Monster Milll MM3

Jag påbörjade förbättringen av min gamla maltkross genom att bygga en större hopper men sen fick jag tipset från en läsare att limmet i det kompositmaterialet jag använt är hälsovådligt. Nånstans i det här skedet bestämde jag mig för att uppgradera hela krossen och även själva krosstationen (skåpet behövdes till tvättstugan dessutom). Därför har jag nu gått över till en Monster Brewing Hardware ”Monster Mill MM3” som har tre valsar istället för mina tidigare två. Det är fortfarande endast en drivande axel och ett ”par” av två valsar som går att justera avståndet på för att finlira krossgraden men malten kommer nu förkrossad av den övre valsen. Övre valsparet krossar på 1,5mm så det som främst sker är att skalen avlägsnas från kärnan så intakta som möjligt, eventuellt delas kärnan i någon enstaka bit också. Det undre paret, dvs extravalsen och den drivande övre valsen (en vals jobbar dubbelt) krossar sedan kärnan till önskad storlek från nära 0mm upp till 1,4mm. Jag har tidigare krossat all min malt på 1.0mm, dels för jag tycker det fungerat bra i mitt bryggverk men större har inte varit ett alternativ då jag kör med en hel del vete som är mindre i storlek och passerar krossen knappt krossad på 1.2mm. Fördelen, den enda fördelen, med en tredje vals är att skalen inte blir lika krossade som man vill ha kärnan. Hela skal underlättar genomströmningen av vört genom maltbädden och är ett krav för RIMS-verk som jag använder. Brygger man med BIAB (utan recirkulering) är detta inte alls lika viktigt och man kan krossa betydligt finare. Ju finare krossning desto högre utbyte (eller kanske främst snabbare och kommplettare konvertering) av malten sker men ju fler skalbitar desto större risk för strävsmakande tanniner i ölet i slutändan. Det gäller att hitta den gyllene medelvägen här och vad som är rätt för mig är kanske odugligt för dig, en av anledningarna till att många köper en egen kross istället för att köpa färdigkrossad malt. För mig är även färskheten på malten av yttersta vikt. Jag krossar direkt före jag ska mäska in numera. De färskaste och finaste maltsmakerna går förlorade snabbt och efter någon timme är de oxiderade och borta. Tänk er att ta en tugga av ett äpple och låta det stå framme, syre reagerar med innehållet när skalen är borttaget och oxideringen är ett faktum. Visst är det en tidsbesparing att mala kvällen innan men jag har löst just den biten på ett annat sätt, automatiserad krosstation. Detta är såklart finlir och det går att göra bra öl med färdigkrossad malt som legat hos posten några dagar och i ett bryggeri några veckor men ska vi jaga de där sista procenten bättre öl (vilket jag tycker att vi ska) så är det bättre att krossa precis före bryggning och inte en vecka innan…

Storleken har betydelse…
Ja på krossning då alltså, inte själva krossen. Jag har fått reda på av Åbros bryggmästare att de krossar all sin malt på 0.37mm vilket är betydligt mindre bitar än jag hört någon hembryggare krossa på men troligtvis har de väldigt många valsar eller så förfuktar/våtkrossar (wetmilling) dom malten vilket är extremt krångligt i hembryggarsammanhang. Däremot kan man försiktigt förfukta malten genom att spraya den med 2% vatten mot maltmängden (5 kg malt ger 1 dl vatten) en kvart före man krossar den, en metod som förvisso ger helare skal mot finare krossning men man får passa sig så det inte blir fukt i kvarnen som kan ge upphov till rost och kanske mögel i längden. Fukten tränger dessutom in i maltkärnan och gör den mjuk och mjölig vilket kan ge lite ”mosigt resultat”. En metod att experimentera med om man har problem med lakningen men annars skulle jag avråda då den ger lite mer mjöl i resultatet (se jämförande bilder längst ner i detta inlägg). Vete ska tåla samma vattenbehandling trots avsaknaden av skal men när jag testat så vill inte krossen nypa tag i veten som blir silkeslen så den skulle jag avråda helt till att förfukta, även om Braukaiser säger annat. Att kvarnen kan ha svårt att nypa tag i malten är även något jag märkt för ”vanlig” kornmalt.
Tillbaka till Åbro, att krossa så smått som 0,37 mm är även det något jag starkt avråder från om man inte gillar huvudvärk och blaskande under sin bryggdag, det är ganska nära mjöl vi diskuterar här. Men med tre valsar kan 0,6-0,9mm däremot vara något att experimentera med. Börja stort och minska succesivt allteftersom du märker att det fungerar, främst lakningen.
Mindre krossstorlek på malten ökar utbytet och effektiviteten, det är därför man strävar nedåt i storlek. Att öka sin effektivitet är dock inget större självändamål för hembryggare eftersom våra små maltmängder inte ger några större besparingar från 75 till 80% brygghuseffektivitet. På sin höjd kan vi spara 5-10kr per bryggning vilket är en struntsumma på sex timmars nedlagd arbetstid men för stora bryggerier rör det sig om många tusenlappar per dag och då blir det genast mer intressant. Något som är desto viktigare (iallafall för mig) är att få en jämn effektivitet från bryggning till bryggning så OG:t hamnar som förväntat +-2ö. Det är trist att hamna t.ex. 10ö för högt med en för stark öl som resultat eller missanpassad beska för stilen då ölets alkoholhalt inte balanserar mot beskan t.ex. Den gyllene medelvägen, lagom, perfekt för just min utrustning. Det är vad man ska fokusera på. Det ska vara roligt att brygga och en igensatt lakning är oerhört trist. För låg effektivitet kan kännas nedslående också, som om det skulle vara ett tecken på att man är en sämre bryggare men jag tycker man inte ska dra det här för långt. Ligger man i spannet 70-80% så kan man gott vara nöjd. Under 70% så finns ser jag det som en indikation på att något är lite snett i processen och det kan vara läge att undersöka och tweaka. För oss med bryggverk finns dock en begränsning i hur mycket malt det får plats och vill man brygga starka öl är en dålig effektivitet ingen höjdare. Då är det lite mer motiverat att jaga effektivitet än att spara 5kr på malt…

Stål och aluminium
Monster Millen, för det här är ett riktigt monster faktiskt, är en tung och gedigen pjäs som väger flera kilo och känns massiv och oförstörbar. Sidovagnarna/basen är tillverkad av 6061 aluminium medan de tre 6-tumsvalsarna är av en 1144 stållegering. MM3 finns i en 303 ”rostfritt stål-variant” men den är främst för större bryggerier som använder krossen dagligen och professionellt bruk. För hembryggare ska standardmodellen fungera mycket väl, tillverkaren anser att deras stålval bör göra att krossen håller för nästan dubbla tiden jämfört med konkurrenternas produkter vilket endast tiden kan utvisa för min del. Den härdade varianten kostar dessutom 2000kr mer än standardmodellen.
Krossen är extremt välbyggd med rejäla rattar och reglage. Något som överraskade mig är dock att den inte hålls ihop av något om den inte är monterad på en basplatta, den kan med andra ord falla isär så var försiktig med hanteringen innan den sitter på en träskiva. Jag monterade den på originalträskivan vilket man inte behöver, vilken träbit som helt duger gott sålänge det är rejält trä (inga klena spånskivor eller farligt limträ). Skivan satte jag sedan i ett köksskåp från IKEA som rymmer en avdankad jäshink jag samlar malten i. På detta sätt slipper jag damm i bryggeriet.

Hastighet
Monster Mill MM3 krossar väldigt snabbt, malten fullkomligt flyger igenom även på låga varv. Med min nya krossstation och stora hopper spelar hastigheten i-och-för-sig inte längre någon roll, jag häller i malten, trycker på start och förbereder annat i bryggeriet men för den som som handvevar eller sitter med en skruvdragare är detta kanske intressant fakta. Monster Mill 3 kräver en rejäl borrmaskin för att fungera optimalt eftersom en vals ska krossa malten två gånger men min 30 år gamla Bosch på sladd är en duglig partner som klarar av att snurra på ca 180 RPM även om det är precis på gränsen styrkrmässigt. Jag skulle inte rekommendera en batteridriven skruvdragare för 299kr från Biltema för denna uppgift, det krävs rejälare doningar.
Hur blir resultatet då? Jo den krossar riktigt snyggt och korrekt på de inställningar jag testat hittills (0,9mm och 0,8mm). Skalen har inga taggiga kanter från slitskador och det blir anmärkningsvärt lite mjöl. Just mjöl är något som ger grumligt vört med mycket varmdruv både vid uppkok och efter kok så jag försöker hålla mängden nere så gott det går. Kärnan delas i 4-5 delar som är jämnstora och intakta. Se bilder längst ner i inlägget.

Vad ingår
Krossen går att köpa lös med bara sidostyckena och valsarna. Sedan finns basplatta och påmatningstratt, förlängning eller påbyggnadsdel till påmatningstratten och handvev som separata tillbehör. Jag rekommenderar påmatningstratten då den även har ”långsidorna” på kvarnen som annars är exponerade. Påbyggnadsdelen är främst för oss som maler mycket malt (över 10 kg) och som vill kunna gå ifrån kvarnen under själva krossningen. Påbyggnadsdelen rymmer upp till 17 kg (!) och bör duga för de flesta hembryggares behov. För standardstorleksbryggare vilket jag anser 19-25l vara, går det alldeles utmärkt med standardtratten som rymmer 5 kg, att fylla på standardtratten i halvlek vid behov tar ju 5 sekunder. Basplattan som följer med i ”standardtrattpaketet” är smidig, även om det är en simpel träskiva är det skönt med färdigt hål i botten och skruvhål som passar direkt in i krossen.

På minussidan
Såhär långt i recensionen är allt guld och gröna skogar men det finns två nackdelar med denna kross. Den mest uppenbara för många är kanske priset, ja den är ganska dyr; 2295kr för själva krossen, 695kr för tratten och skivan 395kr för påbyggnadsdelen. Kvalitén på denna kross är dock oerhört hög och den kommer prestera väldigt länge. Men man får valuta för pengarna tycker jag och för de med andra dyra hobbys hobbys (cykling, motorsport och ridsport är kostsamma har jag hört) är denna pryl kanske inte en ögonbrynshöjare men av någon anledning är många ölbryggare ständigt på jakt efter att i det längsta hålla kostnaden nere så mycket som möjligt. Vill man spara en slant med denna kross går det bygga påmatningstratt och basplatta själv, krossresultatet blir precis lika bra…
Den andra och främsta nackdelen är något som lever kvar långt efter att man glömt prislappen, nämligen att krossen är väldigt krånglig att justera eller rättare sagt kontrollmäta kross-storlek på för justeringen i blindo är busenkel. Det ligger i en trevalsars natur att det är den undre valsen som man justerar avståndet på för krossning nummer två. Problemet är att det inte går att komma åt den valsen med bladmåttet utan att först montera bort påmatningstratten (för att öppna upp sidan) och sedan ta bort hela krossen från basplattan för vinkelns skull. Först då kan man föra in ett standardbladmått på korrekt sätt och mäta/justera avståndet. Detta är alltså inget man vill göra speciellt ofta och definitivt inte för olika maltsorter (t.ex. korn och sedan vete) under samma bryggdag. Lösningen är såklart att ställa in en optimal storlek för allt man krossar och sedan behålla den öppningen mellan valsarna, för alltid, i evighet, amen. Detta är ändå min föredragna metod men emellanåt vill kontrollfreaket i mig kolla att inga valsar smygit iväg åt något håll, då är det tyvärr demontering som gäller… Krossstorleken är tyvärr inte heller markerad på rattarna, trots att grundinställningen på 1.1mm är förinställd från fabrik, så det går inte att höfta någon justering utan demontering. Tillverkaren rekommenderar att man gör en markering själv det första men gör, detta kunde de gott ha kostat på sig att rista in från fabriken tycker jag.

Sammanfattning och omdöme
Jag upplever att detta är en extremt gedigen maltkross som krossar malten oerhört bra, bättre än allt annat jag sett faktist. Tre valsar är lyxigt och väldigt tungdraget men krossningen blir verkligen perfekt med vackra skaldelar (endast en ölnörd kan se skönheten i ett krossat skal). Jag kan inte ge annat än full pott för krossresultatet och kvalitén på själva krossen även om jag tycker konstruktionen för kontroll av bredd mellan valsarna är undermålig. Instruktionen för montering, både av påmatningstratt och påbyggnadsdelen var inte heller så bra med en dåligt kopierad bild som visade tillvägagångssättet så jag fick klia mig lite extra i huvudet och konsultera bilder på nätet innan jag insåg att jag satt muttrarna på fel sida (de ska vara på utsidan så vet ni det). Jag tror verkligen jag kommer ha denna kross resten av livet om jag bara sköter om den lite och jag rekommenderar den helhjärtat. Om ölet kommer bli betydligt godare än om du krossat den med en Bulldog Maltkross för under halva priset? Inte så länge du inte har problem med tanniner från dåligt krossade skal. Men möjligheten att finlira sin krossstorlek för att få bra lakning eller cirkulering, det går tveklöst! Sammanfattningsvis; Monster Mill MM3 är en grym kvalitétsprodukt men kanske inte det allra första man lägger pengar på som hembryggare. Monster Mill MM3 finns att köpa på Humlegårdens Ekolager för 2295kr och här är länk till tillverkaren Monster Brewing Hardware.

Valsarna vilar på lager (kullager?) av brons som ska ge lågt motstånd dvs. hög hastighet med lågt slitage.

Ser lite ut som en gubbe med stor näsa.

Här ser man de två övre valsarna och den undre justerbara ”finkrossarvalsen”.

Påmatningstratten är triangeln och sidorna ner övre krossen. Påbyggnadsdelen är bara ”boxen” ovanpå.

Låsskurvarna på sidan ska dras åt för hand och är till för att låsa fast inställningen på valsarna så man inte ändrar inställning av misstag.

En tvåvalskross mäter man avståndet mellan valsarna rakt ner uppifrån som denna vy men dessa valsar är ju fixerade på 1.5mm på denna modell.

Därför får man montera bort påmatningstratten, lägga krossen på sidan så man kommer åt, och mäta mellan det övre paret och den tredje valsen.

Bladmått, kostar ca 40kr och finns på både Biltema, Claes Ohlson mfl. Borde ingå i priset på en premiumkvarn som detta.

Basen, träskivan, har ett utsågat hål lagom stort för krossen och fyra hål för de medföljande skruvarna.

Här markerar jag hur stort hål min krossstation behöver för att montera skivan fast i köksskåpet. Själva hålet vill jag inte visa, det blev inte så snyggt med tanke på vilket värdelöst material IKEA använder i sina grejer. Jag tog upp hålet med ett borrat hål och sedan en sticksåg. Hålet täcks ändå av basplattan till krossen så hålet får vara precis så fult det vill!

Det fiffiga med köksskåp är att hyllplanen går att anpassa perfekt till uppsamlingsskärlet, i detta fall en gammal avdankad jäshink jag precis får plats med 11 kg malt i. Borren är farfars gamla faktiskt så den har mååånga år på nacken. Kvalité lönar sig i längden… Krossstationen kunde fått vara 5 cm längre/djupare men borren vilar precis på handdaget samt stödhandtaget som täcks av borrhuvudet i denna bild.

Såhär ser min nya krossstation ut. Jag saknar en snyggare strömbrytare, just nu använder jag mig av en förgreningsdosa med knapp på men jag ska lösa någon elegantare lösning vid tillfälle.

Till vänster; förfuktad malt (2% vatten som dragit en kvart). Till höger; torr malt direkt från maltsäcken. Bägge körda först genom 1,5mm (den låsta storleken) och sedan på 0,8mm på undre krossparet. Notera mängden mjöl bredvid och den vänstra högen. Mängden är inte den samma utan några nävar av bägge. Vill man göra ett vetenskapligt test av detta krävs staplade silar som används för att utvärdera malt på professionell nivå. Accidentalis brewing har gjort precis detta test fast ordentligt för den som vill nörda ner sig.

Närbild på den förfuktade malten. Skalen är väldigt snygga och hela med perfekt isärtagning. Kärnorna är dock mosiga och lite mjöliga, snudd på mjuka.

Torrkrossad malt. Skalen är väldigt snarlika från den våtkrossade men notera att kärnorna ”spruckit” till mindre bitar men ser ut som pärlsocker. På en tvårullars kross kommer skalen se betydligt mer olika ut där den torra malten kommer ha mindre skalbitar.