Utvärdering av olika mäsk- och lakmetoder
Jag har som ni säkert märkt testat en rad olika sätt att mäska/laka på. Allt för att hitta den för mig smidigaste och roligaste metoden som ändå ger riktigt hög kvalité på mina öl. Jag lärde mig brygga med flödeslkaning hink-i-hink vilket verkar vara old-school-metoden som de flesta lärt sig brygga med. Sen gick jag över till satslakning som är vanligt i USA, slutligen testade jag BIAB som härstammar från Australien och som blivit en populär metod de senaste åren på grund av sin extrema enkelhet. Till sist blev jag bara förvirrad och bytte metod mellan varje bryggning beroende på batchstorlek och tillgång till tid. Så nu tänkte jag att det är hög tid att försöka sammanfatta hur jag upplever de olika metoderna samt lite för- och nackdelar med dem.
De olika metoderna är:
- Flödeslakning med hink-i-hink. Man mäskar i en hink med en massa hål i (falskbotten) som sitter inuti en annan hink som har en kran i botten. När man mäskat 60 min så tillsätter man 76c-vatten ca 0,5-1l i minuter och tömmer ut i botten av hinkarna och maltbädden i samma takt. Man samlar upp så mycket vört man behöver eller tills sockerhalten understiger SG 1010.
- Satslakning med hink-i-hink (falskbotten), samma utrustning som ovan men man häller i allt 76c lakvatten på en gång (eller delat i två lika stora delar, rör om ordentligt för att sedan tömma ut så snabbt ens system klarar av utan att sätta igen. Detta upprepas med andra halvan vattnet.
- Satslakning i kylväska med bazookascreen. Här används bara ett kärl med ett rörformat finmaskigt stålnät som är kopplat till kranen i botten, man häller i allt lakvatten på en gång (eller två) för att sedan tömma ut så snabbt ens system klarar av utan att sätta igen precis som satslakning med hink-i-hink.
- Brew in a bag (BIAB), mäskning och lakning sker i ett steg i en stor finmasking påse som man har i sin kastrull. Man har all vätska i på en gång och när man har mäskat klart lyfter man upp påsen och lägger ett galler emellan påsen och kastrullen. Påsen får sedan droppa färdigt rätt ner i kastrullen.
- Delmäskning med torkat maltextrakt motsvarande ”Lilla köksbryggeriet”, en liten mängd malt får dra i vatten en kvart för att ge smak, sedan silas den av i en vanligt kökssil och DME (torkat maltextrakt) får tillsist utgöra den största delen av de förjäsbara sockerarter som gör ölen.
Flödeslakning Hink-i-hink
Fördelar:
Ger högre effektivitet om man trimmar in sitt bryggverk optimalt
Samma metod som stora bryggerier använder sig av
Större kapacitet både batchmässigt och alkoholhaltsmässigt på smidigt sätt eftersom man bara fortsätter laka tills man är nöjd och kan ha stor mängd malt
Nackdelar:
Ojämn effektivitet för min del
Svårt att bemästra, framförallt med olika batchstorlekar och olika maltmängder (t.ex. ale vs dipa)
Tar mycket längre tid (60-90 min)
Kräver ständig passning tills man trimmat in sitt system
Sätter ofta igen maltbädden för mig (stuck sparge) vilket skapar irritation
Svårt att reglera flödet ut ur hinken till optimala hastigheten vilket krävs
Kan ge taninsmaker vid för högt pH, dock inget jag märkt av
Mycket utrustning, kräver en lakarm och en varmvattentank som går att flödesjustera
Satslakning Hink-i-hink
Fördelar:
Enkelt förfarande med mindre arbetsinsats än flödeslakning
Ger klarare vört än BIAB
Ger betydligt mer förutsägbart resultat än flödeslakning
Ganska hög effektivitet, jag har kommit upp i ca 77% med denna metod
Går att göra flera öl från samma mäsk, s.k. parti gyle
Lättare att röra om i botten med denna typ av falskbotten jämfört med bazookascreen
Nackdelar:
Sägs ge sämre effektivitet än flödelakning, inget jag märkt dock
Kräver en arbetsinsats på ca 20 min
Stor risk att sätta igen maltbädden på grund av dödutrymmet under falskbotten
Kräver flera satser/steg vid stora batcher beroende på ens mäsktunna
Satslakning i hink/kylväska med bazookascreen
Fördelar:
Enkelt förfarande med mindre arbetsinsats än flödeslakning
Ger klarare vört än BIAB
Ger betydligt mer förutsägbart resultat än flödeslakning
Hög effektivitet, 85-87% får jag regelbundet numera
Går att göra flera öl från samma mäsk, s.k. parti gyle
Ger väldigt snabbt flöde ut till skillnad från satslakning med hink-i-hink/falskbotten
Sätter inte igen bädden lika lätt som med hink-i-hink eftersom det inte blir något utrymme under malten
Snabbjobbat jämfört med hink-i-hink
Mindre disk än hink-i-hink
Nackdelar:
Bazookascreenen gör att man inte på ett smidigt sätt kan röra om i botten på hinken varken vid inmäskning eller lakning
Sägs ge sämre effektivitet än flödelakning, absolut inte min erfarenhet dock
Kräver en arbetsinsats på ca 20 min
Kräver flera satser/steg vid stora batcher beroende på ens mäsktunna
Brew in a bag (BIAB)
Fördelar:
Väldigt enkelt förfarande, närmast idiotsäkert; i med malt och vatten rör om vänta lyft klart
Mindre handhavande vilket ger tid över till annat under bryggdagen
Mindre disk, påsen är betydligt mer lättdiskad än hink-i-hink och det krävs ingen HLT
Sätter aldrig igen sig oavsett mäskinnehåll, dvs bra till veteöl
Ger hög fermentibilitet på grund av lös mäsk, både en fördel och nackdel
Ger inga skal i koket
Ger bra öl trots vad alla haters säger
Snabbt med minimalt med temperaturförluster pga flytt mellan olika kärl
Lätt att stegmäska
Nackdelar:
Ger mycket mjöl eller motsvarande fina partiklar i koket vilket ger 2 liter förlust i jäshinken
Oklart hur effektiviteten står sig mot de andra metoderna på grund av junk i jäshinken
Mindre hantverk
Något osexigt
Bränns i händerna trots fina Blichmannbrygghandskar
Lång tid innan inmäskning kan ske pga stor inmäskningsvolym
Kräver vattenbehandling då mäsken blir så tunn
Kräver betydligt större kastrull mot de andra metoderna för motsvarande volym, räkna med 36-50l-kastrull för att få ut 20-25 liter öl. Man kan köra maxi-BIAB, dvs att man lakar biabpåsen men då försvinner smidigheten med biab och det är närmast att betrakta som en satslakningsmetod.
Svårt att hålla temperaturen i en kastrull under mäskningen eftersom metallen leder värme så bra
Delmäskning med torkat maltextrakt motsvarande ”Lilla köksbryggeriet”
Fördelar:
Extremt enkelt
Snabbt
Nackdelar:
Känns inte som om man brygger på riktigt
Ger inte så bra öl jämfört med helmalt
Osexigt
Dyrt per liter färdig öl
För små marginaler för att vara precist pga små volymer
Sammanfattning
Längden på bryggdagen är egentligen inte superviktig. Jag har aldrig bryggt öl med helmalt på under 4,5 timmar utan jag brukar landa på ca 5-6 timmar inklusive den mesta disken oavsett metod. Det som är mitt hinder är snarare hur mycket jag måste jobba med bryggningen under dessa timmar. De mest intensiva perioderna är framförallt i början och slutet av bryggdagen, här finns inget utrymme för andra aktiviteter som barnpassning eller matlagning. Det är här flödeslakningen blir osmidig om man inte har ett bra automatiskt system, dvs en HLT (vattentank) som själv kan mata lakningen med nytt vatten via slang till en sprinklerarm ovanför maltbädden. Brygghuseffektivitet är metodens största fördel men när jag numera ligger runt 85-87% med satslakning ser jag ingen som helst fördel utan bara en tråkig tidsåtgång.
Satslakning hink-i-hink är en mellanväg men den ger mer disk än både BIAB och satslakning med bazookascreen, det kräver en del passning i mitt system men framförallt så sätter det igen sig lika ofta som flödeslakningen med falskbotten. Jag övergav metoden när jag gjorde större batcher ett tag eftersom det då krävdes så många ”satser” med vatten att metoden blev osmidigare än flödeslakning. Detta i sin tur hade såklart med flödeshastigheten i min falskbotten att göra.
Satslakning med bazookascreen däremot ger riktigt snabbt flöde, bra effektivitet, inga skal i koket, ren och fin vört och sätter inte igen sig lika lätt som hink-i-hink.
BIAB är snabbt och enkelt men förkortar inte bryggdagen speciellt mycket i sin helhet. Inmäskningen med BIAB kräver att jag värmer 33 liter istället för ca 15 liter till övriga metoder vilket motsvarar lakningstiden med flödeslakning.
Jag vill ha EN standardmetod för att finslipa min teknik så vilken metod kommer jag välja som ”min bryggmetod”? Vi kan börja från andra hållet istället. Delmäskningen ger inte tillräckligt bra öl för mig så den skippar jag direkt. Flödeslakning med hink-i-hink känns bra i magen men tar alldeles för lång tid för min smak samt att jag saknar utrustning för det. Satslakning med hink-i-hink fungerar bra till 20-liters-batcher men jag har gått över till det dubbla och då krävs större hinkar. BIAB har visat sig ge riktigt bra öl och är väldigt enkelt att göra men ger mycket grumlighet i koket och jäshinken. Ölet blir dock blankt och fint. Metoden innebär att jag max kan fylla ett Corneliusfat vilket är något för lite för min smak. Satslakning med bazookascreen känns mer hantverksmässigt än BIAB, ger en klarare vört i koket och högre effektivitet än BIAB.
(UPDATE)
Jag har nu skaffat ett nytt mäskkärl, bazookascreen och finslipat tekniken. Jag köpte en Rubbermaid 38-liters rund kylväska med bazookascreen på 30cm från humlegården. Effektiviteten är riktigt bra med 97% mäskeff och 87% bryghusseff. Eftersom isoleringen är ”fast” i en kylväska mot en liggunderlagsisolerad hink blir disken mycket smidigare och tunnan är lätt att hantera med sina handdtag. Jag är mycket nöjd med satslakning med denna väska och har övergett BIAB helt som standardmetod. Ska jag experimentera och göra mindre satser kan det dock bli aktuellt igen.
(uppdaterad 140806)
Du har väl inte missat min bok om ölbryggning? Köp den hos Humlegården!
Hur väl klarar jäshink + liggunderlag av att hålla mäsktemperatur?
För övrigt väldigt intressant inlägg. Beställde hem en bazooka screen från Humle och tänkte köra den i jäshink om man lyckas hålla stadig temp.
Det beror på en del faktorer har jag märkt:
Mängd mäsk i kärlet. 20 liter mäsk kommer hålla tempen betydligt bättre än 10.
Typ av isolering. De klassiska blåa och gröna liggunderlagen ger sämre isolering än t.ex. Claes Ohlssons svarta.
Om botten/locket är isolerat. Ger större skillnad än man tror.
Hur mycket man öppnar för att mäta och röra runt i mäsken.
En kylväska kommer alltid vara snäppet vassare än egenhändigt isolerad jäshink men de större varianterna är så dyra i Sverige jämfört med t.ex. USA. Jag brukar tappa en grad eller två, lite olika, men frågan är hur viktigt det är egentligen…
Det största skillnaden tycker jag är att mäska i en kastrull. Metallen leder bort väldigt mycket värme och inte ens dubbla lager isolering fungerar så bra för mig (det är i BIAB jag har testat detta). I stor kastrull tappar jag 1-2c i halvtimmen men där är det å andra sidan lättare att värma på igen.
tack för bra sammanfattning! Du fick mig att vara övertygad av att jag ska fortsätta flödeslaka med falskbotten, det verkar ge kontroll. Vilket är det enda vi gjort, flödeslakning alltså, kontroll är något vi jobbar på 🙂
Ang när man ska avbryta den så har jag läst mig till tre olika teorier, eller eg fyra. Vad säger du om dem? Problemet med passning kvarstår, den poängen är tydlig!
här kommer dem, i petighetsordning
1) sluta laka när pH överstiger 0,1 från vad pH var när du började laka (Fix ur principles…)
2) sluta laka när pH överstiger pH 6,0 (ur Designing great beers). Tanningrejen, de sätter igång när pH är över 6,0
3) sluta laka när OG understiger 1010 (Lindh et al, enl. ovan)
4) sluta laka när du uppnått önskad volym . Helst med beräknad lakvolym men har ofta skett utan…
oftast hamnar vi i variant av 4) men skulle i vart fall i fortsättningen vilja köra 2). Eller 3). Hur har du utvärderat 3)?
Angående kylboxar istället för hink-i-hink så ska det vara så att flödet blir kass i kanterna och därmed minskar utbytet. Troligen inte så mkt att bry sig om men kan vara bra att ha med sig innan man tar beslut.
Mvh
Jag måste erkänna att jag är lite för lat för att mäta pH en massa gånger, jag ska bli bättre på det men jag måste skaffa lite fler stickor som täcker ett större område. Jag vill framför allt landa på rätt pre-boil så jag brukar stanna där helt enkelt. Du har helt rätt i att kylboxar inte är optimala för flödeslakning ur flödesdesignsynpunkt. Eftersom jag inte har någon kylbox har jag inte labbat med detta utan när jag hade läst John Palmers ”How to brew” skaffade jag direkt hink-i-hink för att mäska och laka. Jag står fortfarande och väger lite mellan satslakning och flödeslakning efter att ha funderat en hel del kring detta ämne sedan jag skrev denna post. Jag tror att de flesta av mina lakningsbekymmer kommer från att jag har malt min malt lite för fint. Att köpa en monstermill skulle såklart vara en optimal lösning men de kostar ju en slant. Det jag gillar med bazookan är att vörten blir 100% fri från skal och recirkuleringen går som en dans, men att röra runt i mäsken med bazookan i botten känns inget bra… Jag inser att jag inte är färdig med denna utvärdering riktigt ännu.
Jo, Pre-boilVolymen är väl det vi fokuserat på hittils också. Men nu börjar det se ut så att källaren fylls på flaskor snabbare än den töms, (eller så bjuder jag hem några vänner.. 😉 )så kanske kan man vara lite mer petig och börja köra med pH under 6,0. Men som du skriver, det är inte jättekul å stå med pH-stickor hela tiden. Dessutom är de kalibrerade för 20oC har jag för mig (?). Finns säkert nån omräkningstabell.
Du kan inte lägga nån silplåt med större hål ovanför bazookan, så slipper du oroa dig för att paja den?
Tack för en bra blog, den har jag stor nytta av.
Jag kör också med Clas Olson svarta isolering runt 30l grytan och locket. Dock har jag i tillägg en enklare barnsovsäck som jag trär som en…strumpa…ovanpå kastrullen med isoleringen. Det är grymt effektivt. Tappar i princip ingenting på 60 minuter.
Mycket värme försvinner just uppåt, så ett bra isolerat lock gör stor skillnad. Likaså att inte ha för stort utrymme mellan maltbädd och locket, öppnar man för att röra om eller mäta temp så försvinner all uppvärmd och måste värmas på nytt. Kan kosta 0.5-1c per gång om man har stort utrymme. Det svåra är att hitta en storlek på mäskkärl som passar både en pilsner på 4.6% och en dubbelIPA på 9%. Jag justerar vattenmängden i mäsken för att ligga runt 27-28 liter i mitt mäskkärl på 30l. Inte så mycket för värmens skull utan för att mäska runt 2.5-2.8 liter per kilo malt för att få en bra konvertering med en inte allt för stor lakvolym som kräver många steg i satslakningen.
Jag har haft en kudde som jag la som lock på mäskkärlet ett tag och det har en grym isolering så sovsäcken gör säkert ett bra jobb. Keep up the good work!
Har inte tillräckligt med erfarenhet för att tillföra info, tackar för den utförliga testerna, jag hade tänkt överge hink i hink, för att det är tidskrävande, nu vet jag att jag investerar tiden väl..! Jag har en fråga ang. Mäskning, jag tänkte överge min kylbox o mäska på spisen, ha en temp i (locket på, har en temp med 1m sensor) hela tiden o stänga av o på för att reglera tempen. Bra idé el epic fail? Tack på förhand, bra informativ blogg du driver!
Det verkar som att gå över ån efter vatten, vad vill du vinna på att göra så? Har du redan en kylbox så hålls ju värmen bra där och du behöver inte värma mer. Jag är grymt nöjd med min nya MLT som är som en stor kylbox. Tappar inte ens 0.1c på 80min i den och effektivitet på 85% sist!
[…] och satslakar med samma mängd i 74 grader i ytterligare 69 minuter. Så långt liknar det den satslakning som Herr Lindh använder. Men sedan blir det mer komplicerat. Dels kokar och humlar han satserna separat, lämnar första […]
Tjena!
Helvete vilken blogg, här finns allt för novisen 🙂 Jag och en polare har precis börjat brygga lite och man inser ju snabbt att det hade varit smidigare med bättre utrustning. Nästa steg är att förenkla mäskning/lakning så vi köpte ett par jäshinkar för att prova hink-i-hink. Efter att ha lusläst här en vecka nu så ser ju din kylväska jävligt smidig ut, och snygg också 🙂 Men jag undrade egentligen – hur kommer det sig att du får så pass mycket högre effektivitet i den jämfört med hink-i-hink? I princip är det ju bara 2 olika typer av silar.
Jag tror det är en kombination av nogrannhet, korrekt vatten/pH och temperaturer. Just Rubbermadien gav mig grymt bra effektivitet, både mäsk- och brygghus-dito. Jag är inte i närheten med min Braumeister och det tror jag har med grov malning och sämre lakning att göra. Om man får bättre öl med bättre effektivitet är jag mer tveksam till men visst känns det lite som ett betyg på hur duktig man är att brygga när man tangerar 90%-gränsen… Hink-i-hink tappat mycket värme jämfört med kylväska, även om man isolerar den.
Hej! Verkar smidigt med mäsk/lakning i kylväska. Jag är nybörjare på ölbryggning,så jag har lite ”dumma”frågor.Hur myk c v vattnet använder du vid lakningen? tex. om jag ska brygga 20 l öl, så värmer du upp en viss mängd till 66c och drar i malten, väntar 60-90 min, tömmer i varmare vatten upp till 76c för att avsluta mäskningen, lakar och sedan efterfyller till 20 l? eller? Skulle va skoj om du förklarade hur du gör med vattenmängder mm.vid bryggning av tex. 20 l. öl. Tack för en superbra och intressant sida. Med vänlig hälsning Danne Gustafsson
Det beror en del på din utrustning men om jag förklarar lite enkelt och gör vissa antaganden: Mäska med 2.7l vatten per liter malt. Töm bädden på vätska. Laka med så mycket vatten som det saknas vört för att nå din preboilvolym på t.ex. 25l för en 20l-batch. Man kan räkna med att malten suger upp ca 1l per kg som ”försvinner”.
Ett exempel för 20l i jäshink:
6kg malt och 6*2.7l i inmäskning = 16.2l
Av de 16.2 får du ut 10.2 när du tömmer bädden (first runnings).
Du vill ha 25l preboil-volym för ca 4l kokar bort och 1l blir förlust efter koket (humlerester och druv).
25-10.2=14.8l. Alltså ska du laka med ca 15l om du mäskar med 16.
Volym i jäshink (20l) + bortkok och förluster (5l) = mäskvatten (maltens vikt i kg * 2.7 = 16.2) + lakvatten (10.2l)
Syrarast och proteinrast, är det något som du mäktar med?
Till veteöl kör jag alltid en hög syrarast kallad ferualsyrarast. Till tyska öl inkl veteöl kör jag även proteinrast. Eller till allt jag använder tysknpilsnermalt om jag ska vara ärlig.
Den klassiska syrarasten runt 37-38c för att sänka pH orkar jag inte då den sägs ta många timmar för att ge effekt.
Hej jGustav
Jag bryggde i helgen enligt metoden satslakning i mäsktunna ned en bazookascreen nör jag skulle tömma ut vörten så satte bazookascreenen igen vilket gav mig lite problem. Funderar nu på att sätta in en fakskbotten i min mäsktunna vad tror du om det. En fråga till har det någon betydelse om jag lägger humlen i humlepåsar när jag kokar vörten.
Du hade för snabbt flöde ut. Du kan lätt sätta igen en falskbotten på samma sätt. Tappa av långsammare så går det bättre.
En humlenokpöse stjäl ca 20-30% i utbyte men annars ingen nackdel.
Tack för snabba svar. Har du något råd med humlen jag tömde vörten via en saftsil det kom ut humle och satte igen silen därav min fråga om påse.
Ja det är skit det där med saftsilar. Jag låter min vört stå i kastrullen 1-2 timmar efter kok. All humlepellets sjunker till botten, ut kommer ren vört. Lite svinn i botten men våga vägra saftsil!
Hej. Går det bra att laka med hjälp av sil, precis som delmäskning, Lilla köksbryggeriet om jag vill börja med helmäskning?
Lika bra skulle jag inte säga eftersom du mycket lättare få ut grumlande partiklar och ojämn sköljning men till små batcher så fungerar det. Optimalt är ett långsamt flöde uppifrån och ner med omfattande recirkulering först.
Hej och fantastiskt tack för din bildningsinsats för oss hembryggare! Har en fråga om att hålla rätt/jämn mäsktemperatur med Biab. Har sett dig och andra skriva om mäskgrader men inte om just detta. Har gryta med inbyggd termometer som visar rätt temp så länge det är vatten/vätska, men med tjock mäsk i grytan så ligger den verkliga tempen ofta några grader lägre inne i mäsken vid manuell mätning med digital term. Förstår att det beror på att gryttermometern alltid mäter ren vätska vid kanten (och utanför mäskpåsen). Samtidigt är det ju malten som ska ha rätt temp för sin konvertering. Så min kanske simpla fråga blir ju: ska jag gå efter temp mitt i mäsken exv 64c, trots att den rena vätskan kanske är på 67c?. (Jag rör såklart runt vid några tillfällen för att omfördela värme och vätska under mäskningen). Stort tack för dina tankar om detta. Mvh Olof
Hej Olof, det är både den tjockare gröten av mäsken och själva vätskan som har enzymer som ska konvertera stärkelse till socker så optimalt är att allt håller samma temp. Lättast för jämn temp är en pump som recirkulerar vörten under mäskningen men om det skiljer någon grad hit och dit är inte hela världen så länge du håller dig inom mäsktemperaturspannet.