Rostfri jäsning
Jag har en längre tid varit på gång att gå över till rostfri jäsning. Dels för att stål klarar lite tuffare tag men kanske mest för att det inte släpper igenom syre som mycket plast gör. Att rostfri jäsning inte kräver mörker kanske gläder någon annan än mig eftersom jag ändå jäser i kylskåp men även det är ett plus. På minussidan står att det inte går att se hur det står till där inne, de är dyra och finns i lite udda storlekar. Jag skaffade mig Speidels rostfria 95l-jäskärl för över två år sedan men har bara använt den en gång eftersom den inte går in i mitt kylskåp och något större kylskåp har jag inte lyckats få tag i. Speidel har även en mindre rostfritt jäskärl på 45l vilken jag tyckt varit för precis lite för liten men sen slog det mig att jag kunde räkna på hur mycket den faktiskt rymmer, inte vad som står tryckt på eller kommuniceras av tillverkaren (Precis som att BM 50 rymmer 84,5 liter). Radien X radien X Pi X höjden gav då 49,1 liter vilket skulle kunna fungera eftersom jag nyligen gått över till separera druv helt. Att ha helt ren vört i jäsningen innebär att det enbart är mängden motsvarande drygt två fat plus jäst som ska rymmas i min primära jästank och inte de 50-55 (ibland 60) liter som jag jäst innan. Jag tar hand om den “smutsiga” vörten också, antingen får den bli förkultursvört och sparas då i petflaskor i frysen, eller så fyller jag på min solera med suröl eller slutligen kan den få hamna i en vanlig plastjäshink ihop med lite alejäst. Den storlek jag behöver är med andra ord 19+19+2 dvs 40 liter och med 9 liter “headspace”, dvs utrymmet för kreusenskummet, fungerar detta kärl för mina lagerjäsningar. Alejäst och framförallt veteölsjäst behöver mer utrymme så de kommer jag jäsa på annat sätt.
Koniska jästankar
Speidel har precis som en del andra tillverkare, t.ex. Blichmann, SS Brewtech och Grainfather, även koniska jäskärl som blivit väldigt populära bland hembryggare på sistone och som även jag sneglat på. För min del, eftersom jag planerar att inte ha någon druv i jäsningen framöver, fyller konan ingen direkt funktion då jag inte har någon druv att dumpa den vägen. Och eftersom jag flyttar grönölen med extrakt kvar, innan det jäst färdigt, för att spunda/kolsyrejäsa i corneliusfat har jag inte heller någon jäst att dumpa vilket vissa vill göra med hjälp av sina koniska jäskärl. Just jästdumpning bör man vara försiktig med eftersom det uppstår ett tomrum som gärna suger ner syre och därmed kraftigt oxiderar ölet. Detta kan man komma runt genom att koppla på ett lätt övertryck med kolsyra först, ifall ens koniska kärl klarar tryck. Koniska rostfria jästankar kan alltså vara attraktivt för vissa bryggare beroende på brygg/jäsmetod men för mig har det inga tydliga fördelar mot den klassiska “hinkformen” mer än att det ser ballt ut. Förutom brist på fördelar finns däremot några nackdelar med de koniska kärlen; de är dyra men främst ganska otympliga vilket försvårar hantering och disk. Ska man låta sin jästank stå på samma plats hela tiden måste man ha en portabel cip-station men även en pump för att flytta vörten från bryggverket till jäsningen. Självklart problem som inte är så svåra att lösa för den som vill gå den vägen men inte med i min planering just nu iallafall.
Egenskaper jag önskar hos en jästank
Som sammanfattning av styckena ovan vill jag ha utrymme för två fat, jästslurry och headspace ovanför vilket ger mig en storlek på 50-70 liter. Jag vill att den ska rymmas i ett vanligt kylskåp men även vara någorlunda smidig att flytta runt och diska. Materialmässigt är det såklart rostfritt stål av mycket hög kvalité som gäller men även att fogar och genomföringar är välgjorda så det varken fastnar smuts eller kan uppstå rostangrepp. Med en hög ytfinish är min förhoppning att jag ska kunna rengöra enbart med hjälp av Mark’s Kegwasher och spraykula, dvs. helt utan mekanisk rengöring med svamp eller diskborste. Detta för att inte skapa smårepor som i längden kan ge utrymme för bakterier, vildjäst och andra infektioner. På tal om genomföringar så ska kranen vara liten så det inte står en massa vört i den i onödan samt lätt att demontera för rejäl rengöring och desinficering. Genomföringen vill jag helst ha svetsad så jag slipper ha en gummipackning inne i jäsningen med en mutter likt många plastjäshinkar har. Helst vill jag att jästanken ska klara ett litet övertryck eftersom jag vill kunna koppla en slang från toppen av jästanken till ett corneliusfat för att låta jäsningens koldioxid ersätta syret helt och hållet (mer info om denna metod kommer framöver). Packningen till locket på jästanken ska helst vara i nitril eller annat syreresistent material då silikon släpper igenom väldigt mycket syre.
Detta gjorde att mitt val föll på Speidels 45 l-tunna (som rymmer 49,6 liter 20°c vatten, kanske t.om. 50 l med ytspänning) då den uppfyller de flesta av mina önskemål. Det går ju inte få allt här i världen och just packningen på Speideltunnan är av silikon men eftersom jag hela tiden har en aktiv jäsning så borde problemet med inträngade syre inte hinna bli ett problem för mig. Ska man däremot långlagra sin öl på jästank kan det vara en idé att se över denna svaghet som även andra tillverkare dras med.
Omdöme och kommentar
Speideltunnan är oerhört lik Braumeister 20 och eventuellt är det exakt samma grundmaterial/tunna till de bägge fast där bryggverket får ett par ben ditsvetsade. Packningen till ventilationshuvan för BM20 är dessutom exakt samma som till jästanken så diametern på bägge är identisk. Jästanken har även samma rejäla handtag vilket underlättar hanteringen en hel del. Öppningen till vattenlåset/jäsrör är väldigt stor och kräver en rejäl gummipackning. De vanliga klassiska små jäsrören går också de att använda, om man bara borrar ett hål i plastlocket. Speidels jäsrör är stort men har en fördel att det är lätt att rengöra och det rymmer dessutom mycket mer Saniclean/Starsan och drabbas inte av baksug på samma sätt som de klassiska (för de som kallkrashar). Enligt tillverkaren är inte jästanken avsedd för tryck men jag skulle bli förvånad om det inte klarar någon tiondels bar eller mer. Någon kolsyrejäsning på 1-2 bar avråder jag dock från helt men här får man testa lite på egen risk helt enkelt. Locket känns i tunnaste laget för trycksättning. Jag tycker jästanken ser väldigt fin ut och tror det kommer passa bra för mina behov men jag behöver använda den ganska många gånger innan jag kan göra en ordentlig utvärdering.
Speidels rostfria jäskärl finns hos Humlegården och kostar 2190 kr.
Tappkranen kostar 349 kr och Jäsröret med tillhörande propp 49 kr.
Data
Material: 1.4301, AISI 304
Yttermått från tillverkaren: 35x55cm
Vikt 6kg
Innermått 35×51 cm (mätt av mig).
r^2*Pi*höjden ger 49,1 liter vätskevolym
Volymer:
20,5 cm höjd från botten motsvarar ett 19-fat
41 cm höjd från botten motsvarar två fat. Motsvarar ca 10 cm från toppen.
1 cm = 0,962 liter.
1,04 cm = 1 liter
2 fat och 10l är max vad som rymms smidigt, dvs 48l.
49,6 l nästan helfull.
Inplastad från fabrik men locket vänt och tappkranen löst monterad. Tappkranen är tillbehör och ingår inte i jästanken. Gängan på jästanken är 3/4″ BSP så en rad olika kranar går att sätta dit.
Detta är den senaste varianten av Speidels kran som har hack i pipen så slangar sitter fast bättre. I övrigt är det samma enkla design som är väldigt lätt att både ta bort och demontera till smådelar för rengöring.
45=50
Svarta knoppen som är handtaget till locket.
Här är öppningen för vattenlås. Som ni ser är det en packning i locket så efter jäsning kan man skruva på locket igen. Eller om man använder tunnan till annat än jäsning såklart, t.ex. förvaring av malt.
Vattenlåset och gummipluggen. Strecket 1/3-del upp på vita plastbiten är fyllnadsgraden för desinficeringsmedel.
Insidan av vattenlåset. Lite väl kort skärpedjup på denna bild men ni fattar hur det ser ut.
Rejäla handtag av samma stil som Braumeister. Det är dock oklart hur mycket vikt de är designade för att klara.
Locket består av flera delar där det är metalldisken, en silikonpackning och sedan det kraftfulla spännbandet.
Insidan av jästanken.
Svetsskarven som ser fin ut.
Genomföringen som är svetsad.
Detta är vätskenivån när jag fyllt två 19 l Corneliusfat till ytspänning och hällt i.
Ca 10 cm headspace.
Med en rejäl jästslurry och vört och diverse svinn i form av provtagningar (totalt 2,5 liter) återstår dryga 5 cm vilket är lite snålt för en alejäst men räcker till lagerjäst. Jag behöver dock inte gå riktigt ända hit.
48 liter.
49,6 liter.
Mark’s Kegwasher med spraybollen monterad.
Helt okej höjd!
Sladden drar man genom öppningen för vattenlåset/locket.
En liten plastpåse förhindrar all PBW att komma ut.
Tre av de fyra olika storlekar som finns av detta jäskärl.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Hej! Nu är det nog min okunskap som talar. Men undrar kring syret. Att en metalltank inte släpper genom något syre förstår jag. Men släpper en hink verkligen genom några mängder så det i realiteten påverkar slutprodukten märkbart? Tänker att en Pet-flaska håller kolsyra lång tid o då är det relativt tunn plast jämfört mot en hink. Här är det ju ett par veckor det rör sig om.
Tack för en helt fantastisk sida du har. Mängder av kunskap o inspiration. GRYMT!
Jag hade rekommenderat ”Kegmenter” från TheMaltMiller.co.uk!
50 liters kapacitet (45 ner i vid jäsning) och du kan trycksätta i kärlet då det är vanliga kulkopplingar a´la cornelius fat på.
2300 hem till dörren ungefär! Blir inte bättre pris än så.
Speciellt inte om du t.ex har en ”extra” då du kan jäsa i en och sedan föra över till en ny när jäsning är avslutad, men då tappa från toppen m.h.a t.ex Clear Beer Draught System.
Så långe du har n+1 tankar där n är aktiva jäsningar kan du hela tiden ha ett färscht fat att föra över till och slippa sedimentet.
Älskar mina!
Gillar dina grundliga jämförelser och sunda ekonomiska intressen i utvecklingen av ditt bryggeri. Håller på att skissa på en egen konstruktion av kombinerad jäs och lagertank.
Gällande kolsyrning av öl, vad är dina tankar kring effektivten i att använda modellen/tekniken som Cornelius faten använder, alltså tvångskolsyrning när det kommer till volymer på 70 till 150 liter?
Är ditt senaste tänk med fatet anslutet enbart för att tömma det på syre eller finns det andra vinnigar, lite övertyga i jäsningstanken för att slippa eventuellt syreintag vid kallkrash mfl? Spännande fortsättning följer alltså.
Syre tränger in i både mätbara och påverkbara mängder, gåde genom plast, gummi och silikon. Även när det är övertryck (tex i flaska eller corneliusfat). Glas och stål står emot men där är packningar den svaga länken. Syre tränger in genom kapsyler och i co2/öl-slangar. Jag har siffror på allt det här men måste samla ihop det till ett helt inlägg. Överlag kan man säga att är man inte supernogrann hela vägen igenom så spelar detta finlir ingen roll. Att jaga ppb när man redan tillfört ppm är meningslöst. Den här graden av nörderi och extremt finlir tilltalar nog inte så många hembryggare så vi får se hur detaljerat jag kommer redovisa det här framöver.
Mina senaste tankar kring faten är;
Låta jäsningen spola ur faten med co2 som är renare än co2 på tub vilka alltid innehåler tillräckliga mängder syre för att påskynda oxidering.
Flytta den jäsande vörten med 3-5ö kvar till fat så att kolsyra kan bildas naturligt utan co2-tub, s.k. spundning.
Bägge stegen minskar oxidering kraftigt men sparar också en massa kolsyra.
Kallkrash för att jästen ska flockulera och proteiner sjunka görs sedan i minst två veckor och utan tillsatser då det inte går att tillföra gelatin eller liknande utan att tillföra syre.
Hej Lindh!
Går det att sätta ett bazookafilter på kärlet?
Inte utan att göra någon modifikation först. Men vad man ska ha en bazookascreen i en jäshink till vet jag inte. Bacbrewing har en springfiltertillsats som borde passa.
Have you ever tried to put under (light) pressure? Does it hold some? If yes, how many PSI? I’m not thinking about pressure level to carbonate the beer ;-). Rather to ease beer transfer, 5ish PSI.
Hej ang. jäsa i rostfritt. Jag har bryggt öl i dryg 3 år nu och har helt gått över till jäsning i rostfritt men till skillnad mot dej jäser jag i trycktank. Det är en tank på 70 liter som jag har svetsat ihop själv med konisk botten och en övertrycksventil som håller trycket till 1,5 bar. Jäskärlet är placerat i en isolerad box med temperatur kontroll (värmeelement med STC-1000 som kontroller). När koket är färdigt och nerkylt (och klarnat) pumpar jag över vörten till jäskärlet via kran i botten på tanken, syresätter med syrepump, pitchar jästen och stänger till. Vid olika intervaller tömmer jag sedan jäst från konen. Är det vinter kan jag kallkrasha i samma tank. Efter klarning kopplar jag tanken direkt till min mottrycksfyllare jag har byggt. Mottrycksfyllaren är i stort sett automatisk. Lyckas jag med rätt kolsyremäng kan jag kapsylera med ”Cap on Fome” metoden. Fördelar med detta system är att ölet behåller kolsyran och jag behöver inte köpa dyr kolsyra på tub. Vidare exponeras ölet inte av syre vid tappning. Tanken har flera tappkranar på olika nivåer. Dessa kan jag även använda till att torrhumla ölen genom att pumpa runt ölet via en HopRocket från Blichmann. Allt sker under tryck som garanterar att inget syre eller baciller kontaminerar ölet. Om du vill kan jag skicka lite bilder på mitt bryggeri.
PS Jag har läst varenda rad du har skrivit om öl och du har lärt mej mycket.
/Sören
Hur små batcher tror du är lämpligt i detta jäskärl, just nu brygger jag så det blir 20- 25 liters.
Tanken är att brygga upp mot 40 liters senare.
Mvh Anders
Jag tycker man ska försöka sikta på 75% av jäskärlets storlek för allt utom veteöl, där krävs dubbelt utrymme (dvs 50% vätska).
Den är alltså lagom till 20-30l men för liten till 40 tycker jag. Till 40-45l (50l lager) så finns den en storlek högre tank på 60l.
Hej
Kan spundning påverka mängden acetaldehyd?
Har kört en del pilsner på sistone och fick nedslag på just acetaldehyd. Samtliga har spundats når några pinnar till FG kvarstått.
Med vänlig hälsning, Jörgen
Nej det är bara för dåligt med jäst eller syresättning före jäsning som påverkar acetaldehyd. Eller för varm initial jäsning kan ev vara boven.
Alla större bryggerier spundar, precis alla.
Två frågor om spundning. 1. Om man spundar på corneliusfat, måste man inte sedan ändå tillsätta co2 för att bibehålla co2-halten under hela fatets (Innehållets) livslängd? 2. Om man spundar blir det ju lite jäst i botten på fatet som ölet ligger på, och den hästen ligger kvar under hela fatets livslängd. Kan det påverka smaken på ölet? (Jag tänker autolys etc)
Hej, jag är sugen på att köpa en 30L variant speidels rostfria jästank då jag brygger på en BM 20.
Har du några bilder eller om du kan beskriva hur du gör syrefri överföring till fat från den till corneliusfat?
Mvh Emil Artursson
Titta på denna bild och läs länken nedan;
https://media.lindhcraftbeer.com/2018/05/180526_lindhcraftbeer_closedlooptransfer_010.jpg
https://www.lindhcraftbeer.com/2018/05/closed-loop-transfer-nastan-syrefri-flytt-av-ol-till-fat/
Jag har satt en corneliuskulkoppling i röda plastlocket på Speideln, det är enda skillnaden mot jästhink i plast.
https://media.lindhcraftbeer.com/2021/04/210405_lindhcraftbeer_h24_019.jpg
”det fruktade 1.020-stoppet många råkar ut för”?
Att jäsningen avstannar/fastnar på 1.020 när den egentligen skulle jäsa ut mer. Ofta pga slarv med förkultur, för varm starttemperatur, dålig syresättning, för lite näring främst zink, för mycket druv i jäsningen, för högt tryck på jästkakan osv osv.
Hej
Är sugen på nytt jäskärl i rostfritt. Har tänkt mycket på koniska för att dumpa bort en del innan tappning på flaska. Tycker detta jäskärl verkar bra och kanske är detta jäskärl jag ska köpa. Du skriver att du siktar på att inte ha med druv in i jäskärlet och då finns ingen anledning till dumpning via koniskt jäskärl. Hur är med metoden för att eliminera druven? Är detta fortfarande ditt bättre jäskärl?
Tacksam för svar!
/Henrik
Jag låter främst vörten sedimentera efter kok, oftast ihop med en whirlpool som gör att druven och humlen hamnar i mitten av kokkärlet i en kon. Jag använder ingen sil eller liknande.
Jag gillar detta jäskärl för det är så enkelt att göra rent. Jag har en koniskt tank också men använder inte dumpningsvalvet i botten vid flytt till fat/flaska utan endast när/om jag ska skörda jästen när all öl redan är borta från tanken.
Uppskattar att du svarar så snabbt
Läser allt på din fantastiska blogg.
Jag har en Lauterhelix i botten på kokkärlet. Är du av den uppfattningen att det är värt att testa utan med wirpool? Har en Grainfather wirlpool padle som jag kan testa för wirlpoolmomentet. Kör du med en liknande för wirlpool? Har köpt några rostfria ”prylar” för att köra Lodo från ax till limpa under den varma sidan, dock inte under kokningen. Är det värt att köra Lodo så gott det går? Är det en förbättrig för druven? Du har skrivit en del om detta på flera ställen.
Vilken kul hobby detta är!
Man blir aldrig färdig till 100%
Tacksam för svar!
Mvh Henrik
Lauterhelixen kommer varken göra till eller från om du får till en bra whirlpool men om du inte gör det så är den till hjälp. Eventuellt kan den göra konen något sämre men jag tvivlar på det.
Jag använder bara en stor slev eller min mäskpaddel (beroende på bryggverk) och vevar lite för hand.
Att bara köra 80-90% Lodo tycker jag inte är värt något alls utan tvärt om, ger merarbete utan någon vinst. Lodo kommer inte påverka mängden druv på något sätt utan det momentet sker vid recirkuleringen (vorlauf) och sedan sedimenteringen/whirlpool vilket inte heller alls har med lodo att göra.
Ska köra syrefritt så gott det går. Har du tempstyrning med prob på utsidan eller insidan? Kan insidan användas genom att ta bort knoppen på locket? Bra att undvika flera genomföringar.
45 liter borde väl fungera för ca 25 liter öljäsning?
Är tacksam efter detta Gustav
Jag jäser mest lager och då så behövs inte mer än att temperatursonden ligger dikt an på utsidan. Jag har dykrör på min koniska jästank men för lager känns det overkill för jag får samma temp på utsidan som tilt:en säger det är i vörten. En kraftig alejäsning kan säkert alstra för mycket och för snabb värme men jag tycker du kan börja utifrån och se om det duger. Det går att isolera temperaturgivaren så den inte känner av kylskåpets luft för mycket.
45 liters-tanken rymmer nästan 50l så den räcker aboslut, tom för veteöl där rekommendationen är dubbla storleken på kärl jämfört med vört pga enorm kreusen.
Gustav, tusen tack för all hjälp. Är nu mycket närmare vad jag ska köpa. Din blogg är ett uppslagsverk för oss hembryggare. Bloggen tillsammans med din bok uppfyller alla mina önskemål.
Jätteroligt att läsa om allt du testar. Otroligt fina foton. Vänligen, stäng aldrig ner din blogg!
Mvh Henrik
Hej Gustav
Ursäkta om druvfrågan igen. Har sett att du använder plattvärmeväxlare i din process vid kylning från koket. Som jag förstått det så skapas kalldruven då vörten kyls ner från koket. Jag änvänder också samma kylningsmetod. Kommer inte då kalldruven alltid hamna i jäskärlet? Har du någon speciell lösning på separeringen av kalldruven?
Mvh Henrik
Det stämmer helt att kalldruven bildas under kylningen. I Braumeistern brukar jag förkyla lite så där hamnar mycket kalldruv jag kan skippa. I stora bryggverket brukar jag inte recirkulera kalvört först av bekvämlighetsskäl.
Lättast att få bort kalldruv är i en konisk jästank genom att dumpa den innan jästen tillsätts men jag har inte sett några större bryggerier som gör så. Men en ren vört till koket och bra utfällning vid kokslut så har mycket proteiner redan koagulerat så man slipper de. Med en biab-bryggning får man ju 10-20ggr mer partiklar än med
Trekärls-setup. Skit in, skit ut…
Perfekt svarat Gustav!
Tack!
/Henrik
Hej Gustav.
Är det värt att investera i en Unitank i rostfritt stål då det finns så prisvärda plasttankar från tex Keg King och Kegland som klarar upp till 2,5 bars tryck, för att inte tala om den otroliga tryckkapaciteten i vanliga Corneliusfat?
Ger tryckjäsning verkligen tydliga smakskillnader (jag tänker främt i framställninhen av ”ljusa europeiska lager”)?
En unitank i plast håller i cirka två år och en i rostfri säkert 20-30 år utan problem. Corneliusfat ger absolut mest hållbar tryckjäsning för pengarna men finns bara i begränsade storlekar.
Tryckjäsning ger smakförändringar på alla öl, ibland vill man åt dessa (lager) och ibland inte (ale som tex veteöl).
I en ljus lager som jäses kallt blir skillnaden mellan tryck eller inte tryck ganska liten men en tränad näsa kan känna den. Skillnaden på varmjäst med eller utan tryck blir stor. Skillnaden på kalljäst jämfört med varmjäst under tryck blir mittemellanstor.