Halmgul till gyllengul och kraftigt disig öl med högt fluffigt och gräddigt skum av vit karaktär. Lämnar väldigt mycket rester på glaset.
Doften är lätt gräddig med lätt banan och lite päron. Endast inslag malt i doften. Kryddnejlika finns fast på låg nivå.
Smaken är lätt maltig med medelhöga vetetoner, lite vetedeg. Lite päron finns även i bakgrunden ihop med en diskret plåtighet. Något syrlig eftersmak vilket ger balans åt päronsmaken.
Lätt munkänsla och lätt kropp delar eftersmaken ihop med en lätt och kort beska.
Medelhög kolsyra som är lätt stickande.
Kommentar
Det fanns en hel del banan i början av denna öls liv på fat men även inslag av svavel, inte helt konstigt med tanke på den höga och okontrollerade jästemperaturen. Efter en dryg vecka på fat försvann svavlet och bananen levde kvar allena några dagar fast på låg nivå innan den slutligen sjönk till låg nivå. En väldigt lättdrucken vardagsöl som varken är bu eller bä. Den är inte godkänd stiltypiskt för en hefeweizen då både banan och kryddnejlika är på för låg nivå. Jag visste att denna öl inte skulle bli så bra redan när jag bryggde den men ville ändå göra den för att kunna tappa upp en öl från min kegerator när vi väl var inflyttade i nya villan. Det jag har jag gjort nu och den magiska känslan att återigen få tappa upp min egna öl var tio gånger bättre än hur själva ölen smakade, men vad gör det…
OT: Idag var elektrikern här och jag fick en egen säkring och sladd på 16A till Braumeistern så premiärbryggningen i nya bryggeriet är stundande!
Senaste kommentarer