Meckatzer Löwenbräu

Kent sjunger i en låt, ”jag kör mot München för att möta våren”, själv flög jag till München och sydligaste Bayern (Allgäu) för att testa veteöl och Helles. Men först ut blir ett bryggeribesök på Meckatzer Löwenbräu:

Meckatzer Löwenbräu är ett bryggeri grundat 1738 av Josef Feßler men ägs sedan 1853 av familjen Weiß nu i fjärde generation. Bryggeriet ligger i Heimenkirch i sydligaste Bayern, bara en mil från Bodensjön och den Österrikiska gränsen. Här brygger man främst ljusa öl som Helles, Weizen och deras flaggskeppslager kallad Weiss Gold. Tradition, närodlat och kvalité är ord som upprepades mycket under deras trevliga rundvandring i bryggeriet. Denna rundvandring inledde min tyska ölresa och under en timme fick vi besöka några av bryggeriets delar och provsmaka öl direkt från brighttank.

Bryggprocessen
På Meckatzer kör man stegmäskning via en dubbel-dekoktion, totalt tre temperaturraster inklusive utmäskning och 1/3-del av mäsken tas ut för varje dekoktionen. Denna process tar totalt ca 3 timmar. Ångvärmda kopparpannor används uteslutande till bryggningen och koktiden bestäms beroende på vörtstyrka där man vill koncentrera vörten från 11 till 12.5 Plato, något som oftast tar dryga 60 min. Man använder enbart humlepellets i produktionen och eftersom det bara är 3 mil till Tettnang är det humlesorten som uteslutande används till Meckatzers öl men även merparten av de öl som produceras av andra bryggerier i regionen.
Istället för whirlpool har Meckatzer utvecklat ett nät som filtrerar vörten. En metod de beskriver som dyr men ger ökad stabilitet och kvalitét. De jobbar treskift men brygger bara 3-4 dagar i veckan förutom på sommaren då efterfrågan ökar i takt med det varmare vädret.
Jäststammarna är deras egna, isolerade på bryggeriet och bevarade sedan länge. Jag har skördat jäst från en flaska och ska ge den ett försök nästa veteölsbryggning. Lagringen ligger på 4-5 veckor 0-2c innan en lättare filtrering sker, något längre tid en deras konkurrenter. Det tar 6 veckor från bryggning till flaska och 40.000 flaskor i timmen flaskas, så förstår ni produktionstakten i detta relativt lilla bryggeri…

Vörtkokspannan som är dubbelt så stor mot vad bilden visar, den går genom golvet och ner i källaren.

Bryggerimuseumet bjöd på en rad gamla redskap och historiska dokument som här, en av de första ritningarna över det gamla bryggeriet.

Ralph vi bodde hos under besöket till vänster och mitt törstiga jag till höger.

Uppdelat på fyra skärmar visades en film med intervjuer från t.ex. bryggmästaren (på bild) men även humleuppköparen från Tettnang. Väldigt tysk film där det stundtals skulle behövts en skämskudde men rejält påkostad och i övrigt trevlig.

Överblicken på processen visar de dubbla mäskpannorna dit dekoktionerna flyttas fram och tillbaka.

Kontrollpanelen i koppar som ersatts med modernare teknik men denna får ändå stå kvar mitt i bryggeriet.

Inte helt otydligt vem man köper sin malt ifrån. Tidigare mältade man själva men har gått över till sin huvudsakliga syssla.

Silkaret eller lakningskärl om man så vill. Slitsade plåtar i botten och med sick-sack-knivar/rakor som kan skära genom mäsken för att lufta upp den men kanske även åtgärda en igensatt lakning, något de därmot aldrig skulle erkänna såklart.

Nere i källaren sköts jäsningen under de enorma jästankarna där en av dom koniska bottnarna kan anas till höger i bild.

Varje jästank övervakas metodiskt dagligen på dessa jäsningsscheman. Blått streck är temperatur, grönt streck är pH och rött streck % Plato.

Meckatzer gold direkt från lagringstank.

En av lagringstankarna som numera bara används vid provsmakning på rundvandringarna.

Här en provsmakning av en ofiltrerad lager från tank.

Meckatzer Weiß gold, 5.2%, 12.6% stamvörtsstyrka
Pils med högt fluffigt vitt skum, lätt disig. Humlen är enbart Tettnang och både smak och doft utgörs av en väldigt fin och krispig pilsnersmalt med en lätt karamellighet. Låg beska och elegant humle med ett uns av svavel i eftersmaken. Väldigt god. 4/5.

Efter rundvandringen gick vi till den inglasade vinterträdgården och smakade på deras två veteöl, Weizen och Urweizen som motsvarar det ursprungliga och traditionella sättet en veteöl bryggdes på.

Mekatzer weizen
Riktigt matig och god doft fast något lite banan. Lätt inslag av gummisula, maltdamm och grädde. Snyggt balanserad med sin fin maltbas och perfekta restsötma. Ren med svagt inslag av päron. Väldigt tydlig pilsnermalt. 4/5

Mekatzer Urweizen
Mörkare med större karamelldoftsinslag. Något tydligare banan men även lite svavel. Något för tung och mörk för min smak men fortfarande välsmakande. 2/5.

Min bror Johan som var med på hela resan.