Kraftig rengöring av rostfritt
För de flesta hembryggare räcker det långt med PBW och Starsan för alla typer av rengöring och jag har tidigare gjort ett inlägg kring detta som går att läsa här. Just PBW är ett kraftfullt och smidigt rengöringsmedel för alla typer av synlig smuts men ibland behövs det mer än bara blötläggning med ett kraftigare maskindiskmedel. Det går att komplettera PBW med en kraftig diskborste men risken är stor att man repar den rostfria ytan och med tiden kan orenheter få kraftigt fäste och risken för rost ökar. När man bryggt ett antal gånger i en kastrull eller bryggverk så brukar den bli som en mörkare beläggning och även om den inte bidrar med smak så ser det väldigt tråkigt ut och på denna biter inte varken PBW, Enzybrew eller liknande hembryggarmedel utan här behöver vi snegla på vad de större bryggerierna gör.
Innan jag går vidare med den här artikeln vill jag starkt varna för de kemikalier jag nämner i denna artikel. Får du ens en liten skvätt i ögat så blir du troligtvis blind och de kemiska brännsåren som uppstår vid hudkontakt är inte att leka med. Har du inte rätt skyddsutrustning (både handskar, glasögon och skyddskläder) och kunskap, avstå från denna typ av rengöring! Vet du inte skillnaden på VIS och SIV? Läs på om kemikaliehantering!
De stora bryggerierna använder sig inte av PBW av både kostnads- och bekvämlighetsskäl. Det är helt enkelt inte tillräckligt kraftfullt i långa loppet. Främsta kemikalie som används är istället den kraftiga basen Natriumhydroxid (NaOH), även kallad lut eller kaustiksoda/propplösare. Det är ett alkaliskt rengöringsmedel med väldigt högt pH beroende på koncentration. I låg koncentration och hög renhet är NaOH livsmedelsklassat (E524) och används till både lutfisk, bretzel och salta pinnar. Men då är det som sagt en betydligt renare klass och utan giftiga hjälpämnen jämfört med den propplösare du köper på ICA eller poolbutiken. NaOH löser upp väldigt tuff smuts men i längden biter den inte på kalkavlagringar som även de är alkaliska. Därför alternerar många med karbolxalsyran citronsyra (C6H8O7) som även det finns i livsmedelsklassad version (E330) och ingår i både Coca-Cola, många marmelader men även avkalkare för kaffebryggare. Tillsammans (men aldrig samtidigt) bildar kaustiksoda och citronsyran ett fullgott skydd mot både ölsten, kalkavlagringar och övrig smuts inklusive fastbränd malt. Jag har talat med bryggerier som alternerar kemikalie varannan månad men ta det med en nypa salt då bryggfrekvens, vatten och övrig rengöringsutrustning spelar stor roll här.
Både citronsyra och kaustiksoda finns tillgängliga för oss lekmän/hembryggare i pulverform i nästan samtliga större mataffärer. Jag använder främst kaustiksoda och den exakta blandningen för rengöring har jag ingen bra referens på. Jag använder mig av 10 liter vatten och 3-4 matskedar kaustiksoda för den rengöring jag visar i bilderna nedan. För stark blandning och för lång kontakttid kan skada flertalet metaller och även en del sorts plast så rekommenderad maxtid för kontakt är 10 minuter om man inte är helt säker på att allt är rostfritt stål av högsta kvalité. När man blandar denna typ av kemikalier med vatten sker en kraftig värmeutveckling och därför har man alltid vatten först och syra i sen. Jag kör därför med varmt men inte hett vatten av säkerhetsskäl samt att det räcker för mina behov. När saltet väl löst sig i vattnet är det bara att ta en mjuk svamp (ej den gröna sidan) och skrubba lätt längs kanterna så kommer smutsen ge med sig. När man är färdig tömmer man försiktigt ut vattnet och spolar rent med vatten länge och noggrant. Resultatet blir skinande rent och denna typ av rengöring behöver jag göra 1-2 gånger per år som mest men det beror självklart på hur ofta jag brygger.
Miljöpåverkan av denna typ av kemikalier, framförallt NaOH, är minimal i de mängder vi använder. Men om du har något bättre tips för att bli av med denna typ av smuts, tveka inte att kommentera!
Exempel
Bilderna nedan visar hur det såg ut efter en bryggning och min vanliga rengöring med PBW. Efter att jag sköljt bort PBWn fyllde jag upp med vatten ovanför värmespiralerna, ca 10 liter, och värmde till 50°C. Sen tog jag kaustiksoda och doserade två stycken innerlock (inte hela locket utan det finns en lite doseringskopp inbyggd i locket) vilket jag uppskattar till ca 4-5 matskedar. När saltet löste sig skrubbade jag försiktigt i 10 minuter innan jag tömde ut vätskan genom bottenventilen och spolade bryggverket rent länge med kallt vatten. Eftersom jag har plast i impellrarna samt mässing i pumphusen i min Braumeister så lät jag bli att köra pumparna under denna typ av rengöring. Pumparna är sällan så smutsiga att det behövs ändå.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Jäklar vilken skillnad :-O
Det är visst en höjdare för miljön eftersom den enda utsläppet som blir är Natrium, samma miljöpåverkan som koksalt. Blir inte bättre än så. Se bara till att späda ut innan man släpper ut det i avloppet, eller neutralisera med ättika.
Har det riktigt bränt fast och NaOH inte hjälper kan man använda klorbaserade alkaliska medel, klorin. Detta får dock inte under några som helst omständigheter komma i kontakt med syra. Då får man giftig klorgas. Noggrann ursköljning innan ev neutralisering med syra.
Stephan. Nja man behöver inte neutralisera diskvatten med NaOH du häller ut i ditt badrumsavlopp eller i köket. Du har så mycket fett i de rören att det bara är bra. Speciellt om du normalt snålspolar, duschar kort, använder mest kallvatten mm. Vid normala hembryggningsnivåer är det ingen fara. Har du en mindre industri hemma är det en annan sak. Har du en tonåring som duschar en halvtimme om dagen och använder en flaska schampo i veckan har du rena avloppsrör.
Tack för tips! Jag har justerat ”obs-texten” lite efter detta.
Du har ikke fått noe skader e..l i pumpehuset eller impellern? Eller tettet du inn og utløp til pumpehuset. Ser på advarslene for lut at messing og plast skal det ikke brukes på.
Enligt Speidel själva går det bra med tio minuters rengöring med lut. Jag kör dock inte pumparna alla då de kan ta skada av lut.
Jag har jobbat på ett större ölbryggeri och vet att man med jämna mellanrum körde med en viss läsk med extra lågt pH, i avsikt att rensa rören och hämma påbyggnad av avlagringar. Smidigt sätt att rengöra rör på utan att använda rengöringsmedel. Naturligtvis vaskades den första delen av läskbatchen som kom ut genom tappningsröret… 🙂
Jag tänkte prova att rengöra mitt bryggverk precis som i artikeln. När jag kollar på mr muscle kaustiksoda i min lokala butik så står där en varningstext som beskriver att den är endast avsedd för avloppsrengöring. Är det lugnt att köra ändå eller finns det olika typer av kaustiksoda?
Hej Nicke, ledsen för sent svar. Missade denna kommentar av någon anledning.
Varningstexten är för att du inte ska göra lutfisk med industri-kaustiksoda som inte är helt ren. Det går att köpa livsmedelsklassad NaOH för bakning/lutning av fisk men för att rengöra bryggverk går det bra med vanlig kaustiksoda eftersom man sköljer rent efteråt och inte äter själva lutet som vid saltapinnar/laugenbrezen.