Lindhs IPA – SM-bryggning till FV 2019
05.46 väcktes jag av Braumeistern som diskret ”plongade” från bryggeriet, 85c var uppnått till “förkoket”. Värmestart var satt till 03.15 med ca 7c vid start och med hjälp av mobilen ändrade jag (med lite om och men) till manuellt läge och 103c för att ta en dusch och en kaffe under tiden. Denna bryggning är planerad till SM så därför delar jag receptet först om en månad (om någon är intresserad) men ölstilen, som jag såklart kan avslöja, blir otippat nog en IPA och receptet är inte från min bok denna gång (!). Bör man passa på att experimentera i samband med en viktigare bryggning? You bet! Eftersom jag vill brygga LoDO så ofta som möjligt så begränsas min satsstorlek, eller snarare vattenmängd, till den mängd vätska som får plats tillsammans med malten och som får mitt flytande lock, ”mash cap:en”, att simma fritt. Spelrummet mellan precis flytande och att senare få svabba bryggerigolvet är bara 4-5 liter beroende på mängden malt så det gäller att vara försiktig. Vattennivån är med andra ord någorlunda konstant tillsammans med malten (i total volym) så ökar jag malten så minskar mitt vatten. Denna bryggning så grubblade jag länge över hur mycket malt jag skulle våga trycka ner i maltröret för att ändå vara hyfsat säker på att det skulle bli en smidig bryggdag. Med både Speidels LoDO-kit och mitt stålrör (som är en prototyp under utveckling) så bör jag kunna få ner 15 kanske t.om. 16 kg malt men en SM-bryggning är inte rätt tillfälle att ”maxa”. 11-13 kg har varit min standardmängd sedan en tid och det brukar ge mig mellan 1.048-1.054 utan metallröret och upp till 1.057 med, allt beroende på vätskemängd och omrörning såklart (och alltid utan lakning). Jag bestämde mig på bryggmorgonkvisten (hamnar i nyordslistan 2020) att satsa på 14kg som en kompromiss så får ni ”glömma fegisen” så att säga.
Och tur var det
Jag har bryggt med röret några gånger nu med gott resultat (dvs högre utbyte) men denna gång skedde ett märkligt fenomen som dels visar att röret gör det som är tänkt men även att det inte riktigt räcker till. Maltbädden blev kompakt så vätskan istället började gå via röret men det räckte inte ut i maltbädden mer än 6-7 cm uppskattningsvis. Detta märkte jag först när jag lyft upp röret (se bild nedan) då en liten kulle bildats. Jag har aldrig sett något liknande från en Braumeister så jag utgår från att det är röret som har skapat denna effekt genom att flytta malten uppåt och luckra upp i mitten. Jag tror fortfarande att röret ger ett högre utbyte än utan men att det skulle ge märkbart bättre utbyte vid 15-16 kg är jag tveksam till innan jag får se några data som bevisar motsatsen.
Recepttankar och positionering i tävling
Senaste SM gick, som jag berättat om tidigare, väldigt bra med både första och andra plats i folkets val i lagerklassen och eftersom endast guldmedalj delas ut så fick min humlade lager bara “låtsatssilver” och jag hade med andra ord tävlat mot mig själv. Så till detta SM tänkte jag ha med en öl i ale-klassen istället och valet föll alltså på en IPA. Smakmässigt gillar jag IPA som är rensa och inte så estriga (läs IPL här). Jag har dessutom svårt för söta/karamelliga öl så därför har jag hållit tillbaka på karamellmalten. Alkohol är en fantastisk smakbärare men jag har valt att hålla alkoholhalten i den lägre halvan av öltypsdefinitionen för att låta humlen och beskan spela förstafiol men även att malten ska få ta för sig innan alkoholen kompletterar. Även färgmässigt hamnar jag i lägre spannet och framförallt eftersom min bryggmetod (LoDO) ger 5-10% ljusare öl än vanlig bryggning. Humlesmakmässigt i denna IPA så kör jag med en av mina numera klassiska kombinationer. Jag har ett gäng humlekombinationer jag ofta återkommer till och så även denna gång (ni får se/smaka på SM!). Eftersom jag brygger mer än dubbelt så mycket öl (ca 55l) som de flesta brukar ta med till SM (18-19l) så valde jag att torrhumla hälften och hälften inte för att sedan på SM-dagen kunna välja vilken av de två som är godast och bäst balanserade. För att minimera oxidering har jag torrhumlat i fat med en humlepåse som fått ligga i fatet två dagar under “fermenter purge” för att driva ut syre ur fatet. Tyvärr har det doftat väldigt gott i bryggeriet under denna behandling så eventuellt har jag samtidigt vädrat ut en del av de bästa humlesmakerna från torrhumlen. Torrhumlingen sker i ca 19c under 5 dagar innan bägge faten placeras i min lagerkyl som håller 0°C, något som brukar förhindra gräsighet från överdrivet lång torrhumling. I lagerkylen får de sedan stå till SM-dagen då jag måste göra en flytt av ölen till nya fat för att inte röra upp de jäst som finns på botten från min spundning (kolsyrejäsning).
Whirlpool
Jag håller på att experimentera en del med ny utrustning och ny bryggmetod vilket jag kommer berätta mer om i kommande inlägg men en av metoderna är att göra en whirlpool efter avslutat kok. Jag har försökt detta ett otal gånger tidigare men oftast med samma dåliga resultat vilket jag skyllt på Braumeisterns två värmeelement i botten. Denna gång kokades 400 gram humle och min whirlpool blev perfekt med kristallklar vört ut ur bryggverket! Jag har en del tankar och teorier om varför det gått snett tidigare och de inkluderar både pumpar, avskumning och kylning men innan jag testat det här fler gånger (och kanske kunnat komma närmre än slutsats) är det endast spekulationer och inget jag går djupare in på i detta inlägg. Men jäklar vilken fin kon det blev ändå!
Ommöblering (igen)
Jag stökar, flyttar och har mig. Efter att ha blaskat en hel del kring bryggverket har jag insett att jag måste kunna svabba i en större cirkel då det ibland hamnar vätska på golvet. Därför är det väldigt opraktiskt att ha ett stängt skåp bredvid Braumeistern även om förvaringen varit väldigt tacksam. Mitt under pågående bryggning fick jag ett ryck och flyttade om både jäskyl (som hamnade betydligt närmre), lagerkyl, bänkskåp, maltkross (som kom bort en bit från allt annat) och mitt gamla barbord fick komma tillbaka in i bryggdelen. Resultatet blev dubbelt med bänkyta och svabbningsbart med väldigt mycket bättre placering på alla möbler. Min gamla trotjänare till jäskyl har gjort sitt och får därför till tippen. Vi har dessutom sänkt våra elkostnader sen den kopplades ur så jag tackar Electroluxen för trogen tjänst. Sen glömde jag ta en bild på slutmöbleringen så det får bli till nästa inlägg…
Förkulturen kördes två varv, dvs först 2 liter i några dagar, sedan sedimentering och avhällning av vört, sedan 2 liter vört till. Som ni ser så var det bra tryck i jästen och det slutade med att jag fick montera ner min magnetomrörare i molekyler för att kunna diska allt. Jag har köpt en för stor e-kolv sa ingen, någonsin.
Jag tänkte en stund att ”maxa” vattnet till förkoket. Väl i sängen kvällen före bryggdagen insåg jag att ”det kommer bannemig koka över” så jag tömde ut 5 liter och tur var det för det hade lätt blivit katastrof med kokande vatten överallt. Jag kan så här i efterhand inte förstå hur jag resonerade.
En skvätt karamellmalt av lite kraftigare sort.
Vattnet kokt och kylt. Maltpipan vilandes på stången. Nedre filter på plats och ”pinnen” på plats. Nu kör vi!
Jag är fortfarande kvar på 0,8mm krossning för även om jag tycker skalen är väldigt fina och att kärnorna nog skulle kunna bli 1-2 till bitar så fungerar det väldigt bra just nu. Det jag skulle vilja testa är 0,6 mm men min kross är lite knölig att justera där man måste montera isär allt och mäta/justera underifrån. Så att krossa en näve, justera, krossa en näve, justera (osv) är ett tråkigt och tidskrävande bestyr.
Väldigt mycket malt i maltpipan. Jag fick fylla med ett finger ner i röret för att inte fylla det med malt. Något ojämnt fyllt blev det pga detta så jag fick fördela ut det enligt nästa bild:
14 KG malt är max vad ”pinnen” klarar av innan den börjar fyllas med malt. Jag har gärna sett att den varit 1-2 cm högre men jag har inte dubbelkollat så det faktiskt skulle gå utan att de övre filterna hamnar ”i luften”.
Inmäskad och omrörd. Denna gång blev det inte riktigt så mycket omrörning under vattenytan som jag helt vill på grund av mängden malt kontra vatten. Ett litet kvävetäcke hade varit något!
Påfyllt med vatten upp till ”räfflorna” på låsmuttern som mer ser ut som en kort cigarr.
Referensbild på vätskenivån på mash cap:en jämfört med låsmuttern.
Efter mäskningen. Ölet är förvisso lite mörkare (16,5 EBC) än mina ljusaste lageröl men den här bilden är väldigt missvisande. Visste ni föresten att färgskalan på öl är röd och inte gul? Hur det kommer sig kan jag inte förklara. Genomskinligheten var på topp och ser lite disig ut på den här bilden pga att skärpan sitter på skummet och inte räfflorna i toppfiltret. Jag har börjat fota med mitt 35mm-objektiv en del (istället för 50an som jag använt i alla år). Dessutom har jag börjat använda en mindre kamera (min gamla EOS M) till vissa blogginlägg, dock inte till detta. Som fotograf till yrket kan jag nörda ner mig i foto och kamerautrustning men aktivt valt att inte ha med något av den varan på bloggen.
Här ser ni hur röret i mitten sprutat ut vört under mäskningen när det blivit för kompakt uppåt. Nu har vörten lämnat maltpipan och gjort bädden ännu mer kompakt men jag tycker ändå bilden är talande för hur det gått till under mäskningen.
Som jag skrev om förra bryggningen så håller jag på att finjustera bryggverkets timer så det räknar ner från 60 min när jag tycker att rullande kok uppnåtts. Jag har inte riktigt nått hela vägen med denna bryggningen så mer justeringar kommer göras. Så hår såg mina data ut denna gång:
10.06 97,5 c
10.08 98,5c och lite kok (inte riktigt rullande ännu)
10.11 99c remove lid
10.13 99c ej start ännu (nu ordentligt kok)
10.16 99,5c. Nedräkningen startad. 6m 37s för sent.
Ommöblering pågår! Min jäskyl (t.v.) som bytte plats med maltkrossen på andra sidan dörröppningen. Min gamla jäskyl till höger som ska till återvinningen…
Whirlpoolen när jag nästan flyttat all vört till jästanken.
Den kollapsade konen som ändå höll ihop väldigt bra när all vört tömts ut. Snacka om lycka!!!
| Lindhs IPA (IPA) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Batchsize: 55.00 l
Total amount of malt: 13897 g
If steeping, remove grains, and prepare to boil wort
Total amount of hops: 500 g
Recommended starter size: 2.79 l / 578.1 Billion cells.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Annons:
13 CommentsLämna ett svar |
Uppskattar att mysläsa din blogg
Jag får aldrig upp tempen mer än till 99 och då är det ett rullande kok
om du sätter ner koktempen på 100 grader lär timern säkert starta mer korrekt
eller?
När du rört och skall ”toppa upp” med vatten. Hur får du dit det utan att introducera syre?
Kokt och syrereducerat vatten via slang längs sidan och under ytan. Men nej det är långt ifrån ett drömscenario…9
Jo. Har provat det och det bubblar duktigt tills slangen lufttom. Har funderat på alternativ men inte landat i något. Men du kör på en större kastrull med kran och slang från högre höjd och mer vatten i än vad som behövs för att inte dra ner luft på slutet?
Man skulle vilja ha ett bättre sätt.
Jag tömmer ut lite vatten först så slangen är full med vätska innan jag stoppar ner den under ytan. Då blir det inget bubblande.
Thjo!
När släpper du SM-recepten? 😉
Ligger ute nu i respektive recept men får inget eget inlägg.
Hur gör du whirlpool i din BM?
Har en BM20 och funderar på att konstruera något verktyg som centrerar över ”pinnen” i mitten och sedan koppla till skruvdragare.
Snurrar med stor slev bara. Försöker komma upp i tre varv per sekund dvs 180 rpm. Jag gör inga konstigheter mer än att veva lite.
Vilken temperatur jäser du i?
Beror på jäststamm och hur pigg jästen är.
Bry 97 eller wlp090 ca 18c i jäshinken.
3068 18-19 i hinken, ibland upp till 20
Lager vid 7c om jästen är pigg, annars 9-10c.
Gör ingen diacetylrast utan ser till att jästen mår bra från början istället.
Hej, tänkte testa mig på denna till helgen av samma storlek på batch. Undantagen blir:
– Utan vatten behandling
– Laka hink i hink.
En fråga.
Har du något förslag på antal liter vatten som behövs under mäskningen och sedan hur många extra som ska tillföras under lackningen?
Hur ditt system fungerar, hur du krossat din malt, hur hårt det kokar, avdunstning, isolerad kokare, dödutrymmen etc måste du räkna ut själv. Men här är lite tips från min bok:
Räkna ut mängden malt och vatten
Som grundregel kan man säga att 1 kg malt ger 5 liter öl på 5%, så 4 kg malt ger ca 20 liter öl på 5%. Mer malt ger starkare öl och mindre malt ger svagare öl på samma mängd vatten. Grovt man säga att 1,25 kg malt på 5 liter ger 6 %, 1,5 kg malt ger 7 % och 0,75 kg malt ger 3,6–4 % i styrka. Skalan är inte riktigt linjär men den fungerar som en grov uppskattning.
Den totala vattenmängden reduceras för varje moment av bryggningen och det börjar redan i mäskningen. Malten i mäskningen suger åt sig en viss mängd vatten som inte går att få ut igen (grain absorption). Ungefär 0,8–1 liter per kilo malt för- svinner i detta steg, men eftersom malten är mättad med vätska kommer ingen ny vätska att försvinna under lakningen, utan där är en liter in också en liter ut. Under koket och kylningen avdunstar ca 10–15 % vatten beroende på kokintensitet. En viss krymp- effekt av vörten på 4 % kopplat till temperatur sker från 100 °C till 20 °C, vilket kan spöka lite med mät- ningarna. Alla dessa vätskeförluster räknar man samman för att få sin totala mängd vatten.
Ett räkneexempel för 20 liter öl
på 5 % med lakning
För 20 liter öl på 5 % behöver vi 4 kilo malt. Om man mäskar med 4 liter per kg malt har man i 4*4, d.v.s. 16 liter vatten i mäskningen. Av dessa 16 liter kommer drygt 12 liter gå att få ner i kokkastrullen medan 4 liter blir ”fast” i malten. För att få 20 liter i kastrul- len måste vi alltså laka med 8 liter vatten. Dessutom behövs ytterligare flera liter för att kompensera för kokets avdunstning på 10% och humlens absorp-
52 – NÄR DU HAR BRYGGT ETT TAG, TA SMÅ STEG MOT BÄTTRE ÖL
tion. Om vi avrundar uppåt till 25 liter kokvolym och 10 % avdunstning får vi en avdunstningsmängd på 25*0,10=2,5 liter, vilket kan behöva kompletteras med 2 liter till humlen och lite vörtprover och slabb: 16+8+2,5+2=28,5 liter total mängd vatten till hela bryggningen.
Kör man med BIAB-metoden så räknar man bara ihop mäsk och lakvattnet, d.v.s. 24+2,5+2=28,5. Skulle man ha mer svinn i processen eller få för mycket vört i jäshinken kompenserar man för det i nästa bryggning genom att ändra mängden lakvatten