OverNight Mash 5c, 180min
- BetaAmylase 63c, 90 min
- AlfaAmylase 72c, 60 min
- Utmäskning 78c, 60 min
Jag hade kunnat klämma in en liten proteinrast på 10 min men jag hade glömt att det finns utrymme för ytterligare en rast i Braumeistern.
Kastrullen till lakvattnet är mycket riktigt Biltemas 25-literskastrull fast jag har bytt kran på den. Delarna köpte jag för chipspengar på Ebay och den funkar som tänkt. Storleken är 3/8″ så jag slapp borra upp något större hål i kastrullen. Exakt vad jag ska ha kranen till vet jag inte längre eftersom jag tömmer hela kastrullens innehåll över maltbädden på en gång när jag lakar med Braumeistern men det kanske ändrar sig i framtiden…
Jag slog till på en Brygg-Olle (lyxig isolering) till Braumeistern för att få jämnare mäsktemperatur. Jag har mätt på en rad olika ställen i Braumeistern under bryggningen och det skiljer sig flera grader vilket inte kändes stabilt. Nu brygger jag förvisso i ett rum som håller ca 10c på vintern så detta kanske är ett ickeproblem sommartid men det orkar jag inte ta reda på. Liggunderlag från Clas Ohlsson var ett alternativ men det kändes lite fånigt att inte kunna gå den där extra biten och få en isolering som passar klockrent och går att tvätta på ett smidigt sätt. Kanske lite onödigt dyr men vafaan, man lever bara en gång…
Plussidan
Nattmäskning var riktigt smidigt, absolut något jag kommer labba mer med.
Minusidan
Disken av Braumeistern är fortfarande krånglig och omfattande. Utrymme för förbättring helt klart.
Kladd upp i ångröret är inget bra. På sikt kanske jag måste byta till ett slätt rör som går att diska enklare.
| Misantropen – Lindhs Pale Ale (v11) – SiMoCi (Pale ale (APA)) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokvolym: 56.38 lBatchsize: 45.00 l
Koktid: 90 min Brygghuseffektivitet: 75.00 % OG: 1.052 SG FG: 1.011 SG ABV: 5.5 % IBU: 0.0 IBUs EBC: 8.7 EBC Color
Total humle: 300.00 g Total malt: 9.98 kg
Batch sparge with 2 steps (Drain mash tun , 10.0l) of 78.0 C water Brygganteckningar Byt CaSO4 mot CaCl och MgSO4 enligt nya vattenberäkningarna. Utökar humlesorterna med Mosaic: 55l+10l |
Provsmakning
Gyllengul i den mörkare delen av den definitionen, kristallklar med högt fint fluffig vitt skum som lämnar massiva rester (lacing) på glaskanterna. Ingen tillstymmelse till dis trots torrhumling. Vacker.
Den lagerjästa (till vänster i bilderna) doftar färska och friska citrusfrukter åt citronskal/limeskalhållet. Varken apelsin eller grape återfinns. Väldigt fräsch doft som inte är syrlig eller sur, bara färsk. Alen har samma doftinslag med de överskuggas delvis av en lätt smörighet och frukten upplevs som lite övermogen och jolmig, inte alls med den fräschör som lagern har.
Lagern smakar citrus ihop med en rejält krispig maltighet i botten. Den välavvägda beskan avtar samtidigt som lite mango och papaya tar över i eftersmaken. Hos alen så är även här diacetylen till viss del besvärande i smakbilden, speciellt eftersom jag är så känslig för diacetyl. Men det innebär även en knäckighet eller kanske kola som påminner om Werthers original. Diacetyl hämmar upplevelsen av aromhumle så citrusen är inte alls lika påtaglig här. Beskan upplevs även här välbalanserad. Bägge ölen är välutjästa (1.008) men den låga restsötman jag tycker denna ölstil ska ha.
Omdöme
Den här ölen är den bästa versionen av denna öl jag gjort utan tvekan. Äntligen sitter beskan i lagom mängd utan att humlesmaken och fruktigheten fått stå tillbaka. Extremt rena smaker och vacker citrusolja, jag vet faktiskt inte i skrivande stund hur jag ska förbättra den här mer. Jag har inte druckit någon lika bra öl i denna kategori varken kommersiell eller hembryggd (inkl American Dream och Yellow Cab Lager). Jag säger inte att jag är bättre bryggare (ölreceptmakare kanske är bättre epitet) än Mikkeller här utan att JAG upplever min öl som godare enligt mina preferenser. Det behöver såklart inte gälla för varken ölnördar, andra bryggare eller öldomare, utan detta är precis vad som faller mig i smaken. Äntligen satt den!
Färgen är 3-4 EBC för mörk vilket jag visste om när jag bryggde den men jag ville göra slut på min pale ale-säck, det kommer ändras till nästa bryggning. Kolsyrehalten har jag slutat kommentera eftersom jag styr den helt på fat-nivå och den är sällan konstant genom hela fatet. Däremot är kolsyran riktigt bra hela tiden nu när jag trimmat in slanglängder i fatkylen. Därför blir det ointressant att bedöma kolyran men jag lägger mina öl mitt emellan ale och lagernivå då jag tycker det bär smaken och känns uppfriskande.
Det är väldigt lätt att utse vinnaren av de två jäststammarna i lagern men även lika lätt att förklara varför den promenerar hem. Lagern jäste kontrollerat i jäskylen och alen stod i 18c-garderoben inne i huset. En snabbjäsare som wlp090 utvecklar en hel del värme och detta vet jag ju om sen tidigare att det utvecklar en dålig smakbild från jäsningen. Därför får jag baserat på tidigare erfarenheter göra en jämförelse på dessa jäststammar och hur de fungerar. WLP090 har jag valt för dess rena jäsning och flockulerande egenskaper samt att den jäser ut mycket (hur var det nu med Lindh och känslan för söta öl?). Det intressanta här är att 34/70 blev lika blank, jäste färdigt inom rimlig tid, gav samma FG och slutligen en extremt ren smak. Jag konstaterar att den öl jag varit på jakt efter i mina ”Lindhs Pale Ale” inte alls är en Pale Ale utan en Modern Ljus Lager, jag har varit snett ute med stilen hela tiden… Jag kommer fortsätta använda min husjäst WLP090 som är en grym allroundjäst men den får jobba med andra öl än just denna, min välhumlade rena husöl.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Bygg dig en snygg magnetomrörare med hastighetskontroll
Om man gör en förkultur och vill maxa sin tillväxt av jäst är en magnetomrörare ett måste. Det är väldigt dyrt att köpa professionella varianter även om enklare magnetomrörare för hembryggning dykt upp på hembryggarbutikerna nyligen. Detta är dock ett av de roligare och enklare hemmabyggena som går att göra med proffsigt resultat. Jag har sedan tidigare en ful hemmabyggd magnetomrörare gjord av en gammal matlåda och även om den fungerar mycket bra, blev jag tvungen att bygga en ny när jag såg Tobias Fagerlunds variant på Facebook. Jag tar ingen cred för designen utan vill bara dela med mig av resultat, inköpslista och montering. Totalpris ca 160kr vilket får anses väldigt billigt och svårighetsgraden på bygget ger jag en tvåa av fem humlekottar. Har blivit varnad av några som gjort precis detta bygge att det kan finns viss magnetism i just denna låda för att den inte är gjord i helt ren aluminium. Jag har fått den att lira men en annan låda kan vara ett säkert kort. Finns billiga av plast på Kjell & Co.
Delarna som behövs från vänster; låda, fläkt, starka magneter, voltregulator, honkontakt, strömadapter.
Vy uppifrån. Notera att sladden på honkontakten redan är fastlödd här. Sladden ingår i voltregulatorpaketet.
Borra två hål i lådan med metallborr. Jag satte lilla hålet på framsidan något högt upp så det blev tight inuti med locket men det fungerar. Det går att sätta lilla hålet på högra kortsidan också så blir det luftigare i lådan, så hade Tobias gjort i originalvarianten.
Här är honkontakten. Röda sladden i mitten och svarta på sidan.
Trä igenom sladden i det stora hålet och skruva fast med de medföljande muttrarna.
En liten knut på sladden så slipper den vara i vägen senare.
I med voltregulator och koppla strömsladden på. Här ser ni varför jag borde satt den 3-4mm lägre.
Magneternas position på fläkten får att testa sig fram med häftmassa innan man tar fram limpistolen. Jag har två stycken på varje sida men är inte helt nöjd med styrkan här ännu. Här får man labba sig fram beroende på storlek på magnetloppa och e-kolv. En hårddiskmagnet kan vara mer lämpligt för de med stora behov.
Vik ner fläkten i lådan och anslut till uttaget med tre pinnar på (den passar enbart där dessutom).
Skruva ihop lådan och kör. Vill man ha en större knopp istället för metallen som jag föredrar finns även detta på ebay för en femma.
Såhär ser den ut bakifrån.
”tada.wav”. Redo att odla jäst, bara att vrida på ratten och ställa in sin hastighet. Fördelen med denna låda är att den är liten och snygg. Nackdelen är även att den är liten så en stor e-kolv står något farligt om man har småbarn eller husdjur i hushållet.
Inköpslista
Strömadapter, 19kr
Neodymium magneter, 8x2mm, 15kr
Strömregulator/potentiometer, 21kr
Låda i aluminium, 120mmx95mm, 72kr Ev byt denna mot en plastlåda från t.ex. Kjell&Co.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Beerbug – Övervaka din jäsning digitalt
Efter en bryggning har vi som hembryggare en hink full med smaksatt sockervatten som vi kallar vört. Sockret kommer jästen omvandla till alkohol och koldioxid. Genom att mäta mängden socker före och efter jäsning kan vi räkna ut hur mycket socker som omvandlats till alkohol och hur sött vårt öl tekniskt kommer vara. Hur sött det upplevs beror på ytterligare faktorer som alkoholstyrka och sockerarter. Mängden socker löst i vattnet går att mäta på några olika sätt. Det vanligaste för hembryggare är med en hydrometer, som fungerar enligt Archimedes princip: ett föremål nedsänkt i en vätska påverkas av en uppåtriktad kraft lika stor som tyngden av den undanträngda vätskan. En hydrometer är alltså ett noggrant tillverkat och uppmätt flöte som visar på hur hög densitet vattnet eller vörten har vid en viss temperatur. Den andra vanliga metoden är med en refraktometer som ser ut som en liten kikare. Densiteten i vätskan påverkar brytningsindex, dvs. hur ljus bryts, och det visas på en skala inuti refraktometern.
Problemet med dessa två metoder är att mätningar sker i det fria, utanför jäsningen. Vill man ha många och regelbundna värden måste man ta ständiga prover från hinken för att se hur ens jäsning fortlöper. Det ger ett svinn på öl och ökar även infektionsrisken när man öppnar jäshinken gång på gång. Därför har många, inklusive jag själv, installerat en tappkran på jäshinken för att underlätta provtagning och minska infektionsrisken, men svinnet och tidsåtgången kvarstår. Jäser man lager måste man dessutom höja temperaturen på provet till 20 grader för att hydrometern ska visa korrekt värde, eller kompensera värdet från en tabell. Dessutom kan kolsyra löst i vörten ge avvikelser i mätningen. Nu har det dock kommit en digital densitetsmätare avsedd för hembryggning. BeerBug mäter kontinuerligt under jäsningen densiteten på vörten inne i jäshinken enligt Archimedes princip. Data skickas trådlöst data via wifi och Internet till en server där allt presenteras snyggt i en graf. BeerBug ger även möjlighet att mäta temperaturen under jäsningen. Nya mätdata tas var 15:e minut. Jag har jäst två öl, en lager med 34/70-jästen och en ale med WLP090, för att utvärdera hur BeerBugen fungerar och upplevs. Det finns flera skäl till att man vill övervaka jäsningen. Många hembryggare tar ett startvärde, Original Gravity (OG), 1-2 värden under slutskedet på jäsningen och sedan ett värde i samband med att ölet ska tappas på flaska eller fat, Final Gravity (FG). Dessa mätningar ger en bra indikation på hur mycket socker som förbrukats och när det är dags att tappa på flaska.
Det man däremot missar är hur jästen beter sig i lagfasen (vilofasen), logfasen (tillväxtfasen) och primärjäsningen, vilket är väldigt olika beroende på jäststam, vitalitet och viabilitet på jästen. Att veta hur en jäststam beter sig, men framförallt att kunna anpassa temperaturen mitt under pågående jäsning, kan göra stor skillnad för slutresultatet. För en lagerjäst vill man dessutom veta när den jäst 70-80 %, så man kan höja temperaturen på jäsningen för en diacetylrast. BeerBugen kommer med ett plastsänke, som hänger i en fiskelina genom mitten på locket på jäshinken upp till moderenheten. Som tillbehör finns även en termometer, som sätts där jäsröret vanligtvis brukar sitta. Termometern är en metallpinne som sträcker sig ner i vörten. Den ansluts med en sladd till moderenheten, som den även får ström från.
Varje BeerBug har en unik webbadress på Beerbug.com. Man måste själv först ange sitt startvärde (OG), och dessutom eventuellt justera termometerns avvikelse, innan man kan börja övervaka sin jäsningen. BeerBugen känner inte själv av specifika vikten, utan den måste mätas av bryggaren med hydrometer eller refraktometer innan man kan trycka på start. BeerBugen jobbar lokalt trådlöst via wifi, och har ett batteri som laddas via USB före jäsning. Det är viktigt att det egna wifi-nätet räcker i styrka från routern till jäshinken. Jag upplevde dock inte något problem trots att jag jäser i ett kylskåp i en intilliggande byggnad.
För att ansluta BeerBugen till wifi-nätet använder man en smartphone och funktionen Blinkup, en trådlös ljusöverföring som går till så att man lägger smartphoneskärmen på BeerBugen, som sätts i vaket läge med den enda knapp som finns på den. Sen blinkar telefonen över information om trådlöst nätverk och lösenord till BeerBugen, som sedan ska ansluta sig automatiskt och vara redo för ytterligare instruktioner, antingen från BeerBug-appen i telefonen eller via hemsidan. Skulle detta inte ske så blinkar BeerBugen med olika färger och med olika längder på blinken beroende på felkod. En kodnyckel behövs för att förstå vad som inte fungerat. En sådan finns på hemsidan och kan lämpligen skrivas ut. Första gången jag startade BeerBugen så ville den inte ansluta till nätet. Efter 20 minuters försök med Blinkup, omstartad router och försök både på hemsidan och med appen så gick det plötsligt, och den började skicka data. Temperaturen som visades på hemsidan stämde väl överens med både min UT-200-termostat, som styr kylskåpet utifrån jäshinkens temperatur, men även med mina referensmätningar med extern termometer.
Jag satte igång min lagerjäsning på 20 grader och lät kylen sänka vörttemperaturen till 11 grader, något som fick Öchslevärdena att spöka lite i början av jäsningen. Min teori är att värdena inte kompenseras beroende på vilken temperatur som vörten har. När jäsningen väl kom igång skickade BeerBugen rimliga värden fram tills dess att jäsningen avtagit. Då hoppade värdena för den specifika vikten en del igen. Det slutgiltiga värdet angav BeerBugen till 1,016. Min kalibrerade hydrometer visade 1,011. Slutresultatet är alltså inte så förtroendegivande. Eftersom lagerjäsningen skedde på en mindre batterivänlig temperatur så laddade jag BeerBugen en gång i halvtid, medan den fortfarande övervakade jäsningen. Jag använde min iPhoneladdare och drog usb-sladden in i kylskåpet, smidigt och enkelt. Dag fem tappade jag dock kontakten med BeerBugen och fick lägga en timme på att försöka få igång den igen. Plötsligt fungerade allt igen och den skickade värden till grafen. Orsaken till signaltappet är oklart. Ale-jäsningen fungerade betydligt bättre. BeerBugen hoppade igång på en knapptryckning och skickade data direkt. Jag satte startvärdet till 1,054 men Beerbugen visade nästan omedelbart 1,050 tills jäsningen satt igång. Då fick jag en rak linje ner till dess att jäsningen avstannat. Sen hoppade värdena som en jojo, med upp till 5 Öchsle avvikelse uppåt och nedåt.
BeerBug-kitet inklusive tillbehöret termometer (metallpinnen).
För att ge vettiga värden måste man borra upp ett extra hål i mitten på jäshinkslocket.
Omdöme
Jag upplever BeerBugen som en apparat som avmystifierar jästens arbete och ger en relativt tydlig bild över hur en jäststam arbetar. Jag har lärt mig mycket av bara två användningar, och jag blev verkligen förvånad över hur snabbt bägge jäststammarna arbetade. Främst lagerjästen 34/70 som jäste klart på ca fem dagar. För min del är jag mer intresserad av hur olika jäststammar fungerar än om mitt öl jäst klart eller inte. Dels vet jag vid det här laget när ölet jäst färdigt, dels väntar jag alltid några dagar efter avslutad jäsning så jästen får städa restprodukter efter sig. BeerBugens styrka kommer verkligen till sin rätt just när det gäller att följa hur jästen arbetar.
Det som drar ner helhetsintrycket är att värdena den skickar inte är tillförlitliga när det inte pågår någon aktiv jäsning, något som kan ha med mina mjuka jäshinkslock att göra. Vid en kraftig jäsning ökar trycket inne i hinken vilket lyfter locket och då följer sänket med. BeerBugen är designad för att användas med carboys och ger förmodligen bättre värden i ett stadigare jäskärl. Ytterligare på minussidan är att BeerBugen är svårskött utan dator. Jag fick ta ut min laptop till bryggeriet för att få igång BeerBugen när den stängt av sig halvvägs genom jäsningen.
Hemsidan man använder för att övervaka sina jäsningar på känns inte genomtänkt designmässigt, och jag saknar möjligheten att använda graferna och värdena i t.ex. en blogg eller ett forum. Jag saknar även möjligheten att anpassa utseendet på grafen eller justera värden när man väl startat en jäsning. En ny version av hemsidan ska dock vara lanserad när denna tidning är tryckt. Mitt krångel med kontakten till wifi-nätverket före den första jäsning kan ha varit enhetsberoende eller nybörjarmisstag. Det var ändå klart irriterande att inte kunna lösa det smidigt och inte heller förstå varför det plötsligt fungerade igen. Allt jag gjorde var att lägga in wifi-lösenordet via Blinkup ett antal gånger och plötsligt fungerade det.
Jag rekommenderar BeerBug till den som har ett särskilt intresse för jäst och jäsning, med extra betoning på lagerbryggare. Att pricka in en diacetylrast kräver inte längre varken ansträngning eller tur utan blir rätt varje gång. Den funktion jag saknar mest är möjligheten att sätta larm i appen, till exempel när jäsningen nått ett specifikt värde. Det jag framförallt hoppas mest på i framtiden är att tillverkaren ger möjlighet att samköra BeerBugen med en termostat. Då skulle man kunna styra jäsningen med automatik utgående från specifik vikt och temperatur. Fast det skulle ju ta bort lite av hantverket och magin med jäsningen…
PLUS
Stark wifi
Korrekt termometer
Liten storlek
Ger tydlig överblick på hur jäsningen går
MINUS
Dyr
Visar inte tillförlitliga värden på specifik vikt
Saknar möjlighet att skötas via usb när wifi krånglar
Kryptiska lampor som signalerar enhetens status, nästan som morsekod!
Kräver en smartphone för att startas
Termometern är tillbehör
Batteriet håller inte för en hel lagerjäsning
Klumpigt gränssnitt både på hemsidan och i iPhoneappen (men ny version ska komma)
Kräver att man gör ett extra hål i jäshinken då BeerBugen ska sitta centrerat
Går inte använda med temperaturtillbehöret i damejeanne eller BetterBottle
Artikeln är även publicerad i Hembryggaren nr4 2014.
En märklig sving på OG i början av jäsning. Temperaturen var betydligt med stabil.
Den här bilden genomsyrade första timmarna med bugen och mitt tålamod för sånt är inte det bästa.
Ett exempel till på märkligt beteende.
Pale Ale-jäsningen i sin helhet.
Pilsnerjäsningen före det blev dags att sänka till lagringstemp.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Geosmin – Doften av regn IPA
Ni vet hur det doftar inne i stan på sommaren när första regnet efter en längre tids torka kommer. Doften kallas för Petrichor och Geosmin, som är en organisk förening med en jordig arom, är den starkaste bidragande faktorn till denna doft och detta fenomen. Människans näsa är extremt känslig för den doften och kan känna den på 5 delar på billionen. Chinook beskrivs ofta som jordig och jag tänkte namnet passar bra även om detta öl så klart inte kommer dofta exakt som Geosmin. Det var länge sedan jag bryggde en IPA och just nu har jag inget välhumlat på tapp så jag tänkte varför inte. Dock har jag en del fat som behöver tömmas så jag testade att brygga med väldigt liten mängd i Braumeistern för att enbart fylla ett fat och det funkade ganska bra, lite finslipning framöver bara. Jag kokar ju med huva vilket ger ett våldsamt kok men inte så hög boil-off så det blev mer vört än planerat efter kok men det är sånt man lär sig med tiden. Det gjorde även denna öl lite svagare än planerat men det är ju bra för hälsan å andra sidan…
Mörk som natten när jag trycker igång uppvärmningen av mäskvattnet. Jag testade att brygga i tvättstugan för att ha hand om sonen samtidigt, det gick väl hyffsat nu när jag kan leda ut kondensen via rör men mycket bärande av grejer fram och tillbaka.
Vackert med det tyska stålet men jag har faktiskt beställt isolering till Braumeistern då jag märkte att tempen på vörten utanför maltpipan på sidan och vörten inne i maltröret diffade en hel del.
Jag körde med huvan på hela koket utan någon distans emellan. Skummet var konstant där uppe och en del letade sig upp i röret men inget tog sig ut varken på sidan av huvan eller ut genom röret på andra sidan.
Grannarna undrar nog vad jag sysslar med…
Humleoljigt som tusan.
| Geosmin – Doften av regn (IPA) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Batchvolym: 25 l Koktid: 90 min Brygghuseffektivitet: 77.50 % OG: 1.056 SG FG: 1.006 FG ABV: 6.6 % IBU: 60 IBUs EBC: 9.1 EBC Color
Vattenjustering: Värden i mäsken enligt uträkning:
Total humle: 364.00 g
|
Provsmakning
Lagom lång tid har gått för en utvärdering av min senaste IPA, Geosmin – Doften av regn IPA”>Geosmin – Doften av regn.
Gyllengul öl med mycket diskret disighet från den stora mängden torrhumle. Fylligt och fluffigt skum av offwhitetyp som lämnar spöklika rester på glaset. Doften är enormt humlig med fruktiga inslag åt aprikos och persika. Inslag av zoogodis och apelsinskal går att skönja i bakgrunden. Smaken är rejält humlefrisk med en symfoni av citron, grapefrukt och granatäpple. En stark beska fungerar som understöd. Kladdig av alla humleoljor och med en humleeftersmak som sitter i ganska länge. Väldigt låg restsötma och fyllig kolsyra som bär alla smaker.
Omdöme
En bra IPA med väldigt fruktig men ändå maskulin smak. Min förhoppning var lite mer jordiga smaker som återfanns första dagarna på fat men de försvann väldigt snabbt. Kvar blev citron och grape åt det lite tyngre hållet. Kanske det jänkarna kallar ”dank”. Inte helt fel men inte riktigt vad jag var ute efter ändå.
Summa summarum En IPA jag är ganska tillfreds med men den saknar något inslag av fräschör. Vill att en IPA ska vara lite mer lättdrucken och lämna de tunga inslagen till dubbeliporna.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Norrköpings Bryggeri
Norrköping har fått sitt första bryggeri på över 40 år, nämligen Norrköpings Bryggeri Aktiebolag som ligger i det f.d. Östra Hembageriets lokaler vid NT. Bryggeriet, som sköts av Håkan Lind och Anders Jonsson, drivs för tillfället som bissysla. Med andra ord så bryggs det öl vid sidan om ordinarie arbeten på kväller/helger. Premiär för deras öl blev på Kulturnatten i Norrköping september 2014 och sedan dess har varje batch sålts slut redan vid bryggningen. De klarar helt enkelt inte att möta efterfrågan vilket såklart är både smickrande och roligt. Några öl på Systembolaget finns det inte heller då det inte finns kapacitet just nu. All öl går till några utvalda krogar i stan, t.ex. Black Lion, Titans, Lagerkvists och Saliga Munken. Håkan Lind (nej vi är inte släkt vad jag vet) som höll i bryggerivisningen berättar att det kan bli tal om att köra upp en laddning till Systembolaget och beställningssortimentet via Örebro framåt våren, inte för att det ligger någon som helst ekonomi i det utan för att det är kul att nå ut till nyfikna runt om i landet.
En red ale och en pale ale finns såhär långt men men IPA är på ingång inom kort. Bryggverket på ca 375l kommer ursprungligen från England och efter en kort mellanlandning på sveriges västkust hamnade det i Norrköping. Det är ett RIMS-verk och mäsken hålls varm genom att vörten pumpas från under flaskbottnen genom rör som ligger i ett varmvattenbad och sedan tillbaka ovanpå mäsken. Någon lakning sker inte i detta bryggverk med denna metod. Efter mäskningen pumpas vörten över till kokaren/boil kettle som även den är rostfri samt träinklädd. Efter koket pumpas vörten via en plattvärmeväxlare till rosfria jäskärl i samma stil som bryggverket. Tre jäskärl i samma storlek har de men flaskhalsen i produktionen idag är deras enda bright tank som kolsyrar ölet via co2-tuber.
Håkan på rundvandringen under ”öppet hus”.
Ibland krossar dom själva och ibland köper dom färdigkrossat.
PET-keg är framtidens melodi enligt Håkan. Behöver inte desinficeras före, behöver inte hämtas hos kund och kan plattas ihop till återvinningen efteråt.
Prototyper utvecklas på en Braumeister 20l.
Plattvärmeväxlaren
Bright tank eller lagringstank som det också kallas. Här trycksätts ölet med kolsyretub då jästankarna inte är tänkta till ”kolsyreinlåsning” i slutet av jäsningen.
Mäsktunnan/MLT till vänster och varmvattentunnan/HLT med RIMS-slingan i till höger.
Till höger syns kokkärlet/BK.
Två av tre jäskärl.
De två ölen som hittills släppts.
Provsmakning av Norrköpings Bryggeri Pale ale, 5.6%
Rödbrun öl med lätt disighet i första halvan av flaskan och sedan kraftigt dis, nästan grumligt, i andra delen. Dvs jäst kvar som bottensats. Den har ett smutsvitt skum som snabbt sjunker undan och som inte lämnar några rester varken på glaset eller på ytan av ölet.
Doften är söt av apelsinmarmelad och fikon med några mindre fruktiga noter av krusbär och blåbär. En lätt knäckighet återfinns ihop med ett uns av diacetyl. Lite tung doft som får mig att tänka på rökmalt med sin pikanta sötma vilket bidrar till att citrusen upplevs mindre citronfräsch och mer åt övermogen apelsin.
Smaken domineras av dadlar och grapefrukt inledningsvis som senare klingar av i en ganska lätt beska jag uppskattar till 30 ibu även om flaskan säger mera. Lite tjära och en lätt rökighet finns i eftersmaken. Trevlig munkänsla från vetet och bra kolsyra.
Omdöme
En enkel och hyffsat lättdrucken pale som är något av en instegsöl. Den sticker inte ut för mycket utan kan passa bra för den bredare massan. För min personliga smak är den något för söt och tung där jag hellre hade sett lite friskare citrustoner. Restsötman som är för hög spökar för min del och det saknas någon humlesort som ger lite jordigare eller träigare inslag, t.ex. Columbus eller Simcoe. Den blir lite för fruktläsk-liknande samtidigt som det inte balanseras med syra från citronhumle helt enkelt. Jag tycker Norrköpings Bryggeri ska vara nöjda för att vara en av deras första öl och men lite finslipande av receptet blir detta en bra nybörjarcraftbeer för den, i stort, inte helt ölsnobbiga Norrköpingspubliken.
Flaskan var ett varuprov.
Snygga kapsyler!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
The wild ones – 5 stycken vildöl eller lambik
Äntligen har jag fått tummen ur och gjort min vildjäst eller pseudolambik-bryggning. För att ge baggarna lite att tugga på som vanlig jäst inte rår på så gjorde jag en variant på grumlig mäskning/turbid mash där man tar ut en del av vörten från mäsken vid proteinrasten och betaamylaserasten. Denna vört värms snabbt till över 80c så enzymerna denatureras så det blir dextrinhaltig vört. Dessa ”uttag” återförs senare till huvudmäsken vid utmäskning. Det tar tid att göra lambik, eller pseudolambik som detta är eftersom jag inte tänker spontanjäsa utan tillsätta mina bakterier och brettar. Ett år kan det ta men för att slippa vänta så länge så gjorde jag en av damejeannerna med Brettanomyces Lambicus och Lactobacillus Brevis för att få en öl som går att dricka till påsk med lite tur, vi får se. Jag testade att ha i 40% krossad omältad vete som jag förkokade 10min i vatten först. Jisses vilket lim det blev av den skiten. De som krossar den veten kör ju ganska fint inställt dessutom så en del skrot rymde vid mäskningen men det flöt upp i hotbreaket så jag kunde skumma av brötet. Några skal är det ju inte i vete och tanniner äter brettarna upp ändå så ingen ko på isen… Receptet i övrigt var 60% palemalt och 45g EKG på 60min vilket ger ca 13 IBU.
Bryggningen gick bra i övrigt tycker jag. Stegmäskning 53/63/73/78 med en kort 63a för att få lite mer dextriner. Inser i efterhand att jag borde kört med ännu kortare 63a för att få syrligare öl. Jag pitchade ett paket BRY97 på bryggdagen och blandade mina bakteriemixar dagen efter så jästen fick lite försprång men kanske främst för att jag hade lite dåligt med tid på bryggdagen.
Bakteriemixarna i jäsningen:
- En skvätt lambikbottensats + Brett Lambicus + Brett Trois
- Brett Lambicus + Brett Trois + Lactobacillus Brevis
- Enbart lambikbottensats
- Jäst uppodlat från Brekeriet Funkstarter
- Jäst uppodlat från Brekeriet Brillant (jäses med vört från veteöl sedan tidigare)
Här är mitt lager av vildjäst och andra bakterier…
Mäskning eller kanske mer förklistring av vetet i min 25l-kastrull under konstant omröring. Kletigt och jobbig diskning på grund av kastrullens tunna botten. Inte superroligt förfarande och oklart om det blir så mycket godare än med vetemalt, mer att det är traditionellt vid lambikbryggning ur ett historiskt perspektiv.
Jag har köpt en ny kran till min Biltemakastrull eftersom den gamla saknade handtag.
Montering från insidan; Hexmutter 3/8″-bricka-gummipackning-(kastrullvägg)-gummipackning-kulventil 3/8″-slangnippel. Med denna kombo behöver man inte öka hålet på kastrullen. Tyvärr läcker det dock lite från kulan i kulventilen men jag ska se om det kanske går att smörja med en droppe armaturfett som jag använder till Corneliusfaten.
”Dextrinkoket” till den grumliga mäskningen. Ser inte så aptitligt ut i det här läget.
Jag har gjort några hårnålar (typ) av rostfri ståltråd för att hålla ihop näten i Braumeistern. Detta efter att ha köpt en gummilist från Kuntze som inte fick plats i mitt maltrör, jag antar att Speidel har börjat göra större nät/silar till maltrören då jag ser många med äldre BM som behöver gummilist och jag inte får plats med något. Tur att liten inte var så hemst dyr. Åter till trådarna, jag ville testa om de underlättar bryggprocessen och minimerar maltflyktingar men jag märkte ingen större skillnad. Får se om de kommer användas framöver.
Efter alfaamylase så klarnade vörten upp helt galet mycket, nästan som magi. Den såg verkligen ut som en spya vid proteinrasten.
Hårnål in action. Ni ser även en liten rymling bredvid.
Jag har köpt mig en 40l-balja från Biltema för att ställa maltpipan i efter lakning men även för att underlätta diskningen. 100kr som gör livet lite lättare.
Inte så imponerande humlegiva direkt.
Trots att jag ställde ner koktempen till 100c så fick jag överkok upp i tratten så jag blev tvungen att lägga distans under huvan. Distansen gör dock koket lite klent så jag fick lite låg boil-off. Är inte helt säker på hur jag ska lösa detta framöver. Frågan är vad som händer om det får skumma ut genom fönstret, om det slutar skumma efter ett tag? Jag skummar ju av uppkoket ordentligt så det är ju inte boven och skumdämpare skulle man ju kunna tänka sig men jag är inte helt sugen på det eftersom det är ytterligare en sak att komma ihåg att ha i. Distansen släpper inte iväg någon ånga värd att tala om så det funkar såhär men vi får se. Kanske liggunderlag eller Bryggolle är värt att fundera på ändå, ful eller dyr är ju problemet där…
Här står de flesta av mina damejeanner och myser. Ses om ett år eller så då…
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Brewer profile: Barleys Braukeller, Manuel Günther.
På min sydtyska ölresa han jag även besöka en kommersiell hembryggare, dvs en hantverksbryggare som brygger hemma med hembryggarutrustning/storlek och säljer. Manuel Günther bor i Allgäu och hans bryggeri heter Barleys Braukeller. Hemsidan är under uppbyggnad men under tiden går det att hitta mer info på hans Facebooksida.
Hembryggare i Tyskland kör med lite annan utrustning än vad som är vanligt i Sverige. Konstant omrörning under mäskningen verkar väldigt populärt vad jag sett på hembryggarbloggar samt att mäskning och lakningen görs i olika kärl med någon form av flytt emellan. När jag besöker Manuel är det fredagseftermiddag och bryggkällaren har öppet för vänner och bekanta som kommer förbi för en stående afterwork-öl. Manuel brygger samtidigt en veteöl och jag hinner vara med under slutet på mäskningen och början av lakningen. Tyvärr behövde Manuel all egengjord öl till en mässa dagen därpå så någon provsmakning blev det tyvärr inte men utfrågning om tekniker och utrustning fick bli desto mer.
Brewer Profile
Tell me about yourself
My name is Manuel, i´m 28 years old and I´m a automation software engineer.
When did you start brewing and why?
So, after school i started work as an software programmer for a big brewing equipment manufactor in germany. I was travelling alot, my job was to engineer the software and do the commissioning of the brewing process. Of course I got in touch with the process, got interested in it more and more. This is how it all started.
How often do you brew?
We try to brew once a week. I would like to do more brews 😉
What kind of equipment do you use?
Currently we brew on a 40 l Equipment, stainless steel kettle for mashing and boiling. For lautering and fermentation we use plastic bucket, but we´re already planning to buy some more stainless steel equipment.
How would your dream setup equipment look like?
Puhh, dream setup… Let´s say for the next step a 100l semi-automated 2 device setup would very nice.
Where do you brew and what are the best/worse things about that place?
Currently we´re brewing in the cellar of our new built house. We have already installed a new ventilation to get the steam out of the ”brewhouse”. For the moment it´s okay. I have very short ways to check the fermentation temperatures. The worst thing is the small size of the room, it´s just like 14 square meter…
What is the idea behind your beers?
The idea is, not to brew a standard beer because then you easier buy it in the store, there are already lots of it. But also do not want to brew the very special beers like IPA´s etc. We just like to do a hand crafted, nice tasty, let´s say, a beer which you can drink every day. And we would like to tell a message to the people, that it is easy to brew your own beer, just try it, come in and find out.
Which are your favorite commercial beer?
Actually there is no favorite. It´s changing from month to month, and it is depending on the season. But i can say, my favorite beers are brewed in the Allgäu.
Manuel mäskar i sin vörtkokare som är en vanligt 36-literskastrull. Han har byggt en omrörare av en gammal vindrutemotor och en planka som hålls fast med tvingar. Bredvid motorn sitter en temperaturgivare som är kopplad till en laptop som sköter värmeplattan till stegmäskningen. Isoleringen på kastrullen ser ut som ett värmeskydd man kan i framrutan på bilen för att reflektera solljus en het sommardag…
Induktionshällen Hendi som går att köpa via tyska Ebay, är väldigt populär bland tyska hembryggare med sina kraftfulla 3500 watt men främst för att den är manuell och går på det sättet att styra externt med termostat. Den är gjord för industrikök och klarar även betydligt mer vikt än t.ex. Kjell&Co platta som jag har som är specificerad på max 5kg.
Fördelen med vinderutetorkarmotorer är att de går på lågt varv och är väldigt starka. Manuel berättade att han inte var helt nöjd med konstruktionen ännu då armen inte nådde hela mäsken riktigt. Därför lyfte han bort anordningen emellanåt för att röra om ytterligare i mäsken.
Mäskschemat styrs via laptopen och ett program jag inte sett tidigare. Stegmäskningen var en självklarhet för att få rätt smakprofil.
En hembyggd tvätt främst till fat. Manuel kör med både Corneliusfat men även mer kommersiella fat med betydligt mindre öppning. Som rengöring använde han Halapur som är ett klorbaserat pulver som även säljs av Speidel till Braumeistern. Bra rengöringsförmåga men kräver noggrann eftersköljning.
Extra ventilation för att slippa kondens.
Jodprov utfördes tills dess att all stärkelse var konverterad.
Manuel flyttar mäsken till laktunnan med en kanna, snabbt men lite kletigt.
Programmet frågar om jodprovet var godkänt.
Noggrann recirkulering (vorlauf) före lakning. Laktunnan var en färdigköpt plasthink med falskbotten i metall. Manuel kör med flödeslakning till en kastrull och en Bielmeier för att få tillräcklig volym.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Brauerei/Sudhaus Kössel, Maria-Hilf im Allgäu
Sist ut bland bryggeribesöken i södra Tyskland var på Brauieri Kössel eller Maria-Hilf som det också heter som ligger vid Tyroleralpernas fot. Eller bryggeribesök, vi besökte brygghusrestaurangen som är en del av bryggeriet och drack öl rättare sagt. Trots så många egna öl körde de på lunchen endast en öl på tapp och frågade bara om alla vid bordet drack öl, sen kom den ölen de hade. När glaset började ta slut dök ett nytt upp på löpande band tills man la underlägget på glaset, service! God mat och trevlig stämning, god lager och oerhört billigt. Det blev weißwurst denna måltid…
Bryggeriet ligger 10 min med bil från denna utkiksplats!
Alltid kopparpannor, vackert.
En korg med förrätt, gräddades 3 meter från vårt bord.
Även bardisk och tapp var i koppar.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Linköpings Hembryggares Vinterölsträff och Villevalla Pub
Föreningen Linköpings hembryggare som officiellt bildades i somras men som arrangerade SM i hembryggning i våras utökar träffarna från att bara köra sommarölsträff och först ut är vinterölsträffen med inriktning porter och stout. Som ni vet är detta inga ölstilar jag själv brygger så jag stod över att tävla denna gång men självklart åkte jag dit och smakade. Några katter bland hermelinerna smögs in på borden dock utom tävlan så det blev inte enbart mörka öl denna mörka novembereftermiddag. Överlag väldigt välgjorda och goda öl, 20 utställande i folkets val, och som alltid en väldigt trevlig stämning.
Vinnare folkets val
1. Moloko, Johan Ernerudh och Erik Ernerudh
2. Vinteröl 2014, Conny Bagger
3. Massive Monster out of Hell!, Mattias Hellström och Marcus Gustafsson
Vinnare domartävling
1. London is the place for me, Jonas Höglund och Mikael Josefsson
2. StenRIS, Marcus Gustafsson och Mattias Hellström
3. Moloko, Johan och Erik Ernerudh
Efter tävlingen åkte jag förbi VilleValla pub och tog en bit mat och några öl, grymt bra utbud och vansinnigt bra priser. Eller vad sägs om en Oude Gueuze Tilquin 75:a för 130kr?
Muta i form av munkar är ju inte fel…
Vinland sponsrade eventet.
Ordförande i SHBF var på besök liksom förra ordförande.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Senaste kommentarer