Min gamle vapendragare Emanuel har en vinodling på Öland med sin far. Två år i rad har vi gjort rödvin på dessa druvor, första året ett mousserande rosé, 2014 blev ett klassiskt rödvin. Druvsorten som lämpar sig för odling i Sverige heter Rondo och när vi gjorde senaste omgången för ett år sedan blev det två ica-kassar druvor över som jag stoppade i frysen. Henrik, Slaka färsköl, Weinkeller, Lindqvist fick en av dom att stoppa i en suröl och jag gjorde detsamma med mina druvor. Denna bloggpost jämför och provsmakar dessa två öl sida vid sida även om det enda som är likt dom är ”torrdruvningen”. Min version bygger på surölen Lola.
Slaka färsköl ”Slaka loves Rondo” (till vänster i alla bilder)
Mörkröd och disig med lingonfärgat skum som dör snabbt, lämnar ingen lacing.
Syrlig doft åt rosèvinshållet med tunga, tydliga druvskal och en lätt mjölkighet. Läder och stall trivs ihop med blött hö och ett uns av blöt wellpapp. Lite ”ropeiness”.
Smaken är relativt besk och kärv med en kraftig syra och tydlig rödvissmak. Inslag av blåbärssoppa och hyffsad frånvaro av malt. Röda vinbär och lite rödvin i största allmänhet. Druvjuice på medelhög nivå.
Väldigt kraftig kolsyra dominerar munkänslan ihop med den låga beska.
Viss skalkärvhet från druvorna återfinns i eftersmaken.
Lindh Craft Beer ”Lolita” (till höger i alla bilder)
Först kristallklar, blodröd öl men vid påfyllning (längre ner från flaskan) ökar disigheten något. Färgen är som ett mycket ljust rödvin, svartvinbärssaft eller outspädd jordgubbssaft. Högt lingonfärgatskum som dör snabbt och som lämnar noll rester på varken yta eller glas.
Lätt och funkig stalldoft med en fräsch rödvin/röda vinbärsdoft. Uns av jordgubbe och lite getter på barnens zoo. Relativt ren doft.
Fruktig smak, lättdrucken med en lätt vetemaltighet i bakgrunden.
En låg men behaglig restsötma balanserar syran och den mycket låga beskan. Medelhög kolsyra gör den oerhört lättdrucken men något endimensionell. Ger ett lätt och lite vattnigt intryck i eftersmaken som därför ger en viss tomhet i munnen.
Jämförelsen
Slaka loves rondo (hädan efter Slaka) är kraftigt disigare i blankheten där Lolita först är kristallklar men blir lätt disig när glaset fylls på. Denna skillnad kan bero på transport av flaska även om Slaka fått stå några dygn i kyl.
Slaka doftar mer körbärssaft och druvjuice där Lolita har tydligare brettinslag åt Brekeriethållet.
Lolita har lägre kolsyra medan Slaka är explosiv.
Slaka har en lädersmak Lolitan saknar.
Slaka är betydligt syrligare och med sitt tydliga skalkärvhetsbett ger den ett större helhetsintryck.
Lolita är brödigare, kanske beroende på annan behandling av vetet?
Lolita är mer lättdrucken och somrig har en något vattnigare eftersmak.
Slutsats (istället för omdöme)
Det här är två så pass olika öl att det inte går att kora någon direkt vinnare. Henriks öl är mycket mer av en lambik eller suröl medan min är mer lättdrucken och publikfriande. Min fru tyckte Henriks var för sur och min var god och lättdrucken. Jag däremot tycker Henriks ”Slaka loves Rondo” är lite coolare med tydligare surölskaraktär medan min Lolita är lite slätstruken. Lättdrucken, så blir omdömet på Lolita, somrig och lättdrucken. Hur rödvinet smakar som jag gjorde på samma druvor? Det tror jag inte passar denna blogg men nu med ett år nästan på pricken efter skörd så tar den sig bra. Fråga mig igen om ett år till så får vi se.
Recepten
Efter provningen har jag gått igenom recepten sida vid sida och främst jämfört bakterier och vildjäst. Det roliga är att jag och Henrik delat med oss av våra stammar och att två av dessa användes till samma experiment, självklart utan att vi pratat om det innan.
Lolita jästes (förutom med Saccaromyces) med: Brettanomyces Lambicus, Brettanomyces Trois, Lactobacillus Brevis.
Slaka Loves Rondo jästes (förutom med Saccaromyces) med: Brettanomyces Trois, Lactobacillus Brevis, Brett Bruxullensis och ”Old ale” (vad det nu innebär i bakterieväg).
Lolita – Sour pale ale (Lambik) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kokvolym: 56.38 l Batchsize: 45.00 l Koktid: 90 min Brygghuseffektivitet: 75.00 % OG: 1.049 SG FG: Ca 1.000 SG ABV: Ca 5.5% IBU: 13.1 IBUs EBC: 8.4 EBC Color
Total humle: 45.00 g Bryggdes 141218 |
—————————————————————————
Slaka Färsköl – Slaka Loves Rondo
Batch Size: 22,50 L
Boil Size: 27,67 L
Estimated OG: 1,051 SG
Estimated Color: 13,1 EBC
Estimated IBU: 13,8 IBU
Brewhouse Efficiency: 72,50 %
Boil Time: 90 Minutes
Ingredients:
————
Amount
IBU
3,20 kg Viking Pale Ale (4,6 EBC)
1,00 kg Viking Wheat Malt (5,0 EBC)
0,50 kg Wheat, RAW (3,2 EBC)
0,30 kg Oats, Flaked (2,0 EBC)
0,25 kg Viking Crystal 100 (100,0 EBC)
Humle
17,00 gm Dana [12,25 %] (20 min)
0,50 ml Protafloc (Boil 15,0 min)
0,50 tsp White Labs Yeast Nutrient (Boil 15,0 min) Misc
3,00 gm Epsom Salt (MgSO4) (Mash 60,0 min) Misc
5,00 gm Gypsum (Calcium Sulfate) (Mash 60,0 min) Misc
10,00 gm Calcium Chloride (Mash 60,0 min)
Brettanomyces Trois (White Labs #WLP650) [Yeast-Ale
Lactobacillus Brevis (White Labs #WLP672) Yeast-Ale
BIAB+MASHOUT
Description
Add 26,00 L of water at 63,1 C
Heat to 70,0 C over 20 min
Error: Infusion temperature above bo75,0 C
Notes:
——
Vattenprofil:
Ca: Mg:
174 10 107 7 166 147 130 -23 Logg:
2014-09-06: Satte förkultur på Brevis och Trois.
2014-09-09: Bryggdag.
2014-10-07: Tillsatte 7st romdränkta ekkuber.
2014-10-21: Ett pellicle har bildats.
2014-11-03: 10l Tappades om på 1,4kg Rondodruvor i damejeanne.
2015-02-23: Tappade om Rondo och tillförde 0,5l ESB-öl samt Brett Brux.
2015-03-14: Rondo på flaska. 10g/l prime +30cl old ale för
stalltoner/rustik.
Kommentarer SM2015:
Poäng 30/50
Arom: Vinös, träig, källare, rökighet och fenoler
Smak: Något svag smak av druvorna, lätt rökig och källare.
Kul!
Hur funkar det med druvor… häller man bara i dem utan att koka (eller desinficera skalet på dem), och sen är det bara att hoppas på det bästa?
Jag körde med frysta för at spräcka cellväggarna något. Det är dumt att mixa just druvor eftersom både kärnor och skal kommer ge tanniner i överflöd då.
Angående renheten på druvorna så är tanken att surölet med dess låga pH och alkoholhalt inte är någon favorit för de jäststammar och bakterier som kan finnas på skalen. Dvs hoppas på det bästa… Men man gör ju vin av druvorna utan någon desinfektion så det ska ju inte vara några större problem.