Lindhs PILS (v2)

Nu har det lugnat ner sig lite med jobbresandet vilket borde möjliggjort mer ölbryggande för min del men ett knippe dagisbaciller har spökat med familjens hälsa senaste tiden. Efter att ha varit två gånger i Tyskland på kort tid och druckit en rad olika tyska pilsener har jag fått ännu mer blodad tand på att brygga pils. Jag skriver pilsener och pils eftersom tyskarna är noggranna med att inte kalla sina öl för pilsner eftersom det syftar på ölet från den tjeckiska staden Plzeň. Pilsener blir då motsvarande ”ett öl i pilsnerstil” och pils är förkortningen på densamma. Min idealpils ska vara riktigt ljus, kristallblank med högt fluffigt skum, ha eleganta pilsnermaltsdofter som gärna får dra åt det gräddiga hållet och med stora inslag av nobel örtig humle både i doft och smak. Detta kompletteras med en betydande beska som pendlar mellan stor till kraftig. Absolut inga smakbidrag från jäsningen eller andra felsmaker får finnas. Man skulle kunna tro att det med en stor dos humle skulle gå att dölja en del diacetyl t.ex. men på ca 4.8% och i princip enbart premium pilsnermalt finns det inte tillräcklig ”rökridå” för misstag. Min förra version av denna öl blev väldigt lyckad med fina och eleganta smaker. Beskan var markerad men mer åt en vardaglig tysk pils istället för den kraftfulla Jevern. Stora inslag av humle fanns i både doft och smak men till denna version ville jag skruva upp det hela ett varv. Maltnotan var densamma som förra gången dvs 100% extra ljus premium pilsnermalt så där gjordes inga justeringar, inte heller i mäskprogrammet. Humlemässigt däremot la jag till 50% mer humle (100g) så jag hamnade på totalt tre påsar Hallertauer utöver bittergivan av högalfahumle (Centennial). Jästmässigt körde jag även denna gång en splitbatch mellan WLP838 och WLP860 men jag kan ärligt säga att skillnaden mellan de två är hyffsat liten och till en tysk pils kvittar det. Nu hade jag två slurrys sparade som bägge behövde få sig lite näring och på 60 liter vört behöver jag all jäst jag kan få tag i. Min plan är att bara ha en huslagersträng och även om jag tyckte 860n var något mer spännande i en Helles så lutar det åt att 838an får agera husjäst närmsta framtiden eftersom 860n är en s.k. tillfällig jäst som inte går att köpa hela året. Jag tycker 838an presterat väldigt bra för både pils, helles och modern ljus lager men några superstora skillnader mot 34/70 skulle jag inte säga att det är. Jag har dock inte gjort en spiltbatch på de två ännu men det ska jag göra vid tillfälle. Just till lager är torrjäst väldigt smidigt och 34/70 är ju världens mest använda jäststamm men den är också något av en hybridstam dvs. någonstans mellan lager- och alejäst.

Nytt för dagen
I princip alla bryggningar brukar innebära att jag antingen testar någon ny utrustning eller ny metod men det närmsta jag kommer denna gång är att jag möblerat om i bryggeriet. Jag upptäckte att det samlats en del fukt under diskbänken där den stod inklämd i hörnet och när jag plockat bort den för att torka upp slogs jag av tanken att den nog skulle göra sig bättre längs med långsidan av väggen istället. Även avståndet till avloppet kortas ned avsevärt på denna flytt och en kvart senare var det installerat och klart. Det är lite av denna typ av anledningar som jag inte velat stressa på bryggeribygget eftersom det tar flertalet bryggningar att hitta en planlösning man trivs med. Jag är redan inne på tredje ommöbleringen sedan april men nu känns det som jag är något på spåren. Jag har satt upp en rad krokar för alla verktyg så jag snabbt kommer åt dom men också bara kan hänga upp dom direkt efter diskning utan att de behöver torka. Allt för att underlätta bryggdagen så mycket som möjligt eftersom jag har svårt att få tiden att gå ihop. Jag har även fått in en duschkabin flyttad från tvättstugan in i bryggeriet. Den underlättar diskandet av både fat, jäshinkar men även maltröret till Braumeistern eftersom jag kan spola med högt tryck utan att bekymra mig om att hava rummet blir blött. Jag saknar fortfarande varmvatten i bryggeriet men det ska jag lösa på sikt. Måste bara hitta en prisvärd rörmokare först. Avlopp till min bryggardiskbänk är tänkt att installeras vid samma tillfälle.

Bryggningen
Bryggningen gick väldigt smidigt och utan några större avvikelser. Jag vägde upp malten, vägde salterna/mjölksyran samt fyllde och förvärmde vattnet dagen innan precis som vid förra bryggningen. Detta spar mig ca en halvtimme på början av bryggdagen eftersom allt är iordningställt och redo. På morgonen dagen därpå krossade jag först malten och mäskade sedan in och tryckte på start. De två momenten, alltså hela själva uppstarten, tar då en kvart istället för 30-45 minuter vilket kan vara stressigt att få till ibland som småbarnsförälder. Sen behöver jag inte komma tillbaka till bryggverket på knappa tre timmar mer än att trycka start på lakvattenvärmningen som jag har en 30 minuters timer på vilket ger lagom lakvattenteperatur.
Mäskprogrammet bestod av en stegmäskning med proteinrast, betaamylase, alfaamylase och kort utmäskning. Tider för rasterna och den tiden det tar att öka temperaturen mellan stegen ser ni nedan. Den uppmärksamme minns hur jag mätte upp stegtiderna vid tidigare bryggning så ”rise time” nu stämmer bra och 2h 47m är ganska nära hur långt just detta mäskprogram tar att genomföra med 12 kg malt och 60 liter vatten.

Det blev semmelknödel till lunch
Medan mäskprogrammet gjorde sitt tog jag med familjen till Turinge marknad för att köpa lite sköna korvar, salami och rökt fläskfilé samt rasta ungarna i en sådär ickestarsannad hoppborg. Hemma igen något stelfrusna vid lunchtid, precis i lagom tid för lakningen. En smidig sak med Braumeistern är att den pausar men även ”håller kvar” när det är dags för bryggmästaren att göra något, i detta fall lyfta upp maltröret och börja laka. Utmäskningstemperaturen bihehålls till jag har tid att närvara precis som när inmäskningstemperaturen är uppnådd. Åter till lakningen; Denna gång lakade jag som sist med maltröret vilandes ovanpå Braumeistern med mitt slitna kylskåpsgaller emellan vilket är den metod jag måste ta till när jag brygger 60 litersbatcher alternativt flytta över maltröret till ett annat kärl (Patina 36l-kastrullen t.ex.) vilket ger lite snabbare uppvärmning till kok men lite mer disk i slutet av dagen och mer kladd på bryggbänken. Jag samlade ihop totalt 74 liter (grain absorbtion 0,50l/kg malt) för kok och även denna gång visade refraktometern fel preboil gravity-värde vilket jag nu utom tvivel konstaterat beror på att den söta vörten inte är en homogen lösning före kok. Olika temperaturer med motsvarande olika sockerkoncentrationer flyter omkring som i en tombola i bryggverket och på en provstorlek på en tesked kan detta ge rejäla felmätningar. En bättre variant är att mäta SG någon minut in i koket men då är det lite sent att komplettera mer mer lakvatten ifall men hamnat för högt i koncentration. Om någon kommer på en bra lösning för hur man ska mäta PBG direkt (utan hydrometer) direkt efter lakningen så skriv gärna i kommentarerna nedan!

Bortglömd metallpinne
På grund av extremt kaffesug glömde jag bort att sätta distansen mellan Braumeistern och huvan jag använder som avledare av kondens så första halvtimmen av koket blev vrålkok tyvärr men som plåster på såren så kunde jag städa bort väldigt mycket koagulerade proteiner längs kanterna på Braumeistern och i huvan (se sista bilderna nedan). 60 minuters total koklängd och sedan kylning medan jag gick en hundpromenad i det bistra höstrusket. Vid 18c flyttade jag vörten till de två jäshinkarna på 60 respektive 30 liter för fortsatt kylning i kylskåpet ner till 9c. Sedan diskade jag Braumeistern som är det enda kvar att diska vid slutet av bryggdagen eftersom jag diskar av allt annat direkt när det är använt. Syresättning och pitchning av jäst gjorde jag morgonen därpå före jag åkte till jobbet när temperaturen hamnat rätt i jäshinkarna.
En väldigt smidig bryggdag där enda avvikelsen var det något höga OGt på 1.053 där jag siktat på 1.048. Detta beror självklart på att jag hade i ett kilo malt mer än vanligt för att kompensera för eventuella felvägningar jag gjort tidigare bryggningar med en dålig kombination av våg och skål att väga malten i men även väldigt höga mäsk- och brygghuseffektiviteter. Jag hamnar hellre någon pinne över förväntat än längre vilket är ganska barnsligt av mig men jag känner det ändå lite som ett tillkortakommande att inte nå önskat OG. Precis som om det skulle vara ett tecken på att jag är en bättre bryggare vilket det absolut inte betyder. Sedan jag upptäckte att min maltvägarhink inte gav noggranna vikter så har jag på agendan att finslipa min Beersmithprofil igen vilket kommer ta flertalet bryggningar då jag vill ha ett medelvärde att utgå från. Jag fyller på alla mina värden i ett exceldokument men jag har upptäckt att mina veteöl avviker en hel del datamässigt. Jag tror det beror på att det bara är hälften så mycket skal vilket påverkar kanske både mäskning och lakning men jag har inte kommit fram till någon definitiv slutsats i detta ämne ännu. Veten är ju mindre i storlek vilket gör att den inte krossas lika bra som korn, eventuellt sjunker effektiviteten lite av det.

Brygglogg
Lägger på 50g hallertauer på 15m och 50g på 5m för mer humlesmak och arom.
Minskar bittergivan något då jag ökat de andra givorna.
Går från 10,8kg till 12kg då jag tror jag haft mätfel på vågen tidigare. Siktar fortfarande på 1.048.
Dagen innan; väger 12kg malt som visar sig vara exakt 20l i en jäshink, sjnk något under natten. Mäter upp 55l i BM och 25l i Patinan och har i salter och mjölksyra. Starsannar jäshinkarna.
Vattnet höll pH 3.4 med mjölksyra och salter vid 30c.
08.05 sätter vatten på värmning både bm och patina. Planerar lakning till 12-ish. Krossar malten ner i stora boxen vilket fungerade bra. Inmäskning gick bra men uns av degbollar.
09.00 inmäskad, mätte pH till 5.6 efter 30 min.
12.38 lakad och 87c
13.40 kokat i 30 min
74,2 l preboil med lite dropp kvar, gav grainabsorbtion på 0,50 l/kg.
SG 1.052 uppmät med refraktometern 5 min efter kokstart vilket är orimligt högt värde.
Glömde bort distansen till huvan och kokade således 30 min med huvan direkt på vilket gav extremt kraftigt kok med mycket proteiner jag torkade bort längs kastrullkanterna.
70,8 l postboil vid 100c ger uträknat 68l postboil vid 20c (4%). Enligt min BS-profil bör jag ha 67,7l efter kok (before cooling). Uträknat bortkok på 3,4l vilket låter något lite.
Hur stora losses har jag efter kok till humle och druv? 5l har jag skrivit i profilen dvs töm ner till kranen och sen ska 4l till ut. Mycket humle gav ca 7l loss denna gång.
1.053 med refrktometern men lutar mer åt 1.052 med hydrometern som dock är svårläst med för få streck. Ger BH eff. på 95.1% på 68l (dvs 5l loss) eller 84% med 60l i hink.
Cirka 1 kg malt för mycket.

Min nya hörna för diskning men även avlastning/mätning vid bryggningen. Rejält med upphängningsmöjligheter vilket är väldigt smidigt.

Som ni ser finns det avlastningsyta på bägge sidor av bryggbänken och även ovanför till höger där jag sätter huvan när jag lyfter på locket för lakning eller humlegivor.

12 kg malt visade sig vara nästan exakt 20 liter. Tänkt om jag inte vore så petig med gram och bara kunde hälla upp malten i en hink istället, vad smidigt det vore.

Gummilisten som säkerligen inte är livsmedelsklassad fortsätter att hindra små skalrester från att smita emellan även om jag tror att filtret från Bac brewing inte behöver något ytterligare hinder. Listen sitter här enbart på det tjocka filtret eftersom det inte får plats på bägge då Bac brewings är större än originalfiltret.

Min hederliga Bosch slagborr krossar malten med lätthet vid ca 180 rpm. Mycket nöjd med denna setup.

Hoppern eller den behållare som håller den okrossade malten rymmer ca 2,5 kg vilket är på tog för lite för mig. Minst 6 kg men gärna 14 kg hade varit perfekt. Tänker mig att spånskiva blir oerhört fult om jag ska bygga en förlängning så jag avvaktar en bättre idé.

Allt grönt ska bli vitt när jag bara får loss lite tid. Ja det är viktigt för mig, nej ölen blir inte bättre av det. Eller kanske lite grann bättre.

Jag har börjat mäta pH:t på bryggvattnet innan inmäskning. Exakt vad jag ska med denna kunskap till vet jag inte men i första hand vill jag se om det blir någon variation över tid.

Tror det här är första bilden jag lägger upp där man tydligt ser min talja. Den har varit avskuren från sammanhanget tidigare vilket varit en miss från min sida. Har man någon av de mindre Braumeistermodellerna behövs den inte men till Braumeister 50 är det ett smidigt tillbehör som gör lyftet både enklare men kanske främst säkrare. Denna talja är från Biltema och kostade 50 kr. Jag fäster den direkt i originalhandtaget som man använder till ”dödslyftet”.

Jag får lite högt pH med min extremt ljusa pilsnermalt och maxdos mjölksyra men det är perfekta området för betaamylasens enzymer.

Lakningen av maltröret ovanför Braumeistern med kylskåpsgallret emellan.

Kylning efter kok. Jag kör första stunden utan lock för att snabba på det hela lite. De första 60 graderna sjunker väldigt snabbt men sen går det långsammare från 40c till 20c. Att köra kylspiral ner till pitchtemp för lager känns som rejält slöseri med kranvatten.

Bryggolle som isoleringen heter är av motsvarande plast som lastbilsflaken så blir den kladdig är det bara att spola av. Mycket smidigt även om den är i dyraste laget.

Maltröret spolar jag av i duschen numera och slipper förhoppningsvis skvätta ner hela mig.

Jag mäter fortfarande OG både med hydrometer och refraktometer. Just denna refraktometer är inte tvåpunktskalibrerad (min förra gick sönder, igen) och visar 1ö fel vilket inte är hela världen men något störigt.

Flytt till jäshink för vidare kylning i kylskåp.

Jag samlar alltid upp lite av det varma kylvattnet i en hink för att diska Braumeistern med senare och innan dess brukar jag passa på att låta gummidetaljer ”diskas” en halvtimme.

Detta är vad som händer vid kok utan distans, proteiner bubblar upp och fastnar på insidan av huvan. De är lätta att skölja bort här men letar de sig upp långt upp i ventilationsröret är disken betydligt tråkigare.

Redan vid slutet av bryggdagen är ordningen redan åter vilket tidigare brukade dröja till långt in på dagen därpå.

 

Lindhs PILS v2 (Tysk pilsner)

Batchsize: 60.00 l Boil time: 60 min OG: 1.053 SG FG: 1.010? SG Alcohol by volume: 4.8-5.2%? Bitterness: 38.5 IBUs Color: 4.3 EBC Color   Ingredients Water Prep Amt Name Type # %/IBU 20.00 ml Lactic Acid (Mash 120.0 mins) Water Agent 1 – 10.00 g Calcium Chloride (Mash 120.0 mins) Water Agent 2 – 5.00 g Epsom Salt (MgSO4) (Mash 60.0 mins) Water Agent 3 – 5.00 g Gypsum (Calcium Sulfate) (Mash 60.0 mins) Water Agent 4 –   Mash Ingredients Amt Name Type # %/IBU 12.00 kg Extra Pale Premium Pilsner (Weyermann) 2014 (2.3 EBC) Grain 5 100.0 % Total amount of malt: 12.00 kg Boil Ingredients Amt Name Type # %/IBU 30.00 g Centennial [10.00 %] – Boil 60.0 min Hop 6 11.5 IBUs 100.00 g Hallertauer [4.80 %] – Boil 30.0 min Hop 7 14.2 IBUs 100.00 g Hallertauer [4.80 %] – Boil 15.0 min Hop 8 9.1 IBUs 100.00 g Hallertauer [4.80 %] – Boil 5.0 min Hop 9 3.7 IBUs Total amount of hops: 330.00 g Fermentation Ingredients Amt Name Type # %/IBU 1.0 pkg Munich Helles Yeast (White Labs #WLP860) Yeast 10 – 1.0 pkg Southern German Lager (White Labs #WLP838) [35.49 ml] Yeast 11 – Yeast cells needed: 1173.9 Billion Recommended starter size: 17.24 l Brewing Mash Steps Name Description Step Temperature Step Time Mash in Add 60.01 l of water and heat to 38.0 C over 0 min 38.0 C 0 min Protein rest Heat to 50.0 C over 17 min 50.0 C 20 min Beta-Amylase Heat to 62.0 C over 16 min 62.0 C 60 min Alpha-Amylase Heat to 70.0 C over 11 min 70.0 C 30 min Mash Out Heat to 76.0 C over 8 min 76.0 C 5 min Mash pH@20c Estimated mash pH with salts: 5.74 First measured pH: 5.40 9.5 ml Lactic Acid (88%) recommended to reach target/final pH of 5.20 Sparge steps Batch sparge with 2 steps (Drain mash tun , 21.12l) of 76.0 C water Measured data PreBoil volume (100c): 73.79 l End of boil vol (100c): 69.79 l Volume in fermentor (20c): 60.00 l OG: 1.053 SG FG: 1.010 SG ABV: 5.6 % Mash eff.: 101.9 Brewhouse eff.: 84.00 %