Humleavskiljning efter kok
(uppdaterad 150225)
Efter man kokat sin vört och den ska ner i jäshinken så vill man sila bort så mycket humle och druv som möjligt, så långt är de flesta med även om vissa häller rubbet ner i hinken (dock finns en viss risk för plastiga felsmaker med denna). Jag har gjort ett test på hur mycket smak det faktiskt ger med druv i jäsningen. Hur denna separering eller filtrering ska gå till på bästa sätt beror så klart på bryggarens preferenser men även satsstorlek. Professionella bryggare har någon form av filter och ofta tillhörande pump som sätter fart på vörten. Vi hembryggare i Sverige (USA är en annan historia) förlitar oss oftare på gravitation eftersom livsmedelsklassade pumpar är dyra i Sverige. Det finns en rad olika metoder för filtreringen och jag vill med detta inlägg dela med mig av mina tankar och erfarenheter… De går i den ordningen jag tror många bryggare har testat sig fram mellan metoderna från nybryggare och framåt. Jag ska tillägga att det är väsentlig skillnad på metoderna beroende på om man använder sig av kottar eller pellets, jag har gått över nästan helt till pellets eftersom vörtförlusterna blir mindre, de ger mer humlesmak för pengarna (ca 20%), pellets håller sig bättre i frysen med mindre oxidering samt att de tar mindre plats om man som jag bulkköper 500g-förpackningar. (uppdatering) Numera är det 5x100g man går instället för 500g vilket ökar hållbarheten avsevärt.
Humlekokpåse
Det var så här jag lärde mig brygga. Stoppa i humlen i en nätpåse/humlestrumpa/kokpåse etc. ner i koket och fiska sedan upp påsen ur koket när du kylt klart. Enkelt, billigt, perfekt, underbart. Eller? Den största nackdelen med denna metod är såklart att humlen inte får flyta fritt i kastrullen och därmed får ett sämre utbyte, oklart hur många procent men 20-30% skulle jag gissa. Inga problem med en veteöl på 15IBU, släng i 4-5 pellets till så är saken biff. Ska man göra 50 liter dipa däremot, med upp till 1 kilo humle, då går det åt många strumpor och så har man den där känslan i magen att man inte utnyttjar den underbara smaken hela vägen ut… Sen suger ju påsen med humle upp en massa vört också, vågar man klämma ut den eller inte? Jag har klämt för kung-och-fosterland utan några kärva tanninsmaker, men det känns inte optimalt. Humlestrumporna passar superbra till torrhumling i fat eller kok av konstiga ingredienser som ostron eller ingefära…
Ska även tillägga att det finns en variant på detta som heter Hopspider. Det är en större påse där öppningen är kvar utanför kastrullen så det går att fylla på med humlegivor allt eftersom. Säkert bättre än kokstrumporna men även denna metod lämnar kvar varm/kalldruv efter kok och eventuellt mindre utvinning av humlesmak. De förhindrar även att ha i en doppvärmare som jag använder som värmekälla vilket gör att jag har inte övervägt den metoden.
Saftsil
Saftsilen har seglat upp till förstaplats bland många nybryggare tack vare Henok och Karls härliga bok ”Brygg öl”. Tanken är att du efter kok lyfter upp kastrullen (eller har den högt) och häller hela vörten genom en saftsil som står ovanpå din jäshink och silar bort humlen och kalldruv. En bra metod som även syresätter hela vörten en del före jäsning, två flugor i en smäll. Men vad händer när man stegar upp batchen till dubbla, trippla eller quadruppla den som står i boken (recepten i denna bok är för 10 liter färdigt öl). Jo silduken sätter igen så man står där med en full saftsil och en sked som man skrapar på sidorna av saftsilen för att det ska rinna igenom lite vört, hela momentet kan plötsligt ta 15-20 minuter. Återigen så är detta inget problem om man brygger lågaromhumlat som en pilsner, veteöl, stout eller liknande. DubbelIPAN kommer inte vara smidig ens om du köper fyra utbytbara dukar till saftsilen och byter ut allt eftersom, jag har testat. Silukarna måste dessutom kokas först och det finns risk att du bränner fingrarna när du ska byta duk. Det går att köra med en kökssil/ruskslag också, de släpper igenom lite större partiklar men ganska snabbt sätter även den igen sig, framförallt med pellets. En flerstegskombination med grovt när först och finare sen hjälper en del men då blir det mer att desinficera och diska.
Sil/Durkslag
Någon form av sil eller durkslag fast med små hål fungerar utmärkt till kottar och halvbra till pellets, druv åker rakt igenom. Okej som avsilare och smidig att desinficera innan användning, bara att stoppa ner den i koket.
Whirlpool
Om man tar en slev och vevar kraftfullt med ca 180 rpm (tre varv i sekunden) utmed kastrullkanten i grytan så får man en kraftig koncentrisk virvel i vörten, lite som när barn springer runt längs kanterna i en pool. Den virveln kommer få all humle i pelletsform och druv att så småningom samlas i en kon i botten och mitten av kastrullen. Det tar ca 20 min för konen att bildas på botten och lyckas du bra med detta kan du sedan tömma ut klar och fin vört från toppen via en hävert/autosiphon, med en diptube längskanten eller så använder du kranen på sidan av kastrullen och tappar försiktigt så det inte blir strömt där nere i botten. Denna metod fungerar utmärkt, ända tills du drar upp på humlemängden. Då blir det ingen vidare kon utan en tjock matta över hela botten på kastrullen. Kör man BIAB så får man för mycket druv för att detta ska vara smidigt också har jag märkt. Det finns de som svetsar fast en halvmåneformad plåt 5cm hög och ca 2-3 cm utanför utloppet vilket minskar förstörandet av konen. Vill man inte svetsa (eller som jag, vet inte hur man svetsar) så är plåten inget alternativ.
I-med-rubbet-i-hinken
En lite mer slö och kanske uppgiven approach till humleavskiljning. ”Har jag mycket humle i så kommer skiten ändå att åka ner i hinken så jag kan lite gärna släppa på hela böset direkt.” Det går ju förvisso att låta jäshinken sedimentera och sedan separera humle och druv genom att flytta ölen/vörten till ny hink. Men principen bakom denna ”metod” är att man skiter i hela saken och låter det jäsa med. Antingen så primärjäser man bara två veckor och sedan tappar på flaska eller fat, eller så flyttar man till sekundär och lämnar oönskade partiklar bakom sig i det stadiet. Jag har testat denna metod och den fungerar, ölförlusten landar dock på flertalet liter och det påverkar definitivt smaken vilket jag gjort test på. Fungerar till pilsner/veteöl men inget för den som gillar humle.
Hopstopper
Genom att sätta ett finmaskigt (inte allt för finmaskigt) filter före utloppet av kastrullen så bildar humlen och druvet snabbt ett filter redan i kastrullen och klar vört kommer ut utan att man behöver tappa någon humlearom. Originalet är ganska dyrt men hopstoppern är ett billigt gör-det-själv-projekt. Två kökssilar från IKEA, lite rostfri ståltråd och viss fritid så är det snabbt fixat. Min första prototyp var ansluten via silikonslang eftersom den är lätt att ta bort för rengöring, sen blev det ett metallrör som går till botten för att inte förlora så mycket vört. Denna fungerar bra men kan sätta igen halvvägs vilket är väldigt frustrerande. En del humle åker igenom och flödet ut ur kastrullen är begränsat. Använder man kan en bazookascreen vara ett alternativ här, allt beroende på hur stort kok man har.
Hoprocket
Tanken med denna manick är att man fyller den med nya färska okokade humlekottar och pumpar vörten med den kokade humlen och druv igenom. De nya humlekottarna agerar filter och bidrar samtidigt med arom. Jag har inte testat hoprocketen men den är säkert jättebra. Dock krävs en pump för att den ska fungera samt att den är ganska dyr. Det är ytterligare en infektionsriskhöjare och sen måste man fylla den med humle för att den ska fungera och det kanske man inte vill till en veteöl t.ex. En bra IPA-humlestoppare med andra ord.
BIAB-påse
Denna metod är i stort sätt samma tanke som med en saftsil fast i betydligt större skala. Man tar en desinficerad/kokt biab-påse och spänner över jäshinken, häller i hela batchen och lyfter påsen samt eventuellt skakar. Det fungerar hyfsat men en hel del skräp hamnar i jäshinken ändå. Blir flödet dåligt ur påsen, som med Sarita/Teresia-tyget från IKEA, tvingas man skaka påsen upp och ner för att få ut all vört och även klämma på påsen. Jag har även testat med min gamla BIAB-påse som har väldigt mycket större maskor (myggnät) och där fastnade kottar bra, pellets halvbra och druv inte alls. Där behövdes inget skak utan 1 sekunds lyft bara.
Sammanfattning
Här finns såklart inga rätt eller fel även om jag dömt ut vissa metoder i denna text. Det beror på att de helt enkelt inte fungerat bra för mig eller så är de för tråkiga och enerverande (saftsil). Så länge en metod fungerar för dig så fortsätt med den för all del. Batchstorlek spelar stor roll i hur man upplever de olika metoderna och självklart hur mycket humle man kokar men framförallt inte vill ha med i jäsningen. Skriv gärna i kommentarerna vad ni kör för metod och vad ni gillar/ogillar med den.
Uppdatering 150225, Ny metod – Sedimentering
Jag har börjat använda mig av sedimeteringsmetoden dvs jag låter humle och druv sjunka till botten under kranen på kokkärlet. Har tidigare labbat med whirlpool men får det bara att funka ibland så jag har skippat det. I och med Braumeistern brygger jag ca 9 liter mer än jag behöver så jag kan använda mig av det som är ovanför kranen enbart eller luta på kärlet mot slutet för att plocka 2-3 liter ren vört extra. När jag fått min mängd i jäshinkarna fyller jag någon pet-flaska med vört också som jag stoppar i frysen för att ha till förkulturer. Sista 4-5 litrarna blir grumliga så vill jag spara dom måste dom filtreras i saftsil eller kaffefilter (tar evighet) som jag dock inte behöver desinficera innan eftersom den vörten ändå ska kokas igen. Ibland låter jag en grumlig petflaska stå och sedimentera 2 timmar i kylen och dekantera till ny flaska, ca hälften av volymen går då att få fin utan ansträngning.
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
kört med silduk men humlen plus övrigt täpper igen lätt som du säger. och då gör jag ändå små volymer (ca 10 l) och rätt måttligt med humle. pellets är lite bättre, men blir ett gyttjigt filter till slut.
så det där med humlepåsar låter som en metod att prova. vad är det för påsar och hur skaffar man dom enklast?
tack för alla tips och en utmärkt blogg.
Hej Simon!
Påsarna finns på både humlegårde och maltmagnus i 10pack. De går dock att återanvända flertalet gånger så vill man spara lite så går det bra att bara skölja ur dem efter användning. Glöm dock inte att koka dem först om du ska torrhumla. I vanligt kok är det bara att slänga i dom som dom är, koket fixar resten.
Kul att du gillar bloggen!
Jag kör biab med falskbotten (typ som din hopstopper) och saftsil, men visst blir det en hel del skrapande i silen. Funderar på att prova med en stor humlepåse, typ som den jag använder för malten. Det blir ändå tre lager som böset måste igenom.
http://www.nauska.se/bryggeri
Istället för att koka saftsilduken så har jag bara låtit den bada i starsan till det är dags att använda den, har funkat bra för mig och man slipper bränna fingrarna,
Jag har testat starsanbad också men känner att vissa av mina saftsilsdukar är så finmaskiga att jag undrar om det verkligen blir rent överallt.
Det går ju att koka saftsilen tidigt på bryggdagen och behålla locket på är de svala och klara när man vill använda dem.
Din hopstopper är fin! Den är något att ta efter. Vi har ofta det problemet, varför vi kört hel humle i påsar jämt. Men då också inte gjort så humlig öl. Nu senast gjorde vi dock en amPA med pellets och fick samma problem. Har en grövre sil ovanpå saftsilen, fortfarande samma meck men lite bättre. Framöver ska vi nog skippa humlepåsarna, retar mig också på svinnet, inte så mycket IBUn som volymen.
Hej Lindh! Trevlig blogg, med bra tips. Min första kok gjorde jag i juni så jag är en gröngöling som är på väg att lära mig ölbryggningens hemligheter. En tanke som jag har när det gäller att sila så rent som möjligt. Tar man inte bort en hel del smakämnen från bryggden?
Hej Lennart och välkommen!
Det är stor skillnad på att hälla genom en saftsil och att filtrera genom ett ölfilter när ölet har jäst klart. Det jag skrivit om här är något i princip alla bryggare, hembryggare som kommersiella, gör och det reducerar inte någon smak. Däremot kan man filtrera ölen när den är färdigjäst, vilket få hembryggare gör. Då måste man ner till måttenheten micron och inte millimeter för att börja ta bort jäst och proteinpartiklar vilka även minskar smaken. Dock finns de ju en hel del filtrerad kommersiell öl som har väldigt mycket smak så jag tror pastörisering är en större bov.
Den ”silningen” jag gör är främst kallkrash, man sänker tempen ner till 0an i några dagar, och sedan flaskar/häller på fat. Det minskar överdriven jästsmak men inte ölets bra smaker. Torrhumlad öl blir aldrig ”klar” utan förblir disig. Veteöl är ett undantag, där vill jag har kvar mycket jäst.
Jag kör med saftsil och autosiphon. Kör inte ner siphonen i botten direkt utan början nånstans runt översta halvan av kitteln (oftast ligger druven längre ner) och sänker allt eftersom siphonen mot botten så de första 15-16 litrarna ner i hinken brukar vara rena och klara, sedan brukar bli en del druv och humle i silen. Men slipper i vart fall problemet från start och inte allt för mycket pill med sleven i silen
Gör oftast 23 liters satser kan jag tillägga
Jag har kört den metoden också men det innebär ofta dubbelarbete, först hävert och sedan saftsil. Och saftsil vet ni ju vad jag tycker om vid det här laget =)
Jag har funderingar att bygga mig en ny ”BIAB” påse i väldigt finmaskigt mesch tyg (sånt som tvättpåsar är tillverkat av). Denna har jag tänkt att ha med under hela mäskningen och koket. Göra en flaskbotten av hålplåt med distanser till botten samt ha små fästöglor i botten av påsen så den sitter fast i flaskbotten under koket. På detta sätt kan jag förhoppningsvis få humlen att cirkulera med all vört under hela koket och kylningen och sen bara via avtappningskranen/hävert föra över ölet till jäshinken. Återstår dock att se hur det beter sig under kok.
Återkom gärna David G om du hunnit testa min metod.
Själv funderar jag på om man skulle kunna koka en BIAB påse för att sterilisera den och spänna upp den på någon hemmagjord ställning så den funkar som en större saftsil. På så vis skulle man kunna hiva i hela batchen och bara vänta. Vad tror folk här om den idén?
MVH
//NJN
PS: Avsilning av humle och groms är det absolut jävligaste med hembryggning 🙁
Eller så trär man helt enkelt den kokade BIAB påsen över jäshinken, hivar i batchen och lyfter upp påsen med hjälp av ett snöre och en trissa i taket.
Vad tros???
//NJN
Min BIAB-påse är så stor att det går att sätta i en jäshink precis som i en kastrull, hälla över vörten till jäshinken och lyfta ur påsen precis som vid en BIAB-bryggning.. Jag är sugen på att testa detta vid nästa bryggning som kommer ha stora mängder humlepellets i sig…
Om man inte vill koka påsen separat kan man bara låta den koka med i vörtkoket någon minut på slutet…
(edit) Du hann före mig med någon sekund där =)
Jag tror dock inte det behövs någon trissa eller snöre. Lyfter jag mitt sarita-tyg så skulle jag gissa på att jag kan göra det på en minut. Annars har jag min gamla biab-påse som är lite grovmaskigare och där går det nog på 10-15 sekunder.
En effektiv bra avsilningsmetod för humle och annat jox skulle göra så man spar MINNS en halvtimme i slutet av bryggningen. Den halvtimmen skulle vara oerhört värdefull då man börjar kännas sig trött och less.
Vilken BIAB påse är mest lämpad för detta av dessa måntro?
http://shop.humle.se/utrustning/bryggning/avsilning/filterpase-nylon-60-x-60-cm-med-dragsnore
http://shop.humle.se/utrustning/bryggning/avsilning/maskpase-terylen-30-x-30-x-35-cm
//NJN
Jag skulle köpa någon meter Sraita/Tersia-tyg på IKEA istället och göra en påse av. Då får du större storlek och rätt mask-tätet. Men av de två du skrev så är den större klart att föredra. Mäskpåsen har ganska grova maskor i botten om jag förstått det hela rätt.
Det här ska testas, nu är jag taggad som faan =)
Mycket bra sammafattning av problematiken kring silningseländet. Jag har just gått in på BIAB och att använda samma påse till silning låter ju som en bra idé. Definitivt värd att pröva.
Återkom gärna med erfarenheter när du testat Larsabe
Sisådär, igår blev det bryggning och därmed premiär för min nya avsilningsteknik.
Bryggde en Stout med en batchstorlek på 16,5Liter (Ej kompenserat för avsilning). Humlemängden var moderata 3,3g/l och jag använde uteslutande humlekottar för denna bryggning. Totalt blev det alltså 55gram humle i koket vilket är ovanligt lite med mina mått mätt.
Medan kylning pågick förberedde jag genom att desinficera jäshink och min nya BIAB påse i nylon 60x60cm inköpt på Humlegården. Placerade nylonpåsen i jäshinken samt vek den runt kanten och drog åt med dragsnöret. När vörten var kyld och redo för jästen hällde jag hela innehållet ur grytan ned i jäshinken. Desinficerade sedan ett par diskhandskar och lyfte upp nylonpåsen ur jäshinken. Vips så var det avsilat och klart, lät påsen rinna av några sekunder. Snål som jag är så pressade jag även lite försiktigt för att få ut det sista då jag nu bar sterila diskhandskar.
Summa summarum så har jag nu helt klart hittat en avsilningsteknik som jag kommer fortsätta använda mig av framöver tills jag hittar eventuella brister eller kommer på något bättre. En nackdel skulle kunna vara ökad infektionsrisk, men egentligen bör inte risken vara större än med saftsil. Kanske är risken rent av mindre med tanke på att detta går snabbare vilket minskar vörtens exponeringstid mot omgivningen. Att hantera en större humlemängd bör inte vara några problem så där ser jag ingen begränsning. Enda egentliga nackdelen jag kan komma på är att det var rätt besvärligt att rengöra påsen ordentligt efteråt, men rengöring i någon form åker man på oavsett teknik.
Lägger in en liten brasklapp för hur detta kommer funka med pellets, klarar nylonpåsen att avskilja de mindre pelletspartiklarna på ett tillfredsställande sätt?
I övrigt är jag mycket glad över att ha hittat denna teknik 🙂
MVH
//NJN
Jag hade en väldigt finmaskig påse (av Sarita-tyget) när jag testade denna teknik med pellets, inte en humlepartikel tog sig vidare men flödet var för segt för min smak. Nästa gång ska jag testa med min gamla BIABpåse som har större maskor: http://lindh.olkartoteket.se/wp-content/uploads/2013/06/130504_biab_012.jpg
Hallå!
Får börja med att tacka för en utmärkt blogg!
Ville bara kolla om det är denna typen av tyg som du har använt för din ”sillpåse”?
http://www.ikea.com/se/sv/catalog/products/60260330/
//Marcus
Tack så mycket!
Det är motsvarande tyg som jag använt eftersom Sarita utgått ur IKEAs sortiment och ersatts av Teresia. De som jämfört säger att det i princip är samma tyg.
Hej!
Får börja med att tacka för en underbar och lärorik ölblogg.
För att återgå till det kära ämnet saftsilen (ohps sorry), jag kör 10 – 23 liters batcher och använder en saftsil + kökssil av större modell, lägger sedan stålsilen i saftsilen, när stålsilen blivit full stänger jag kranen på grytan och tömmer ur stålsilen.
Saftsilen tar hand om de finare partiklar som passerat kökssilen.
Inget nytt, borde motsvarar falskbotten + saftsil, men detta verkar lättare att ha och göra med tror jag.
Din metod ska testas nästa gång, frugan har en stor silduk för saft (ca 1m2), den borde funka.
Pellets!
(Glömde nämna det
Tack så mycket! Jag har testat samma metod du kör med och den fungerar bra på mindre satser. Inte optimalt på 40 liter välhumlat då silen sätter igen sig väldigt snabbt. Jag testar fortfarande nya metoder och kommer återkomma med resultat när jag hittat något.
[…] har gjort en relativt grundlig genomgång av de olika humlesepareringsmetoderna jag testat i detta tidigare blogginlägg men jag har ännu inte hittat någon metod jag är riktigt nöjd med av diverse olika anledningar […]
Stämmer också in i hyllningskören över denna blog. Massor med matnyttig info för mig som är ny i ölbryggningens spännande värld.
Har en fundering angående att använda ”gardintyg” (IKEA eller annat). Dessa tyger är ju inte livsmedelsklassade och jag tänker att de kan släppa ifrån sig diverse kemikalier, typ flamskyddsmedel eller liknande tråkigheter som man inte vill ha i glaset.
Hur ser ni andra på den risken?
Är jag helt ute och cyklar? 🙂
Äsch, det är ju bara första batchen som smakar lite kemiskt, sen släpper det mesta =)
Nej du har helt klart en poäng där men jag har inte hört någon undersöka saken. Du får gärna kolla och återkomma!
Tack för att du följer bloggen!
Tack för ett mycket trevligt och informativt inlägg!
Jag kontaktade för ett tag sen Livsmedelsverket och frågade vad dom trodde om att använda tyll för att filtrera öl. Bifogar svaret nedan.
Enligt lagstiftningen ska alla material som kommer i kontakt med livsmedlet vara godkända och testade för ändamålet. Jag har svårt att tro att detta material blivit testat för detta. Tyvärr vet jag ingenting om vad som skulle kunna släppas ut från materialet till ditt öl eftersom jag inte känner till det. Vid tygtillverkning används ibland ganska otrevliga kemikalier som metaller och färgämnen. Detta är alltså ingenting jag kan rekommendera.
Du kanske istället kan ta en sån ”silduk” som man använder när man gör saft?
Vänlig hälsning,
Emma Halldin Ankarberg, toxikolog
Tack så mycket för info! För den ängslige finns det sildukstyg att köpa i bra tygaffärer men det är så dyrt. Lite skit rensar magen får duga till oss andra, det kan ju inte vara värre än coca-cola… =)
Kan man inte köpa en stor filterpåse a la BIAB som man kokar vört och humle i, och som man sen lyfter ut innan man kyler vörten? Verkar meckigt att exponera den kalla vörten för en kanske tveksamt desinficerad filterpåse i jäskärlet, när man kan göra detta i steril varm vört? Kräver förstås att man har en falskbotten till sitt kokkärl så inte påsen bränner fast. Har jag missat nåt väsentligt?
Om du har en tygpåse så kommer den inte stanna ”utanför” vörten utan påsen kommer ligga löst och flyta omkring. Men en stålkorg skulle din metod fungera men det ger väldigt konstigt kok med vulkanliknande burstar om man hindrar flödet från botten och upp. Jag har tänkt samma tanke och med en doppvärmare så man värmer inne i korgen så skulle det fungera. Min senaste variant jag testat är att vänta en halvtimme efter kylning och försiktigt tappa av vörten. Det ger ett svinn på flera liter när man närmar sig botten men de kan man filtrera och använda till förkultur om man sparar vörten i frysen.
Jag har modifierat en bottensil till en pool (ganska fint stålnät) att passa på kranens gängor inne i grytan och använder den när jag tappar ur nymäskad vört innan kok. (Jag mäskar i grytan). Har provat detta två gånger och kan notera en gigantisk skillnad i grums och druv efter kok. Jag brukar använda en humlekokpåse i en rostfri trattsil som filter efter kok och påsen brukar snabbt slamma igen med partiklar, men inte efter att bottensilen introducerades.
Detta är det moment jag lagt mest tankekraft på av alla moment, vilken bra sammanfattning du gör, då fattar man verkligen vilket huvudbry detta kan vara… jag avskyr detta moment. Jag har provat många olika metoder med. Den jag har fastnat för som jag kan dela med mig av är lämplig för dig som vattenbehandlar och kyler effektivt. Själv kyler jag mina 223-24L kok med en 13m spiral på 10-20min (beroende på hur långt hotbreak jag tillåter).
Vad jag har märkt är att när jag vattenbehandlar ordentligt mkt (med kalcium) får jag ett mkt bra hot och coldbreak, som jag låter sjunka till botten över minst 1h innan jag autosiphonar (nytt verb) av all klar vört, blir såklart en hel del förluster, men å andra sidan blir det nästa inget gojs i jäshinken, vilket underlätttar t.ex. vid jästskördande. Jag kommer fortsätta på detta vis, helt enkelt för att det är en väldigt enkel lösning, så hinner man städa och annat emellan. Den 1h som vörten får sitta under lock tror jag den klarar utan problem. Tack för ett bra inlägg!
Jag har också helt gått över till att vänta ut skräpet istället för filtrering. Är mkt nöjd med det och använder saftsilen helt sonika till saft istället (fläder).
Tack för bästa bloggen, lär mig massor…
Är fortfarande nybörjare och har bara gjort ca 5-6 kok med lilla köksbryggeriets utrustning,
men har börjat köpa på mig grejor för att gå vidare till helmalt.
Trots dom små batcherna känns just silningen som det största problemet..
Menar ni att efter kylningen så låter ni kastrullen stå med lock i ca en timme, för att låta gojset sjunka till
botten, sen kör över till jäskärl med autosiphon…..???
Precis så men oftast räcker det med 30 min. Blir en viss förlust såklart men man slipper sil…
Hej Lindh, har du provat med ”bazookascreen”?
Dom är på tok för små. Jag har en hopstopper som är samma princip men 50 ggr större uppsamlingsyta: http://lindh.olkartoteket.se/wp-content/uploads/2014/08/140801_lindh_pale_ale_7_0046.jpg
Skulle inte Martins idé kunna fungera om man tynger ned påsen med något, exempelvis rostfria bestick eller liknande? Bara en idé, söker själv efter en lösning för att filtrera innan jag kyler i plattvärmeväxlare (PVV) och har också funderat på BIAB-påse i koket för att undvika att PVVn sätter igen.. 🙂
Jag har växlat mellan olika silmetoder och håller med om att saftsilen är en pain in the butt.
Det som funkat smidigast är att sätta en humlestrumpa i saftsilhållaren.
Fångar all humle, men tyvärr bara lite av druven.
Flödet är inga problem då strumpan töjer sig vartefter det fylls på med humlegojs.
Sedimentering efter kylning ger grymt klar vört, men förlusten på 1/3 av bryggvolymen pallade jag inte med och hade inte tålamod att vänta tillräckligt länge, så det blev silning på slutet.
Hej! Jag kollade den sidan där du köpte dina nya filterdukar i perforerad plåt och hittade där följande ”Complete Kit Springer Filter in a Braumeister BM20” ( http://www.bacbrewing.com/epages/990497525.sf/en_GB/?ObjectPath=/Shops/990497525/Products/BB.BM20.002 ). Vad tror du om en sådan produkt? Det ser mest ut som en glorifierad bazooka och problemen med humletunga öl kvarstår eftersom botten likt förbannat kommer vara full. Är dock nyfiken på din lite mer insatta syn på det hela. Och skall kan köra saftsil för att sila med så limma fast ett par spikar ovanpå ”hållarna” och trä på alla silnät du har. Sen är det bara att plocka av dem ett och ett i takt med att de blir fulla =)
Bac brewing springer funkar bara med kottar vilket jag inte använder. Jag vill att humlepellets och druv ska bilda en massa vilket den gör om det bara får stå en halvtimme efter kylning. Sen tappar kag fin vört i hinken utan silning. Loosar ca 4l på denna metod men på 60l är det inte så mycket att orda om. Vill jag ha även de sista litrarna kör jag den i saftsil men slarvigt och snabbt eftersom jag sparar den vörten i frysen till förkulturer (kokas igen). Brukar låta den stå i saftsilen en timme medan jag diskar.
Hej! Jag kör med en 8 cm lång ”nätrulle” som får gå åt sidan. Vevar runt lite med en slev i grytan efter avslutat kok och avvaktar några min. Funkar kanon med lite bös som hamnar i hinken. För att få ut det sista tippar jag kastrullen men låter oftast 0,5-1 liter stanna kvar.
/Daniel
Hej, Förstår jag dig rätt om den metoden du använder nu är sedimentering? då du kyler vörten i bryggverket och sedan väntar 30min innan du tömmer det till jäshinken? är det inte risk för bakterier mm. om den står så länge innan man för över till jäshinken?
Jo men jag har ett flytande lock (som är kokat) utöver vanliga locket. Inga infektioner hittill…