Spundapparat eller Spunding valve
Kolsyra bildas kontinuerligt av jästen under jäsningen tillsammans med etanol. Därför år det lite dråpligt att vi köper kolsyra och tvingar den tillbaka in i ölet (om man inte kolsyrejäser i flaska). Stora bryggerier gör dock inte som vi hembryggare och tvångskarbonerar med CO2 i fatet efter avslutat jäsning utan dom bara stänger igen jästanken, ofta en speciell brighttank, så att kolsyran som bildas från sista procenten jäsning även kolsyresätter ölet. Svårigheten med att ”lägga locket på och stänga in jäsningen” är att få en lagom mängd kolsyra så man inte antingen får ett platt öl utan kolsyra, överkolsyrat öl eller ännu värre gör så jäskärlet exploderar. För att styra denna process använder bryggerier en spundapparat (även kallat spunding valve) som är en justerabar pysventil som släpper ut så mycket övertryck man vill dvs när ölet är logom kolsyresatt. Lite som en regulator för kolsyretuber fast tvärt om dvs. du reglerar hur mycket apparaten ska släppa ut ur fatet och inte hur mycket som ska pressas i. För att veta hur mycket tryck som är lagom sitter även en manometer kopplad före pysventilen.
Det är alla delar som behövs och metoden är enkel när man väl har apparaten; tappa ölet på fat strax innan jäsningen är helt avklarad, 1-2% är rimligt vilket motsvarar 5-10ö från FG beroende på startvärde. Tryck i lite CO2 så locket till fatet fastnar och du har lite övertryck att justera supndapparaten med första gången. Koppla på din spundapparat på Corneliusfatets co2-koppling och vrid på pysventilen till du släppt ut CO2 motsvarande det värde du vill ha i fatet vilket är beroende på ölstil och temperatur som den jäses i. En rekommendation jag läst är att 0.8 bar är en bra nivå för lagertemperaturer men jag har sett bryggare köra upp till 1.2 bar. Utgå från vanliga kolsyresättningstabellen för att hitta rätt nivå.
Det går att bygga en spundenapparat själv från smådelar men via Aliexpress eller Ebay är de färdigmonterade så billiga att det knappt lönar sig, kopplingarna är superbilliga medan pysventilen kostar motsvarande hela apparaten vid mina efterforskningar. Vill man däremot som jag kolsyresätta tre fat åt gången så finns det lite pengar att spara. Det är nämligen väldigt enkelt att använda en spundapparat till hur många fat som helst. Koppla lite CO2-slang mellan ett fyrvägsförgrening och köp några slangklämmor samt kolsyrekopplingar, sen kan man egentligen seriekoppla hur många fat som helst. En bonus jag inte testat ännu men som rimligtvis bör fungera är att det borde gå att koppla i ett färdigjäst fat (eller ett fat med någon annan vätska t.ex. vatten) som även det blir kolsyrat i samma veva som jäsningen kolsyresätter sig självt.
Vad är du vinsten med denna procedur? Förutom att man får kolsyran gratis så kommer flytten av ölet reaktivera jästen för den sista utjäsningen men kanske främst så äter jästen upp det syre som finns i fatet och ölet håller längre. Vill man inte köpa en massa prylar men ändå testa denna metod på ett enkelt sätt så kan man såklart prima i fatet precis som med flaskjäsning, antingen med sockerlag eller med Speise (sparad vört från koket). Samma apparat går även att använda för att jäsa under tryck vilket sägs hålla nere esterproduktionen så pass mycket att man kan snabbjäsa en lager vid högre temperatur utan felsmaker. Eftersom jag jäser en lager på två veckor plus en veckas lagring och därmed dricker ölet efter tre veckor så har jag inte varit så intresserad av att ytterligare snabba på det förloppet men kanske är det något jag kommer testa i framtiden för bloggens skull. Metoden ger mer jäst i fatet än om man låter ölet mogna på jäshink men det går att flytta ölet till ett nytt fat eller bara tappa ut jästen via tappkranen, viktigt är att man inte flyttar fatet i onödan då det blir lättare för sediment i botten att lossna.
Jag är egentligen väldigt nöjd med min jäsnings- och kolsyremetod redan men jag ville testa denna metod för utvärdering och skojs skull. Tidigare har jag tyckt att hållbarheten på de fräschaste smakerna varit för låg trots att jag varit väldigt försiktig med syresättning vid fattappning. Mina senaste 5-6 fat har dock smakat bra väldigt lång tid så det argumentet håller inte riktigt längre. Utvärderingen kommer ta ett par jäsningar så jag återkommer med kommentarer om några månader…
Jag köpte min spundapparat från Aliexpress här. Slangen är vanlig CO2-slang från Humlegårdens Ekolager.
Slangklämmor, fyvägskors, och kulkoppling från Ebay.
Min spundapparat såg ut som översta bilden när jag fick den förutom den lilla gråa muttern som ni får tänka bort från ”förebilden”. Jag tog bort överflödiga kopplingar och satte en slangnippel istället för en flarehane till kulkopplingen.
Här är alla delarna innan slangarna kapades till, slanglängden spelar ingen roll.
Flytt till fat via silikonslang.
Här kolsyresätts två fat bara.
I med lite för mycket tryck och pys ut till önskad mängd genom att vrida på skruven till spundapparaten.
In i kylskåpet igen eller kör diacetylrast för lager, tänkt på tryck kontra temperatur bara. Får man lite för lite CO2 är det lätt att fylla på i kegeratorn sen…
Gillar du Lindh Craft Beer? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då kan du skicka en donation via Swish på Swishnummer 0700 827038.
Pengarna går oavkortat till brygg- och bloggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Hej,
Hur lång tid tar det att kolsyra ett fat på ett ungefär?
Några dagar med denna metod beroende på hur seg sista jäsningen är. Kan ta 1-2v i värsta fall men man ska ju ändå lagra så det kvittar ju.
Snabbkolsyrning med tub går att göra på en kvart om man har bråttom.
Har alltid varit lite skeptisk till dem här, med tanke på att det är fler ämnen än koldioxid som lämnar via ett vanligt vattenlås, t.ex. olika svavelföreningar. Men, kör man mot slutet är ju det klockrent. Slipper man fylla gas, vilket i min värld är ekvivalent med dyrt och krångligt. Känns inte helt safe heller att en del brandfirmor börjat återanvända gas ifrån gamla brandsläckare (eller har dem alltid gjort det?). För att ta det ett steg längre kanske man kan låta jästen fylla ett fat med 2-3 bars tryck och servera med den gasen istället.
Hej,
Låter intressant. Men blir ölet klart och blankt? Med tanke på tidigare artiklar om kall krasch med gelatin. Jag kör numera med kall krasch och gelatin, och är väldigt nöjd med resultatet.
Tack för en riktigt intressant och informativ blogg
[…] LoDO-Metoden Koka allt vatten som ska användas i bryggningen och kyl ned det fort. Detta måste göras precis före bryggningen så inte ny syre reintroduceras i vattnet. Behandla vattnet med 100mg/l Natriummetabisulfit / Sodium MetaBisulfit (SMB) på engelska eller en Campden tablett. SMB kommer reducera syret i vattnet till nära noll. Plaska inte med vattnet när det ska ner i bryggverket. Fukta malten med 1-2% vatten per kilo malt en kvart före malning så skalen blir så hela som möjligt. Krossa den nyköpta malten precis före inmäskning. Mäska in extremt försiktigt, gärna underifrån. Luktar det malt vid mäskningen betyder det att aromer försvinner. Minimera utrymmet ovanför mäsken så inte syre kan introduceras eller bygg en mash cap, ett flytande lock som ligger ovanpå mäsken. Plaska inte under något steg av mäskningen. Mäska så kort tid som möjligt och rör inte om något i mäsken. Pumpar och recirkulering under mäskningen är en onödig risk. Laka helst inte men om du gör det så gör det extremt försiktigt utan något plask/dropp med vatten som genomgått ovanstående behandling. Koka svagt dvs sjud vid 98-99c. Koka i maximalt 60 minuter oavsett maltsort. Kyl ned mycket snabbt till pitchtemperatur, 5-6c för lager och använd inte koppar till kylningen. Flytta vörten till jäshinken utan något plask. Minimera utrymmet ovanför vörten i jäskärlet. Häll i dubbla mängden jäst mot vad kalkylatorerna rekommenderar. Syresätt först när jästen är i jäskärlet. Flytta det fortfarande jäsande grönölet till ett co2-fyllt fat och minimera utrymmet ovanför ytan. Kolsyrejäs med hjälp av en spundapparat. […]
Ölet blir blankt även med kallkrash i fat så det går bra.
Hej.
Säg att jag vill kolsyresätta min pilsner med en spundapparat. Jag fyller från jäshink till fat under diacetylrast när det är ca 5 gravity points kvar till FG är nått. Temperaturen är 20C. Ska jag sätta spundapparaten till ca 1,8 bar för att få en kolsyrenivå om 2,4 volymenheter @ 20C? Hur gör jag när jag sedan vill lagra runt 0-1C? Ställer jag om spundapparaten till ca 0,6 bar och i så fall när? innan kallkrasch eller efter?
Eller räcker det att sätta pysventilen till en lagom läge och sedan löser sig allt enligt ”1,8bar @20C 0,6 bar @1C”? Trycket sjunker med temperaturen men samma mängd är löst i ölet?
Tack för en bra blogg!
1,8bar @20C = 0,6bar @1C *
Jag kör kolsyrejäsningen/spundningen under diacetylrasten eller bara de sista ca 5 punkterna, kolsyrat och klart. Sen kan man ta bort spundapparaten för lagring. Hur ölet mår av att jäsa sista under så högt tryck vet jag inte men det har funkat hittills. 0.8 bar på 9c är lämpligare men minskar ibte diacetyl. Jag testar fortfarande bögge varianter.
[…] vörtens och jästens absoluta potential från just dagens bryggning, t.ex. för att använda ett Spunding Valve, så kan man göra följande […]
Hej. Jag köpte min spundapparat från humle. Jag testade igår att ställa in den genom att trycka i kolsyra i ett fat och sedan låta den pysa till en ca 1,4 bar. Sedan kopplade jag bort spunden och koppade på min vanliga ”regulator mini” på fatet. Den visade då 1,9 bar. Kan olika manometrar skilja så mycket och vilken skulle du lita mest på? Kan man kalibrera mot något givet tryck eller köpa en extra manometer? Samtidigt: vilken kan man lita på?! Vill ju inte ha ett för högt kolsyrat öl.
Mvh,
Anders
Inte ofta jag säger det men tyvärr, ingen aning. Återkom om du hittar något svar.
När får vi se mer av spundapparaten? 🙂
Har läst om möjligheten att jäsa lager i aletemperaturer med en sådan, har du planer på att göra något sådant experiment framöver?
Lager jäser jag som lager dvs runt 10c. Hade det räckt med lite tryck för att jäsa lager varmt kn jag garantera att alla macrobryggerier skulle göra så, ändå gör ingen det. Som sparar in på råvaror med majs istället, men inte höja temperaturen. Har läst samma tester men har inget vidare intresse av att experimentera med det.
Läser gärna folks erfarenheter men jag har inte så bråttom att jag ser vinsten med att jöra varmare…
Hej!
Är hyfsat grön på bryggning då jag än så länge bara bryggt två satser. Har dock investerat en del i utrustning för detta är något jag vill göra mycket för det är ju fantastiskt kul!
Ska försöka fatta mig kort o som sagt newbie så rätta mej när jag är ute och cyklar. Senaste bryggningen blev tyvärr inte så bra. Skulle blivit en trippel men jäsningen svajade nog för mycket i temperatur för jag fick en tuggumi/banan smak som tog över för mycket. Dock blev det första testet med fat o kolsyretub som jag införskaffade till denna bryggningen. Tycker liksom att det blir kolsyra men den blir för liten och försvinner snabbt. Fick då tips om att jäsa under tryck och den här lösningen låter ju fantastisk. Nu har jag bara gjort ale och kommer nog fortsätta med det tills jag blir lite säkrare på temperaturer (har beställt prylar för temperaturkontroll i kylskåpet jag har). Tror du man skulle kunna köra vörten direkt ner i fatet efter kok, syresätta, i med jäst, montera spundapparat och låta jäsningen ha sin gång och sedan kallkrascha o ha en färdig öl på fatet? Sen finns det ju clear beer draught system o skulle man kunna ha den i från första början också så är ju sediment o så inget problem alls. Eller måste man helt enkelt tappa om från primär och göra en sekundär för att det här ska fungera? Tack för en grym blogg o sajt me!
MVH,
Stefan
I teorin fungerar din tanke om jäsning i corneliusfat. Problemet är att det blir massor med jäst (och druv om du inte är duktig på att filtrera efter kok) kvar som kommer ge smak av bränt gummi och köttbuljong (autolys). En alejäsning kommer ge en hög kreusen (skum) som skickar jäst upp i din spundapparat. Det kan man avhhälpa genom att ha max 70% mängd i fatet.
Med två fat kan man primärjäsa i första fatet och flytta till fat nr 2 via umdrucken, en direkt-transfer.
Du kan även jäsa färdigt i hink och sedan flytta till fat med sockerlag i för kolsyrejäsning.
Att du inte fått rätt kolsyretryck via co2-tub är bara nybörjarproblem. Med rätt tryck både för kolsyrning och servering blir det perfekt varje gång. Kolla in kolsyretabellen och låt kolsyrningen ta 5-6 dagar.
Så dags att hitta den här infon nu, men upplysande. Brygger en Affligem double fermented klon och ville få ölen i flaska sekundärjäst men utan bottensats (druckit ölet klart från champagneflaska). Satte socker o ny jäst i sekundären på fat idag och använder spundventilen (införskaffad för att flytta öl mellan fat) för att hålla koll på kolsyrehalten (skall ju bli rätt hög). Satte dit ett clear beer draught system för att kunna tappa klar öl från toppen.
Tänker sekundärjäsa nu en till två veckor i rumstemp för att sedan kyla o tappa på flaska.
Så långt teorin – har försökt hitta nån form av stöd för denna men har än så länge gått bet. Några kommentarer eller idéer runt detta. Smaken verkar för övrigt ligga åt rätt håll.
Nae inte vad jag kan tänka på. Verkar vara vertigt förfarande.
Sekundärjäste enligt plan ovan och det verkade fungera bra, men tyckte det blev för lite kolsyra så jag tryckte i mer co2. Dels verkade det som att ölet tog upp kolsyran dåligt dels fick jag hur jag än bär mig åt – massor med tjockt fint skum vid tappning trots iskallt och tror jag, tätt överallt. Om det är så att det skulle bero på överkolsyrning – kan man åtgärda det på något sätt för att kunna tappa upp skumtfritt eller har du något annat förslag?
Tack på förhand (och för allt annat i bloggen)
Robert
Överkolsyrning är besvärligt. Ska man skaka ut och ”pysa” med övertrycksventilen försvinner även en massa smak. Med en bra sytråd eller kompensatorkran kommer man långt. Jag skulles säga att ditt skum helt klart beror på överkolsyrning och inte spundning. Hur ölet är kolsyrat är oviktigt, det är endast mängden kolsyra och temperatur i förhållande till motstånd när man fyller ett glas som spelar in. Tryckskillnad mellan vätska och ”luften” där ölet hamnar är det som gör att kolsyran faller ut ur vätskan och det bildas skum.
Hej!
Vad är det för nippel du har för att ansluta slang till spundingventilen och vart har du hittat den?
Mvh Daniel
Det minns jag inte exakt tyvärr. Antingen hos Humlegården eller på Ebay.
Okej. Jag får plocka isär den och åka runt i stan och leta.