Lindhs HOPS, Citra/Simcoe v3
Det har blivit mycket lagerjäsning på sistone och senaste bryggningen blev inget undantag. I jakten på min perfekta amerikanska pale ale (WLP090), som visade sig bli en Modern Ljus lager (34/70), gick vinsten för bästa humlekombination till slut (till de som minns) till min Citra/Simcoe som jag bryggt två varianter av innan ni kan läsa om här; V1 och V2. Kanske har jag inte skrivit det så definitivt och tydligt tidigare men en ren lagerjäst, endast en liten mängd karamellmalt och Citra/Simcoe som humlekombination blev slutligen till receptet jag inte visste hur jag skulle kunna förbättra. Förvisso ett ganska tråkigt sätt att nå fram till ett slutresultat men nu när jag inte haft den på tapp på ett tag så saknar jag den mycket. Därför blev det nu dags att brygga en version av den igen. I skrivande stund inser jag att jag aldrig bryggt just denna kombination på Braumeistern tidigare, inte för att slutresultatet skulle blir så stor skillnad på men ändock en iakttagelse. Nytt för dagen var att jag dragit en slang längs väggen som går till avloppsbrunnen. Det gör att jag slipper dra fram slang för kylvattnet men även att samma slang kan kopplas på mitt drainingvalve jag bryggt så jag bara öppnar kranen efter bryggningen och rengör Braumeistern på plats utan att bära hinkar med diskvatten som jag gjort senaste gångerna. Ingen stor nyhet men det fungerade mycket bra. Jag ska göra en mer permanent lösning framöver.
Tre fat blev fyra
Tanken var att göra 60 liter vilket varit min standardstorlek senaste tiden. Min våg eller rättare sagt den rostfria hinken jag väger malten i ville annat. Troligtvis är basen på hinken för stor eller så kan den svikta lite vilket ger fel mätvärde. Jag har kontrollvägt mot två andra digitalvågar på 3 olika vikter och alla visar på grammet rätt så om någon avvikelse skulle finnas skulle den torligtvis vara betydligt mindre än felet jag fick denna gång. Själva problemet, dvs. den för stora mängden malt, märkte jag redan vid krossningen. Samma maltmängd runt 10.5-11kg som jag använt senaste gångerna fick plötligt inte plats i jäshinken jag samlar den krossade malten i min kross-station. Jag tänkte inte så mycket på mängden just då utan mäskade in ändå. Plötsligt blev det smärtsamt övertydligt då mäsken blev stel som cement och mäskpaddeln gick att ställa i valfri position i mäsken. För att inte riskera en misslyckad mäskning slevade jag över några liter mäsk till en BIAB-påse som jag sedan la ovan maltpipan. För att även denna malt skulle mäskas i Braumeisterprogrammet fylle jag på med ytterligare 10 liter mer vatten. Detta gav mig den maxade batchsizen på nästan 80 liter ner i jäshink men då slarvade jag lite med kalldruven som delvis fick följa med i jäsningen. Jag försöker vanligtvis begränsa främst varm- men även kalldruv så mycket som möjligt även om mindre mängder kalldruv är bra för jäsningen. Till välhumlade öl tror jag dock inte så små skillnader som en del kalldruv gör någon stor impact på smakbilden.
Bryggningen
På grund av den tidsbrist som inmäskningen medförde mätte jag aldrig pH under betaamylasen utan hoppades att föregående salt- och mjölksyramängder ska ge mig ett liknande resultat som sist. Då var förvisso satsen mindre men nu hade jag i lite karamellmalt så udda kanske blir jämnt ändå. Inmäskningsvattnet mätte jag före inmäskning då jag hade i alla salter och mjölksyran redan före malten kom i, det höll pH 3.6. Jag mätte även pH på den färdigkokade vörten som visade det något höga värdet 5.4 men i värsta fall kan man alltid sänka pH lite senare i processen även om jag tror att det inte ska behövas i detta fall. Tillbaka till mäskningen. När jag kört färdigt mäskprogrammet lyfte jag över BIAB-påsen till ett galler ovanpå en annan kastrull. Sen höjde jag maltröret i två steg, först till pinnarna och sedan till galler ovanpå bryggverket och lät det droppa ett tag. Sen flyttade jag maltpipan ner till 36l-kastrullen som sist för lakning men innan jag lakade sammanförde jag mäsken från BIABpåsen till toppen. Detta gjorde att lakningen rann långsammare än jag är van vid men effektiviteten blev väldigt bra oavsett. Mina 52 litrar som då fanns i Braumeistern höll SG 1.054 och när jag lakat med 15 liter och sammanfört de två så låg SG på hela 1.053! Totalt samlade jag ihop en kokvolym på över 80 liter (mätte aldrig slutgiltig PBG). OG landade på 1.054 i slutändan vilket var lite högre än de 1.048 jag tänkte mig men med ett extra fat som vinst så måste jag ändå säga att det var ett riktigt bra utbyte som drabbade mig denna konstiga bryggdag. Lite starkare vört passar dessutom bra som komplement till humlemängden på 400 gram.
Summa summarum
Själva bryggningen som sådan, förutom felaktiga mängden malt, måste jag ändå säga gick väldigt bra. Ett problem uppstod men lösningen var både smidig och enkel med resultatet ett extra fat välhumlad lager. Någon LoDO-guldstjärna lär denna öl knappast få med två lakningar och flytt av mäsk till BIAB-påse men man lär så länge man lever. Efter kylningen delade jag upp vörten på en 60l-hink (full) och en 30l-hink (med 20l i) där lilla fick Mangrove Jack’s Bavarian Lager M76 torrjäst fast i form av sparad slurry medan stora fick en slurry South German Lager WLP838. Bägge började jäsa relativt kraftigt för att vara lager redan efter 12 timmar på 9c så jag hoppas hinna hem från mellanöstern (där jag just nu sitter i 45gradig hetta och skriver ihop denna bloggpost) i tid att tappa dom till fat för att köra med min spundapparat. Receptet nedan får ni ta med en nypa salt, jag har gissat basmaltmängden och justerat effektiviteten för att få något som motsvarar hur jag tror det blev. Humle och salter stämmer dock.
ps. Ni har väl inte missat att nya Beersmith-versionen kommit idag?
Vattenvärmning, ännu en normal och bra bryggdag.
Vattnet på 38c och redo för malten.
Den onormalt stora mängden malt i jäshinken.
Oklart hur mycket för mycket malt det är men uppskattningsvis ett kilo.
Själva krossningen blev mycket bra med hela och fina skal och kärnor i 3-4 bitar.
Själva boven i dramat. En fin hink som kommer få jobba med annat framöver, eller så går det lägga en lite spole (typ tom tejprulle) som koncentrerar vikten till vågens mitt.
Här är själva ögonblicket där jag inser att detta inte kommer fungera något bra även om jag skulle få plats med all malt utan problem.
Flytt till BIAB-påsen, som alltid en räddare i nöden.
Volymen med extra vatten före påsen kom på plats.
Dags att trycka på start.
Braumeistern ser ut att ha en trendig scarf.
Volym på vätska är beroende av temperatur som ni ser här, inte många centimetrar till goda under mäskingen.
Med bra brygghandskar går det till och med med mina känsliga flickhänder att skruva loss muttern i det 76-gradiga badet.
Avdropp av påsen först, ett moment jag troligtvis kunde skippat.
Dags för riktiga lakningen ner i kastrull på 2000w induktionsplatta för snabbare uppkok.
Disk… Är det overkill att ha en diskmaskin i bryggeriet? Troligtvis. Det går att köra ganska mycket av bryggeriutrustningen i vanliga diskmaskinen men det har inte blivit av ännu för min del. Främst maltpipan och kylspiralen skulle jag gärna rengöra den vägen.
Skaplig mängd! Ändå saknas några litrar på denna bild.
Trots den extra volymen krävdes distans mellan Braumeistern och huvan för att inte få för kraftigt kok eller överkok.
Ett fint andra hotbreak som jag ibland plockar bort och ibland låter koka ner. Det ser ut som en gummifilm så rent visuellt känns det bra att ta bort den.
Mmmm, humlesoppa. Men överkoket var nära när 200+200g åkte ner i koket. En sprayflaska är bra att ha till hands för nivån sjunker direkt av några sprut. Lite full-i-faan så körde jag med StarSanflaskan. Don’t bli rädd för the skum.
Kylning utan isolering men med huvan på pga alla j**vla getingar denna sommar.
Jag litar inte fullt ut på refraktometern ännu även om den är minutiöst kalibrerad, den visade sig vara exakt som hydrometern även denna gång.
Drainingvalvet påkopplat på det temporära avloppet…
…och ner i golvbrunnen.
Resultatet i väntan på att kylas ner till 9c. Kallvattnet i kranen är den här årstiden för varmt för att slösa ner i avloppet för att försöka kyla sista graderna. Kylskåpet gör ett bra jobb dock.
| Lindhs HOPS, Citra/Simcoe v3 (Modern Ljus Lager) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Batchsize: ca 80l Koktid: 60 min Brygghuseffektivitet: 90.00 % OG: 1.054 SG ABV: 5.9 %? IBU: 40ish IBUs EBC: 6.6 EBC Color
Total humle: 400.00 g
|
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Ser kalas ut. Några frågor!
Vilken funktion får du av 36l patina kastrullen med maltröret i? Det rinnar av förstås men det kan ju pipan göra på BM’n med. Mer effekt att värma med men du har väl en 3,2kw doppvärmare att stoppa ner i i BM då går det ju undan.
Kokade du allt i BM? Ryms det? Eller var
En del i Patinan?
Har du sugfläkt på ”huvan” jag skulle oroa mig för DMS annars?!
Du kör många raster och det är ju så enkelt på BM. Jag satt och läste John Palmers How to brew. Härom dagen. Och han dissar ju i stort sett allt vad raster heter vid användning av högmodifierar malt. Han påstår ju tom att
Det kan bli mindre maltig smak vattnigare? Har du gjort någon jämförelse mellan multi rast och standard single infusion? Skulle vara intressant.
Spundingen låter mycket intresant. Ska ta och beställa en sådan. Mer om det ämnet uppskattar vi.
Jag har gjort lite jämförelser mellan flaskjäst och tvångskolsyrat till flaskan fördel. Smakar rundare crispare. Men jag gillar inte att flaska så hoppas att spundingen kan ge samma resultat. Vas tror du om det?
Anledningen att laka vid sidan av är dels att höjden blir bekvämare att jobba i. Jag lakar med 20 liter för 60l-satser så då kan maltröret inte vara kvar i Braumeistern utan ovanpå är enda alternativet. Det funkar bra men jag labbar lite mer att köra i Patinan istället just nu. Jag har bara 1st 16A för stunden så jag kan inte köra både BM och 3.2kw-doppvärmaren samtidigt. Kanske kommer jag återgå till att laka rätt ner i Braumeistern för att slippa disk framöver men det ger mig lite fler möjligheter att laka vid sidan av som t.ex. Partigyle eller att laka i omgångar till önskad batchsize utan att överlaka med för lågt SG med tanniner som det ger. När jag lakat ner i BM direkt har en del malt följt med då jag höjer röret ovanför pga batchsize. Hamnar det lite malt i Patinan är det lättare att avlägsna än om det kommer ner i bryggverket (tro mig på denna =).
Jag kör utan sugfläkt och trots min extraljusa pilsermalt (alltså halva EBCn mot vanligt Weyermanns pilsnermalt) så får jag ingen DMS på 60 minuters kok. Jag har ganska låg tröskel för DMS och har problem med t.ex. STHLM Festival och Heineken av den anledningen. Om det fungerar för alla låter jag vara osagt men sålänge ölet blir bra så ändrar jag inget som fungerar.
Stegmäskning är ett helt inlägg för sig egentligen. Om vi börjar med min uppdelning av amylaserasterna så är det för köra dom i respektive optimala område. Jag styr FG genom att ändra tiden på betaamylasen istället för att höja eller sänka mellan 64-68c som en del gör. Alfaamylasen kör jag tills det är färdigkonverterat och eftersom alfaamylasens enxymer jobbar snabbare så behövs det inte så lång tid. Jag räknar med att ramp-tiderna även ger en del effekt. Jag har slutat med Carapils och använder betaamylasen istället.
Det där med att proteinrasten skulle vara utspelat kallar jag bull. Att en proteinrast runt 50-52c skulle förstöra skummet är direkt felaktigt, iallafall med mina öl. Mitt skum är extremt stabilt och fint. Det jag vill uppnå med proteinrasten är att mellanlånga proteiner bryts ner vilket ger blankare öl och fylligare munkänsla.
Ferualsyrarasten på 44-45c är direkt nödvändig till veteöl men det håller nog alla med om. Glucanase vid 45c ger mindre gummaktig mäsk och blankare vört.
Syrarasten är överspelad däremot, inte för att den inte fungerar utan för att den tar betydligt längre tid på sig än man tidigare trott. Ska man sänka pHt genom en längre tid runt 30-40c är det flera timmar som behövs. Framförallt pilsnermalt ger en mer komplex maltsmak med fler raster, till pale ale malt behövs inte proteinrasten eller om den ens gör någon speciell skillnad.
Det går jättebra att brygga öl utan raster men för mig är det mer intressant att stegmäska och då framförallt till tyska öl. Tiden det tar för mig att stega är samma som att köra infusion på 66c, jag trycker ju bara på start på Braumeistern och går därifrån. Jag är lite nernördad i Tyska bryggarskolan (jag läser t.om. Kunzes bok till bryggmästarutbildningarna i tyskland just nu) och tyskarna har lite andra åsikter än jänkarna när det kommer till bryggning. Kolla på germanbrewing.net för lite inspiration.
Jag är enormt trött på flaskor även om det är trevligt när man ska iväg. Jag har inte hunnit köra med Spunding så mycket ännu så något rejälare utvärderingsinlägg kommer dröja ett par bryggningar till minst.
Kör du något med overnight mash nuförtiden? Syrarast?
Kollar du konverteringen med jodprov? Funkar iodophor lika bra? Läste någonstans.
Tycker jag har lite dåligt kok i min antingen köper jag gummivästen eller kör med doppvärmare som extra knuff. Önskar bm hade varit trefas då hade det funnits kräm i överflöd. Tack Lindh för bra blogg.
Nej jag har slutat med overnight mash dels på grund av brandrisken efter att ha läst några skräckhistorier. Numera drar jag igång skapligt, hittar på något med familjen eller fixar något i huset medan den kör sina raster.
Det händer att jag kollar konverteringen med jodprov, jag har någon gammal flaska som aldrig vill ta slut men efter en halvtimme på 70c och tiden det tar upp till 76c så är det mer eller mindre alltid färdigt så tycker jag att PBG verkar schysst så låter jag det bero. Hade jag haft problem med mäskeffektiviteten skulle jag kolla desto oftare. Nu ligger jag alltid över 90% så jag är inte så nyfiken på om det är 95% eller 100% färdigkonverterat för någonstans där ligger det.
Jag har aldrig haft för dåligt kok i min BM50, snarare tvärt om och då speciellt med huvan där jag får överkok. Numera har jag en metallpinne (den som maltpipan ska vila på) som distans för att minska ner kokintensiteten men ändå kunna leda ut ångan genom fönstret. Jag trodde inte 3200w skulle klara att koka 80l tillräckligt bra men tji fick jag, såhär såg det ut: https://youtu.be/tF8wpS7shD0
Men ingen DMS och industrilagergenomskinlighet på ölen så kokar jag definitivt lagom hårt. Med huvan utan distans kokade det så kraftigt att jag fick mörkare vört, därför har jag slutat med det.
Heat to 62.0 C over 11 min 62.0 C 30 min
För att förstå detta rätt:
Du ”värmer upp” till 62 grader celcius, vilket tar cirka 11 minuter, och sedan låter detta vara i 30 minuter?
Har jag tolkat detta rätt?
Ja det stämmer. Mitt bryggverk värmer mäsken 1c på mellan 1 till 1.5 min beroende på omgivande temperatur och malt/vatten-mängd. Jag har angett tiden mest för att Beersmiths timer ska kunna gissa ungefär när mäskprogrammet är färdigt.
Hej,
Skulle du använda samma raster vid en IPL?
Jag använder det till det mesta men en IPL skulle en singelrast på 65c duga gott.
Något jag har lärt mig är att man får lära sig hitta nödlösningar under en bryggdag. Vad som helst kan hända 🙂 🙂 snygga bilder och recept!
Tack!
Ohoj!
Vid vilken temperatur jäser du denna och hur länge? Jäser du vid 9 grader under primären?
Tänkte prova att göra min första lager, och då tycker jag att humlen var i min smak på denna 🙂
Beroende på jästval, men en vecka till tio dgar vid 9c och sedan 17c en vecka för sekundärjäsning/diacetylrast. Sen lagring kallt önskad längd dvs så länge du orkar vänta.
Tack! Tänkte använda wlp838 som du använt i ditt recept.