Sessionöl med PartiGyle

I samband med förra bryggningen av Saison och Ale testade jag att köra parti gyle, dvs att man satslakar men inte blandar de olika satserna. För att vara första gången ihop med att jag hade tidspress under bryggningen räknade jag inte ut vad den sista satsen skulle bli utan bara körde på. Jag planerade heller inte för den sista dosen vatten ihop med de andra två utan de fick styra helt och låta resten bli en sessionöl (folköl på svenska). Jag har fått lite mycket vört i jäshinkarna de senaste bryggningarna så överskottet från första bryggningen fick åka med ett varv till istället för bittergiva plus såklart öka OGt något. Med en extra kastrull hade denna bryggning gått som en dans, nu blev det en väldigt lång bryggdag där orken inte höll hela vägen till slutet. Tanken med själva ölen var att göra något svagare att släcka törsten med. Vi får se hur smaken blir med en så pass lakad vört…

Vörten i väntan på att den tidigare batchen ska kyla. Doppvärmaren är inte igång!

Receptet
Bryggd 140710
På fat
BG: 1.020
OG: 1.020 (utspätt med kokt vatten)
FG: 1.005
ABV: 3.1%
IBU: ~40? Går inte räkna ut.
18 liter i hink

10g EKG@FWH
10g EKG@HOPSTAND
Mangrove Westcoast torrjäst topcroppad.
Jäses i 18c några dagar, sedan 22c några dagar till…

140714 – Provsmakar och beskan är upp till molnen. Tillsätter sockerlag på 400g vilket ger en abv på 3.1%.
140715 – Mäter utan att skaka bort kolsyra. 1.006. Lite sötare än igår så säkert inte utjäst riktigt ännu.

Provsmakning
Ljust halmgul med medelhögt skum. Skummet lämnar tunna fina rester längs glaset och bubblorna är medelstora. Ölet är kristallklart eller blankt som vatten, trots vetemalten. Doften är nobelhumlig, frisk och fräsch. Den är även lite örtig med en svag bakgrundsnyans av smör (diacetyl).
Smaken är frisk, sommrig och besk. Tydliga italienska örter som oregano och timjan återfinns tillsammans med en liten gräsighet. Lätt kropp med väldigt hög hinkabilitet. Viss syrlig eftersmak. Hög beska för den låga alkoholhalten. Trevlig munkänsla.

Omdöme
Väldigt lättdrucken thirstquencher som tampades med en hel del diacetylproblem när den var omogen vilket jag helt och hållet tillskriver jästen. Detta är andra gången jag upplever diacetyl som besvärade in någon av mina öl och bägge gångerna har det varit med samma jäst, Mangrove West Coast M44 som jag aldrig kommer använda igen. Det går säkert göra en bra öl med den (extremt blank om inte annat) men den passar uppenbarligen och beviserligen inte mina bryggmetoder. Om någon annan lyckats bättre med denna jäst får ni gärna höra av er. Nu tillbaka till follen; En trevlig och bra folköl på 3.1% jag gärna dricker mycket av nu när det är 32c i skuggan. Beskan skär igenom den väldigt sparsamma restsötman och släcker törsten fint. Intressant att det ändå blev en så pass bra med ”överlakad malt och återkokad humle”. Jag får helt enkelt erkänna att parti gyle är roligt och lämpar sig bra för rensmakande och enkla öl. Den låga alkoholhalten är även den intressant att jobba mer med. Bryggningen och receptet.