Södra Almighty
On 2014-03-23 by Lindh With 2 Comments
- Provsmakning
Det är alltid lite spännande när det kommer svenska mikrobryggda (nåja) ale på burk och eftersom denna öl blivit lite av en snackis på grund av dess tillverkning måste den givetvis provsmakas.
Denna öl är en välhumlad pale ale på 4.5% och den är bryggd både hos Södra och i Grängesberg hos Spendrups för att få upp volym samt nyttja deras burklina.
Det är en disigt mörkgul vätska som möter mig och det kraftigt ljusgula skummet fyller verkligen glaset och ligger kvar extremt länge.
Precis efter ”knäppet” på burken så möts jag av en kraftig citrushumledoft och förväntningarna höjs rejält. Doften i glaset har även där citrus men även lite timjan och blommor. Det är dock någon lite frän sidnot som döljer sig i bakgrunden.
Smaken domineras av aprikos, citron och lite druva och jag får minnen från Sunkist gamla pyramider jag drack med sugrör som lite grabb. Mammas kyrkgodis för att hålla oss barn lugna finns även där i eftersmaken (det var CitronTulo). En ganska kraftig beska men ölet är ändå ganska tunt. Det finns något lite stärvt i mukänslan jag inte gillar men sammantaget är den ändå väldigt lättdrucken och plötsligt var glaset slut vilket är ett gott betyg.
En trevlig försommargrillöl tycker jag. Det är betydligt svårare att göra en välhumlad öl med låg alkoholhalt än en IPA så jag tycker stilen är väldigt rolig. Den känns ju mer som en SessionIPA än en APA som SNP men det är nog framförallt Dead Pony Club från Brew Dog som denna associeras med. Jag inser att jag måste ta mig en titt i mataffärerna efter välhumlade folköl för att bredda mina smakupplevelser lite.
Smaken domineras av aprikos, citron och lite druva och jag får minnen från Sunkist gamla pyramider jag drack med sugrör som lite grabb. Mammas kyrkgodis för att hålla oss barn lugna finns även där i eftersmaken (det var CitronTulo). En ganska kraftig beska men ölet är ändå ganska tunt. Det finns något lite stärvt i mukänslan jag inte gillar men sammantaget är den ändå väldigt lättdrucken och plötsligt var glaset slut vilket är ett gott betyg.
En trevlig försommargrillöl tycker jag. Det är betydligt svårare att göra en välhumlad öl med låg alkoholhalt än en IPA så jag tycker stilen är väldigt rolig. Den känns ju mer som en SessionIPA än en APA som SNP men det är nog framförallt Dead Pony Club från Brew Dog som denna associeras med. Jag inser att jag måste ta mig en titt i mataffärerna efter välhumlade folköl för att bredda mina smakupplevelser lite.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Annons:
Om jag skulle blindprova och döma den här efter hembryggartävlingsregler skulle den här vinna över Dead Pony Club, ja. Men ändå är Brewdog-ölen i sin egensinniga spretighet en öl jag hellre dricker.
Ett problem med Brewdog-ölen är att den har dålig hållbarhet, den faller samman bara på några veckor när den börjat bli trött. Jag vet inte om samma sak gäller den här.
Jag drack för övrigt en burk av den här häromdagen, efter att jag fått reda på dess lite annorlunda tillverkning. Det blev ingen större skillnad av den kunskapen tycker jag.
Tänk på att det inte är lämpligt att framföra leksaksbilar i berusat tillstånd! 🙂
Mvh Morgan