Experimentsbryggning (Helles)

Jag har köpt lite ny utrustning i form av en 60-liters kastrull och en induktionsplatta av storköksvariant på 3000w. Det innebär att jag nu har kastruller/bryggverk i storlekarna 25 l, 30 l, 36 l, 60 l, 84 l och 95 l. Jag har ingen bra förklaring till vad jag ska med allt det här till utan jag tror det handlar om att jag inte kan låta bli när jag ser rostfritt stål, det liksom brinner i skallen på mig och jag får frispel. En kraftfullare induktionsplatta än min hederliga gamla Kjell&Co kändes mer som en rimlig uppgradering och med allt detta sammantaget fick jag lite feeling att provköra grejerna. Först skulle jag bara provkoka lite vatten i 60l-kastrullen (BK60 hädanefter) för att se kokintensiteten med nya pattan men när jag väl värmt upp vatten slogs jag av tanken att jag kan labba lite med min hetvattenpump och en recirkulerande BIAB-setup. Plötsligt var bryggningen i full gång och med tanke på förberedelserna är det kanske inte så konstigt att allt inte gick helt smärtfritt…

Jag värmde mäskvattnet med nya induktionsplattan och BK60 för att sedan flytta vattnet med hjälp av hetvattenpumpen till 36l-kastrullen, där BIAB-påsen och malten redan väntade. Pumpen fungerade bra och snabbt till först vattenflytten.
Sen flyttade jag slangen från BK60 till kranen på 36an och recirkulerade vörten genom hela stegmäskningen. För att värma stegen i mäskningen använde jag min gamla induktionsplatta för att slippa flytta runt kastrullerna. Recirkuleringen gick superbra och vörten blev väldigt klar och fin. Däremot borde jag isolerat kastrullen för mäskningen för det var som en jojo med temperaturerna. Jag hade glömt hur smidigt det är att stegmäska med Braumeistern jämfört med att köra helt manuellt, det är ju ett heltidsjobb! Rasterna blev därför lite hur som helst med totalt cirka 45 minuter i spannet 60-67c och en halvtimme vid 73c som sjönk till 71c.
När jag efter mäskningen skulle flytta vätskan tillbaka till BK60 hade pumpjävlen stannat. Antagligen hade en liten maltpartikel slunkit igenom och blockerat impellern, eller så hade pumpen helt enkelt bara fått nog och gått iväg för att köpa bratwurst. Därför fick jag ställa BK60 på golvet och köra med hjälp av gravitation och silikonslang istället vilket funkade bra med en 20l-batch, större satser blir snabbt för tungt för såna metoder. Slutsatsen är att pumpen inte riktigt är lämpad för uppdraget, men å andra sidan fick jag den ju gratis så det spelar mindre roll. Ska jag recirkulera eller flytta vätska via pump oftare i framtiden får jag nog lov att skaffa en mer lämplig pump typ Chugger. Vörtkoket gjorde jag alltså i BK60 för att testa kastrullen i kombination med nya induktionsplattan men även för att Braumeisterhuvan passar perfekt även på nya kastrullen och jag då kan leda ut kondens genom röret och ut i naturen. Att passformen skulle vara så perfekt visste jag inte när jag köpte kastrullen utan det blev en mycket trevlig överraskning.

Mindre batchsize
Jag brukar nästan aldrig göra öl till bara ett 19l-fat utan minst två och ofta tre dvs. 40 eller 60 liter i batchsize. Detta eftersom arbetsinsatsen är den samma, jag har utrustningen för det och råvarorna inte är så dyra kontra arbetstiden. Eftersom denna bryggning mest bara var ett spontant utrustningstest, och min Patina 36l är i minsta lager för 40l-batcher, valde jag 20l i hink som batchsize. Det jag inte tänkte på när jag rattade receptet är att min nya kastrull är ganska bred och min gigantiska kylspiral är väldigt hög/smal. Kylspiralen blev därför bara täckt till knappa hälften av vört och kylningen gick inte direkt blixtsnabbt. Tror det tog 20 minuter trots spiralens storlek i förhållande till batchen men jag tror en batchsize på 40-50l hade kunnat ta ungefär samma tid vilket är godkänt. Att röra runt med spiralen gör en enorm skillnad, någon man märker på värmen i spiralen under omrörningen.

Induktionsplattan fick mycket väl godkänt i användning och med dess kraftfulla stålkonstruktion klarar den betydligt högre vikt än de billigare varianterna, så exmeplevis min Kjell&Co-platta som egentligen är specad på 5 kg. Jag har förvisso haft 60 kg på den utan problem men jag rekommenderar någon form av avlastning vilket jag visat tidigare på bloggen. Min gamla Kjelle-platta går att ställa i styrka från 1-10, eller i antal grader med stora hopp men vad det faktiskt motsvarar i watt är oklart. Det är förvisso inte så intressant då den plattat levererar max 2000 watt vilket en vanlig 10 A-säkring klarar. Nya plattan på 3000 watt däremot kan släcka huset om jag kopplar den på fel säkring (eller brygger på annan plats) så då är funktionen med att välja watt-styrka smidig istället för 1-10. Nya plattan har också grader C som val men jag har inte hunnit labba med det ännu.

När jag väl hade nått till koket förlöpte det utan konstigheter och likaså kylning förutom att spiralen inte nyttjades fullt ut som sagt. Med en lågt monterad kran på kastrullen fick jag lov att plocka fram min gamla hederliga saftsil för att få bort humlen och det mesta av druven. Det sköna med att koka i en vanlig kastrull kontra bryggverket är att diskningen i slutet av dagen blir väldigt smidig. Eftersom jag oftast diskar lite ”allteftersom” så var det bara kastrullen kvar när vörten väl var i jäshinken. En diskborste och lite varmvatten senare (5 minuter max) var bryggningen avslutad. Med Braumeistern är det en ”cleaning cycle” med PBW som ska åka runt och skrubbas med, sköljas ut och sedan ska pumpar demonteras och torkas ut vilket man gör först någon timmer senare. Alla utrustningar har sina för och nackdelar med andra ord…

Inbyggd termometer med celsius-skala men jag har även en Fahrenheit-termometer som passar.

Nya 3kw-plattan. Fullt ös!

Hetvattenpumpen som fungerade till 90 %. Jag har satt fast den med en kamerablixt-arm kallad Magic Arm (Manfrotto) för att kunna vrida omkring med den under bryggningen. Jag har nämligen för lite silikonslang på lager just nu.

Spana in passformen på Braumeister50-huvan till nya kastrullen. Nästan så man får en tår i ögat. Kastrullen har även siktglas för nivåkontroll men utan gradering. Är inte så förtjust i siktglas så jag kommer nog sätta något annat på den porten. På bilden flyttar jag vatten från BK60 till Patina36.

Greisingertermometern glider ner bakom locket för kontollmätning eftersom den fast monsterade termometern inte var kalibrerad ännu.

Till pumpen har jag QD (qucik disconnect) koppling som är som en metallvariant av Gardernakopplingen. De är tyvärr inte lika hygieniska som Triclamp eller Camlock så även om de är snygga och smidiga så finns det bättre.

Nu kommer en skrytbild. Det här är den bästa maltkrossningen jag någonsin gjort men även sett! Skalen är tamigtusan så hela att det ser okrossat ut på bilden men kärnorna är delade i 3-5 bitar. Jag har börjat lära mig Monster Mill MM3 nu klicka här för min recension av Monster Mill MM3).

Malten i BIABpåse och vatten på ingång.

Vatten på plats och dags för omrörning.

Här är pumpen monterad för recirkulering och ihop med plattan är detta någon sorts ”E-BIAB” eller nått. Med en STC1000+ är detta ett litet minibryggverk om bara induktionsplattan skulle vara manuell.

pH mitt i prick.

Vörten är tillbakaflyttad till BK60 för kok och termometern är bytt till Fahrenheit för test.

Vantilationsröret påkopplat och absolut noll fukt i bryggeriet även med denna setup. Sweet!

En liten bittergiva med Hallertauer.

Fahrenheit följer ju ingen logik alls men jag tänkte att det vore bra att lära sig några värden till när man läser recept från amerika.

Koket och den låga nivån…

…som inte riktigt smeker hela spiralen om man säger så.

Kristallklar vört påväg mot jäshinken.

Två paket 34/70, rätt i bara. Orkade inte hålla på med rehydrering den här gången, det blir nog öl av det ändå.

Vörtprovet i väntan på OG-mätning. Hamnade på 1.045 vilket var lite lägre än jag hoppats på men setupen var ju inte direkt intrimmad.