Till förstagångsbryggaren som säkert vill ha lite grunder förklarade är här ”Grunderna i hur man brygger öl”. Själv lärde jag mig väldigt mycket från John Palmers bok ”How to brew” men jag har även gett ut en egen bok som heter Brygga öl som både ger grunderna i hur man brygger öl men även massvis med förbättrande steg för att ta sin bryggning till nästa nivå.
Den här sidan har många år på nacken nu men grunderna är de samma. Uppdatering är på väg…
Grunderna i hur man brygger öl
Att brygga öl behöver inte vara mycket svårare än att baka kanelbullar, det är ganska lätt att komma igång och följa ett recept steg för steg. Mäska, laka, koka, kyla, jäsa, flaska. Så går det enkelt uttryckt till att brygga öl. Att göra en helt okej öl kräver inte så mycket men sen går det avancera ordentligt för att uppnå de där sista procenten.
Mäska & LakaÖl blir det när jäst äter upp sockret ur vört och bildar alkohol. Vört görs genom att man blötlägger mältat och krossat korn i 66-gradigt vatten i en timme. Det ser ut som en blaskig gröt och under den timmen omvandlar enzymer stärkelsen i malten till socker som jästen sedan kan omvandla till alkohol och kolsyra. För att få ut så mycket socker som möjligt ur mäsken så lakar man. Det innebär att separera vätskan ur mäsken genom någon sorts sorts sil, hälla i nytt vatten i mäsken som löser upp ytterligare socker ur malten för att sedan samla ihop all vätska till vörtkoket. 
Här rör jag i krossad malt i det förvärmda vattnet för att göra en mäsk. Ca 1kg malt per 2.7l vatten där temperaturen tillslut ska stabilisera sig runt 66c och hållas så en timme. Undvik att få bollar med torr malt.
Koka
När vätskan är samlad från mäskningen och lakningen är det dags att koka den av en rad anledningar; dels för att driva ur en del oönskade ämnen men även för att koka den med humle för att få beska, humlesmak och konserverande egenskaper. Utan humle blir ölet sötsliskigt och äckligt. Koket håller vanligtvis på 60-90min och den humle som ska bidra med beska till ölet tillsätts när det är en timme koktid kvar. Den humle som ska ge smak och doft åt ölet tillsätts i slutet av koket från 15 minuter kvar till man stänger av värmen.
Koket sker i en stor kastrull, gärna 30% större än sin startvolym och inte som här nära till kanten. Kokar det över blir det mycket kladdigt och städningen tar lång tid.
Kyla
När koket är klart är det dags att jäsa vätskan (vörten) till öl. Men precis som vid bakning får inte vätskan som jästen hamnar i vara för varm för då dör jästen, därför kyler man vörten till ca 20c för ale och ca 10c för lager. Att göra detta snabbt förhindrar bakterier att förstöra ölet samt att man undviker att ölet får en smak av kokta grönsaker (DMS). För att inte få med all kokad humle så brukar man hälla den svala vörten genom en sil. Till sist tillsätter man syre till vörten genom att skaka jäshinken eller vispa i syre med en ballongvisp, sen hälls jästen i.
Här kyler jag vörten med en spiralkylare som är ett långt snurrat metallrör. Genom röret spolas kallt vatten vilket sänker temperaturen på vörten på ca 15-20 minuter. En lite mer svåranvänd metod är med en plattvärmeväxlare som fungerar liknande men med en liten mängd vört i taget som passerar ett metallblock som vattnet går igenom. Båda fungerar mycket bra men kräver olika mängd rengöring före och efter. Vid sater över 50 liter rekommenderar jag plattvärmeväxlare men annars spiralkylare. Spiralkylaren är lätt att bygga själv med 10 meter kopparrör, en bit trädgårdsslang, slangklämmor och gardenakopplingar.
Jäsa
Under jäsningen som tar ca 2-4 veckor äter jästen socker och ger ifrån sig alkohol och kolsyra. Jäsningen delas in i en mer aktiv fas som kallas primärjäsning där 80-90% av alkoholtillverkningen sker och en mer passiv fas som kallas sekundärjäsning. Under sekundärjäsningen städar jästen upp restprodukter som kan bidra med t.ex. smörsmaker (diacetyl).
Jäsa gör man enklast i en speciell jäshink av livsmedelsklassad plast. Jag har monterat kranar i botten på mina hinkar så det är lätt att ta prover under jäsningens gång utan att behöva öppna locket. Denna variant är på 30l och rekommenderas från 15-25l.
Flaskning
När jäsningen stannat och det gått några dagar till så är det dags att tappa ölet på flaska. Ölet är avslaget och omoget, därför tillsätter man lite socker som den mindre mängden jäst som finns kvar bildar kolsyra av när kapsylen är på. Det tar 1-2 veckor och beroende på ölsort kyler man och dricker eller lagrar svalt några veckor till. Har man skaffat en fatanläggning så häller man över ölet på fatet utan socker och kopplar på en slang med kolsyra istället, som en Sodastream fast det tar längre tid.
Här häller jag det icke kolsyrade ölet på flaskor ihop med lite sockerlag så en andra jäsning på flaska ska ske. Denna jäsning bildar kolsyran i ölet.
Färdigt öl
När ölet bildat kolsyra och mognat i två veckor är det bara kvar att kyla och dricka. Undvik att hälla upp sista halvcentimetern ur flaskan där lite jästsediment bildats under kolsyrejäsningen.
Bryggmetoder
Det finns många olika sätt att brygga öl på även om grunderna är gemensamma. Sättet man brygger på och även maxmängden öl man vill brygga per gång påverkar valet av utrustning kraftigt och de vanligaste bryggmetoderna i Sverige är i svårighetsgrad; Extraktbryggning, Brew-in-a-bag även kallad BIAB, Satslakning, Flödeslakning och avancerade bryggverk (tänk bakmaskin). Bryggverk bygger på två olika konfigurationer (RIMS/HERMS) men mäskningen och lakningen är oftast en kombination av någon av de tidigare metoderna men med pumpar, kontrollboxar och annan automation. Alla dessa metoder ger mycket bra öl men med mer eller mindre tid/ansträngning/pris/kontroll.
Extraktbryggning och delmäskningen/stöpning
Tänk dig snabbkaffe eller bakmix du blandar med vatten. Du har ett pulver (Dried Malt Extract/DME) eller en sirap (Liquid Malt Extract/LME) du blandar med varmt vatten för att skapa din vört och du slipper därför mäska och laka. Förr blev det dålig öl med denna metod eftersom råvarorna ofta var gamla och utbudet litet men idag går det få tag på högkvalitativa extrakt men även om inlärningströskeln med denna metod är liten så brukar det betydligt högre priset och mindre valmöjligheter göra att hembryggare i Sverige snabbt går över till helmaltsbryggning (allgrain). Vill man däremot doppa tårna och testa jäsprocessen några gånger först så går samma utrustning använda från denna metod till andra bryggmetoder senare. Ett mellansteg från denna metod till helmalt är att man gör en minimäsk med malt som man stöper precis som när man gör te, Lilla köksbryggeriets ölkit bygger på denna metod som ofta kallas delmäskning (partial mash).
Brew-in-a-bag (BIAB)
BIAB är en metod som går ut på att man har hela sin mängd vatten som ska kokas i en stor isolerad kastrull med en finmaskig tygpåse i. I påsen blandar man malten med vattnet och efter att mäsktimmen har fortlöpit lyfter man upp påsen och sätter den på ett galler eller i en stor sil så kvarvarande vätska får droppa ner i kastrullen. Sen kokar man med humle och kyler som vanligt. Det går att köpa färdiga BIAB-påsar hos hembryggarbutikerna men många syr sina egna av t.ex. IKEAs tyg Teresia (kallades förr Sarita). Påsen sys som en stor cylinder som är något större än kastrullen och det är egentligen bara två raksömmar som behövs så inga sykunskaper krävs mer än de du fick i mellanstadiet. Denna metod kräver mindre utrustning än de senare men en storlek större kastrull eftersom malten ska få plats under mäskningen. Normal tidsåtgång för denna metod är ca 4 timmar när vanan är uppe.
Satslakning och Flödeslakning
Dessa metoder går ut på att man mäskar i ett kärl som håller värmen antingen via en extern värmare eller med hjälp av isolering i form av liggunderlag eller en kylbox. Sen har man ett filter i botten som kallas falskbotten som kan vara en platta med små hål i eller ett finmaskigt nät som hindrar skalen från malten att åka igenom till vörtkoket. Skillnaden mellan dessa metoder är att man vid satslakning tappar av all den första vörten ganska snabbt, häller i nytt vatten under omrörning och sedan tappar av den andra vörten. Vid flödeslakning så tappar man av vörten långsamt samtidigt som man tillför nytt varmvatten långsamt. Satslakning tar 5-6 timmar medan flödeslakning tar typiskt en timme längre.
Avancerade bryggverk
Läser du denna text är du antagligen inte mogen att börja i denna ände. Det finns färdiga bryggverk att köpa dyrt (Braumeister för 12.000kr och uppåt) men få brukar börja med det. Det finns även enklare bryggverk i plast där användarna vittnar om varierande erfarenheter om kvalitén. Tekniskt lagda personer bygger sina egna bryggverk med pumpar, slangar, värmare och elektriska paneler men det har mer med ingenjörskonst än hembryggning att göra i detta inlägg.
En BIAB-bryggning är enkel att göra utomhus, iallafall sommartid.
Exempelbryggning
Så här kan en bryggning av 40 liter amerikansk pale ale (ca 5% alkohol) med satslakningsmetoden gå till:
1. Värm 20 liter vatten till 76-80c i din kastrull och häll över vattnet till kylväskan. Mängden vatten beräknas genom att ta 2-3 gånger mängden malt i kilo beroende på hur tjock mäsk man vill ha.
2. Blanda i malten (10kg pilsnermalt, 0.6kg Munich-malt, 0.37kg Carapils, 0.29kg Caraamber) i vattnet under ständig omrörning för att undvika klumpar. Kontrollera att temperaturen i mäsken är 65-66c, är den för varm så blandar du i en halvliter kallt kranvatten i taget och rör om ordentligt och mät igen tills du hamnat rätt. Sätt på locket på kylväskan och ställ en timer på 60 minuter.
3. Värm 37 liter vatten till 80c under tiden du väntar. Vattnet kallas lakvatten.
4. Efter en timme så är det dags att recirkulera, då tappar man av 1-2 liter av vätskan från mäsken och häller den på toppen av mäsken försiktigt. Häll gärna på en sked/hålslev/durkslag eller en bit folie så inte bädden rörs upp för den fungerar nu som ett filter. Upprepa 2-3 gånger till vörten är mindre disig och inte innehåller några skalbitar. Detta gör man för att inte få grums och skalbitar i kastrullen som kan bidra med kärva smaker.
5. Töm sedan hela bädden på vört ner i din kokkastrull eller en temporär jäshink via en slang, snabbt men inte för snabbt så bädden sätter igen. 2-3 liter i minuten är en bra starthastighet tills du känner din utrustning.
6. Häll i allt lakvatten i den tömda mäsken (eller hälften av vattnet om det inte får plats mer) och rör om kraftigt så all malt löser sig. Vänta 5-10 minuter. Temperaturen i mäsken får inte överstiga 78c (ger kärva smaker kallad astringens), gör den det häller du i lite kallvatten (0.5l i taget för det sjunker snabbt). Blir den kallare (mellan 66-76) så är det inte hela världen, du får eventuellt ut lite mindre mängd socker bara.
7. Recirkulera igen som förra gången (tappa ur 1-2l, 3ggr och återför), vänta 5-10 min och töm sedan även denna sats ner i hinken. Fick du bara plats med hälften av mäskvattnet så återupprepar du punkt 6 och 7.
8. Samla all vört i din kokkastrull och sätt på full värme, du bör ha 48-50 liter totalt. När du närmar dig 100c så kan du skumma av med en hålslev så minskar risken för överkok betydligt. Skulle det koka över händer inget med själva ölet men det är farligt och extremt kletigt.
9. När koket är igång häller du i bitterhumlen, i detta fall 10 gram Columbus, och ställer klockan på 60 minuter. Riktigt ljusa öl kokas med fördel i 90 minuter. Då kokar man 30 min först och sedan har i bittergivan som för det mesta hälls i vid ”60 min” som betyder att 60 minuter återstår av kokandet.
10. Koka i 45 minuter och häll i smakhumlen: 30g Amarillo och 30g Simcoe.
11. Efter 50 minuter av koket, häll i 1krm Protafloc. Protafloc är ett granulat som ser ut som grovt krossad svartpeppar och är baserat på karragen, det får protein att koagulera i koket och kommer ge dig ett blankare öl i slutändan. Sätt även ner kylspiralen i koket så är den desinficerad inför kylningen.
12. Efter 60 minuters koktid häller du i aromhumlen 100g Amarillo och 50g Cascade. Stäng av värmen, ta bort eventuell isolering på kastrullen och vänta 5 min.
13. Rengör jäshinkar och vattenlås med starsan desinfektionsmedel och sätt igång vattnet till kylarspiralen, kyl till 20c. Rör runt långsamt med kylspiralen i vörten så går det mycket snabbare. Har man ingen spiral går det att kyla kastrullen i isvattenbad i badkar men det tar väldigt lång tid och transporten dit är farlig, framförallt över 15l.
14. Tappa över vörten genom en kokad silduk ner i jäshinkarna. Då silas humle och proteiner från koket bort. Sätt på locket på jäshinkarna och skaka kraftigt för att syresätta vörten. En annan variant för syresättning är en stor ballongvisp.
15. Öppna locket och strö över jästen, två påsar Safale US05 per hink. Stäng locket och sätt i vattenlåset som du häller lite starsan i. Jäs i 18c i 7 dagar.
16. Koka två humlekokpåsar och 4 rostfria matskedar i 5min i vatten. Lägg 50g Amarillohumle i vardera påse ihop med 2 skedar och knyt påsarna. Lägg i en påse per hink och vänta i 7 dagar. Detta är din torrhumling.
17. Tappa försiktigt över en hink med öl i taget till en ny starsan-sköljd hink med tappkran i botten (flaskningshink). Flytta ölet med silikonslang eller hävert försiktigt, syresättning här kommer ge smak av gröna äpplen (acetaldehyd).
18. Rengör dina flaskor med starsan.
19. Rör försiktigt i ett sockerlag gjort på 1dl vatten som kokat med 100g socker (per hink) i flaskningshinken med ölet.
20. Koppla din flaskfyllare på hinken och tappa upp ölet på flaskor som du sätter på kapsyler som legat i starsan 5 minuter.
21. Rör försiktigt runt i ölet med en starsannad slev efter var 5:e flaska så inte sockerlaget lagt sig på botten.
22. Ställ flaskorna mörkt i 20c i 2 veckor så bildas kolsyra och ölet mognar.
23. Kyl och drick men häll inte upp sista milliliterna av varje flaska eftersom där finns en liten jästfällning.
Utrustning
Till de olika metoderna krävs lite olika utrustning men till samtliga krävs en basutrustning oftast bestående av:
stor kastrull, värmekälla, hydrometer och mätglas, termometer, digitalvåg, silduksställning+silduk, PBW och Starsan, flaskfyllare, 1m silikonslang 12×16, kapsyler, kapsyleringsapparat, tomflaskor, hävert, slev, stor tillbringare, sprayflaska till starsan, kylspiral, mm.
Här går jag igenom en del av utrustningen i lite mer detalj:
Stor kastrull
Den största initiala investeringen som blir extra dyr om man köper fel storlek. Räkna med 10-15 liter större kastrull än den mängd öl du vill göra per gång, dvs vill du ha 10-15 liter färdigt öl krävs en 20-25 liters-kastrull, 20-25l kräver 36-liters-kastrull och 40l öl kräver 55-60l-kastrull. Jag gör 40 liter öl åt gången i en Patina 50-liters-kastrull och även om det går att göra så är jag farligt nära överkok varje gång. Kastrullen ska ha en tjock botten och går du över 36 liter i storlek rekommenderar jag en kastrull med tappkran för att underlätta bryggdagen. Det finns många bra kastruller och ibland går det hitta på loppis. Jag har den vanligaste högkvalitétsvarianten av märket Patina men vill man ha något riktigt billigt (med lägre kvalité) så är Biltemas 25-liters-kastrull en bra nybörjarkastrull som dock många uppgraderar från vid senare tillfälle. Det finns grytor runt 25l med inbyggd värmare som många gillar. Fundera ordentligt innan du köper och försök få rätt från början. Det är svårt att brygga 20 liter öl i en 76-literskastrull så man låser sig lite till en viss batch-storlek med valet av sin utrustning.
Värmekälla
Har man en modern spis och inte brygger över 20 liter så är detta ett utmärkt alternativ. Kondens från koket droppar dock gärna från köksfläkten och ner i grytan tillsammans med att man låser upp köket en hel dag vilket gör att många (inklusive mig själv) väljer att brygga någon annanstans t.ex. badrum, tvättstuga eller garage. Induktionsplattor går att få tag i billigt och ger mycket effekt för pengarna. Krävs mer effekt än så kan man komplettera med en doppvärmare. Gasol är vanligt i USA men mindre vanlig i Sverige pga priset här. Effekten är dock riktigt rejäl med gasol så stora kok är inga problem.
Jäshinkar
De vanliga 30-litershinkarna är bra och billiga. Montera tappkran 5 cm från botten på två av dom och precis vid botten på en av dom som blir din flaskningshink. 2 jäsrör behövs också.
Mäskkärl
Kylväska, BIAB-påse eller hink-i-hink är det vanligaste i Sverige. Med kylväska går bra med de vanliga 20-25l-modellerna som oftast är blå och kostar dryga hundringen på t.ex. Claes Ohlson. I den borrar man ett hål i sidan/botten och monterar en tappkran. På insidan av kranen sätter man ett filter kallad Bazookascreen eller en uppsättning slitsade kopparrör. BIAB-påsen syr du enkelt själv av finmaskigt tyg (Theresia från IKEA). Hink-i-hink är ett mäskkärl man bygger själv genom att ta två vanliga jäshinkar som man ställer i varandra, den inre borrar man en massa 2mm-hål i botten på så det blir som en sil och den yttre hinken sätter man en tappkran på och isolerar med liggunderlag. 200-300kr ligger alla de här lösningarna på och fungerar lika bra. Själv har jag en modell större kylväska som är rund men principen är den samma som de små.
Mätinstrument
Termometer för att mäta mäsktemperatur och kylningen efter koket. Våg för att väga malt och humle. Hydrometer som är som ett fiskeflöte man lägger i ett rör med vört i för att mäta hur mycket socker det är i vörten/ölet. Genom att mäta före jäsningen och efter jäsningen kan man räkna ut hur mycket alkohol man faktiskt fått mot hur mycket man beräknat få. Mäter i enheten Öschle enligt archimedes princip där vatten har SG 1.000. Före jäsning kallas värdet OG (original gravity) och är i spannet 1.040 till 1.060 för 4-6%-iga öl. När ölet jäst klart kallas värdet FG (final gravity) och det styr hur mycket socker som finns kvar i ölet och hur sött det är. Rimliga slutvärden är 1.008-1.015 för en normalstark öl runt 5%. Köp mätrör i plast, de i glas är finare men går väldigt lätt sönder.
Silställning och silduk
Används för att sila bort humlen efter koket. Pain in the ass att använda eftersom de lätt sätter igen men det finns alternativa metoder som inte lämpar sig för förstagångbryggarna. Jag har en längre utläggning om alternativ här.
Kemikalier
Två rengöringsmedel behövs; PBW som är som ett parfymfritt maskindiskmedel som grovrengör smuts och beläggningar i kastrull, flaskor och jäskärl. Starsan är ett desinfektionsmedel som är bra till allt som kommer i kontakt med vört/öl efter att koket är klart, behöver inte sköljas med vatten efteråt utan skaka bort överflödet bara. Starsan är även bra att ha i jäsröret.
Silikonslang
12x16mm och 1 meter lång så kan du föra över vört från mäskkärl, vört från kastrull, öl från hink till hink och öl från hink till flaska på en enkelt sätt utan att behöva använda en hävert. Kokas i vatten så är den helt ren.
Flaskfyllare
Ett plaströr man sätter via en silikonslangstump på en tappkran man monterat på sin flaskningshink (vanlig jäshink med tappkran extra lågt monterad). Har en fjäder i botten så den bara släpper ut öl till flaskan om den körs ner i botten, för att sluta fylla flaskan lyfter man bara flaskfyllaren. Enkel med halvdålig kvalité men kostar knappt något så byt den en gång per år/varannat år. Rengörs med Starsan, ej varmt/kokande vatten.
Hävert
Det finns en pumphävert som kallas autosiphon som gör att man slipper suga i ena ändan för att få igång häverteffekten. Köp ingen annan hävert än den. Dom fungerar väldigt bra men är svåra att göra rena. Många lägger dom i ett bad av PBW eller StarSan i en balkonglåda för att få dom rena och desinficerade. Jag använder inte autosiphon så ofta längre då jag satt tappkranar på alla hinkar men det är en bra sak att ha hemma.
Kylspiral
För att snabbt få ner temperaturen på vörten efter koket rekommenderar jag en kylspiral. Man kan köpa en färdig eller bygga en av prisolrör som kommer plastade eller av bränslerör från Biltema. Spiralen kopplas på vanlig trädgårdsslang eller armerad kolsyreslang med slangklämmor. Andra änden av slangen sätter man en vanlig gardena-koppling så passar de på en vanlig köksblandare med en adapter du köper på t.ex. Claes Ohlson eller Bauhaus. Minst 5 meter rör bör du ha gör 10-25 liter och gärna det dubbla till större batcher. Rengörning av spiralen efter kok görs med vatten och en svamp. Desinficering görs genom att sänka ner spiralen i vörtkoket när det återstår 15 minuter. Man kan även kyla med plattvärmeväxlare men de är lite svårare att göra rena för oerfarna.
Vanliga nybörjarmisstag
Många av de problemen nybörjare kämpar med har en väldigt enkel lösning, tid. Ofta har man för bråttom men jäsning, flaskning etc och ger man sin öl några dagar/veckor extra så försvinner mycket av det nybryggare tycker verkar fel eller konstigt. En jäsning kan vara över på en vecka men ölet mår bra av att stå i jäshinken en vecka extra. Många felsmaker eller omogna smaker försvinner med lite lagring. Låt gärna ölet stå på flaska två veckor efter kolsyrejäsning tills du lärt dig hur ett omoget öl smakar.
Låg effektivitet
Det finns primärt två sorters effektivitet som är intressanta för hembryggare tycker jag; mäskeffektivitet och brygghuseffektivitet. Bägge går att räkna ut matematiskt men Beersmith gör det hela åt dig.
Mäskeffektivitet; hur bra du lyckats konvertera stärkelsen i malten till socker och sedan lakat ut den dvs mängden vört och OG på bestämd mängd malt innan koket. 75-90% är rimliga värden och 80% är vanligt.
Brygghuseffektivitet; hur mycket öl och hur mycket OG du fått ut av din bestämda mängd malt ner i jäshinken. Tar hänsyn till bortkok och svinn i hela processen. 70-85% är rimligt och nybryggare och/eller BIAB-bryggare ligger ofta runt 70-75%.
Många tampas med att deras OG blir för lågt och det kan bero på en rad orsaker. Felkrossad malt, fel temperaturer i mäskningen, felkalyleringar av vätskemängder både i mäskning och kok/avdunstning, mäskpH, dålig lakning mm.
Ett enkelt sätt att komma förbi detta tills man lärt sig sin utrustning är att ha lite torkat maltextrakt redo så man kan kompensera sin låga effektivitet mot slutet av koket. Genom att föra noggranna anteckningar lär du dig dina olika data och kan kompensera. Det viktiga är inte om du har 70% eller 75% effektivitet, det blir inte bättre öl för det, utan det viktiga är att du hamnar där du planerat att hamna så du kan återupprepa dina bryggningar och utvecklas.
För mycket karamellmalt
Den största delen av maltgivan är basmalt dvs. pilsnermalt eller alemalt. Detta gäller även mörka öl som stout. Håll nere karamellmalterna och specialmalterna eller följ färdiga recept i början. För mycket karamellmalt ger dig en sötsliskig öl som knappt är drickbar. 5%-10% specialmalt är en bra utgångspunkt att börja med.
För lite jäst
Det står anvisningar på jästpaketen hur man ska dosera. Räkna med att dessa är felberäknade med 50% så kommer du närmare sanningen. 25 liter ale på 1050 går att jäsa på en påse torrjäst men kommer bli bättre med två påsar. Tre påsar kommer inte göra någon märkbar skillnad. När du avancerat lite så rekommenderar jag Mr Maltys jästkalkylator för att räkna ut en bra mängd jäst att tillsätta.
Fel mäsktemperatur
När det gäller mäskningen ger för varmt eller kallt helt fel resultat. För varmt och du får ett väldigt sött öl, för kallt och du får ut för lite socker och får därmed ett för svagt öl.
Fel jästemperatur
Ofta anges en lämplig jästemperatur i recepten. Det som då avses är temperaturen i ölet, inte i rummet som hinken står i. En jäsning alstrar värme och blir ofta 2-4c varmare än rummet. Alltså bör du mäta temperaturen utanpå hinken (inte inne i för infektionsrisken), det finns klistertermometrar för ändamålet. Du kan sänka temperaturen genom en blöt t-shirt runt hinken eller genom att ställa den i ett kallvattenbad med eller utan is. Värma hinken går med värmeplatta/värmefilt. De som bryggt ett tag brukar skaffa sig ett gammal kylskåp att jäsa i, lämpligtvis med en extern termostat som reglerar hinkens temperatur istället för kylskåpsluftens temperatur.
Slarv med hygien
Ölbryggning är 10% mäska/koka/jäsa och 90% diska/städa/desinficera. Lite så är det faktiskt. Slarvar man med hygienen kommer du förstöra ditt öl på nolltid. Skaffa en sprayflaska/blomspruta som du häller utblandad starsan i. Desinficera allt som har kontakt med vörten/ölet efter koket. Rengör allt ofta. Byt jäshinkar efter 1-2 års användning.
Långsam kylning
Om det tar mer än 30 minuter att få ner din kokade vört från 100c till 20c riskerar du att återbilda DMS i vörten. DMS kommer ge dig smaken av burkmajs eller kokta grönsaker. Du riskerar även att infektera ölet genom att låta det passera 35-45c under en längre tid, ett temperaturspann som bakterier älskar. Det finns de som kör med tekniken ”no chill” där man låter vörten svalna av sig själv över natten men det är inget jag rekommenderar nybryggare. Badkarskylning är inget jag rekommenderar över 15 liter eftersom det är vanskligt att bära kokande vört och det tar lång tid att kyla på det sättet. Skaffa en kylspiral eller plattvärmeväxlare.
För klent kok, eller för kraftigt kok
Kokar du för klent finns risken kokar inte oönskade ämnen bort som de ska vilket återigen kan ge smak av kokta grönsaker.
Kokar du för kraftigt kommer du få en för stark vört och för lite mängd öl i slutändan. Ett lagom rullande kok är vad du siktar på och en avdunstning på 10-15% per timme är lagom även om det är ett konstigt mått att räkna på. Jag börjar med 48 liter som jag kokar ner till 40 liter på 60 minuter med min utrustning. Det är mer än vad jag behöver koka bort. Kokar man utomhus kommer avdunstningen vara större än inomhus.
Bildexempel på ett för kraftigt kok vilket leder till för lite vört, för stark öl och ökade maillardrektioner.
FAQ
Jag får många mail med hembryggarfrågor och det är roligt att kunna hjälpa er samtidigt som det ibland ger uppslag till nya bloggposter, det tackar jag för! Tyvärr är det här information som inte når den breda massan och ganska ofta får jag svara på samma frågor, därför har jag samlat dom här i en Frequently Asked Questions (FAQ) som kommer fyllas på med tiden.
Bryggverk
Q: Jag är nybörjare och hade tänkt börja med en enkel utrustning men det kanske är lika bra att köpa ett bryggverk direkt?
A: Jag tycker definitivt att man ska börja med en kastrull, BIAB-påse eller kylväska och sen se om bryggverk är något man är intresserad av i framtiden. Det går trender i bryggutrustning, när jag började så var det hink-i-hink som gällde, sen slog BIAB på bred front, efter det blev det trendigt med småsatser på 5-liter pga ”Lilla köksbryggeriet” och just nu är det bryggverk som det talas om. Bryggverk ger absolut inte bättre öl än de andra metoderna men det går absolut göra väldigt bra öl, kanske lika bra, men framförallt så kräver dom mindre övervakning under själva mäskningen, sen är det lila mycket jobb som med en vanlig kastrull-setup. Problemet med många bryggverk är att de är anpassade för en viss mängd och ett spann som ger en viss alkoholstyrka. Det är svårt att brygga svag lättöl eller riktigt starka 10%-iga öl med vissa bryggverk men det går. Jag skaffade mitt bryggverk på grund av ny livssituation där det inte längre fanns tid över att brygga, inte för att göra bättre öl. Den stora mängden vatten som krävs vid mäskning i bryggverk är inte optimal för mäsken som får för högt pH men det går att jobba sig runt också.
Sammanfattningsvis; börja med en enkel utrustning och lär dig brygga innan du lägger ner stora summor pengar på en maskin du senare kanske tycker är helt onödig. Min kompis Henrik har vunnit många (och kommer fortsätt att vinna framöver) medaljer i SM med sin BIAB-påse och 36-liters Patinakastrull.
Hur stort kok med 2000w induktionsplatta
Q: Hur tycker du att induktionsplattan från Kjell & Company fungerar?
A: Ihop med en isolerad kastrull typ Biltemas 25-liters (ja den fungerar ihop med denna platta) eller eller min Patina 36l så klarar den att koka 20-literssatser men inte mer än så. Som komplement kan man använda en doppvärmare men undvik grilltändare som jag tipsat om tidigare, de avger nämligen nickel i ölet.
Hur mycket kan man koka med en induktionsplatta
Q: Jag har en kastrull på 50 liter. Räcker det med en induktionplatta för att koka 45 liter i den?
A: Baserat på mina erfarenheter så är detta rimliga värden med isolerade kastruller:
2000w kokar upp till 20l
2800w kokar 20-36l
3200w kokar 40-50l
Har du mindre effekt kommer det ta lång tid att koka upp och du kommer förmodligen få ett för klent kok. Det finns de som uppnår mer kok mer mindre effekt men ta detta som bra riktvärden.
Biltema-kastrull & Induktion
Q: Fungerar verkligen Biltema-kastrullen 25l på induktionsplatta, det står på Biltemas hemsida att den inte gör det.
A: Jag har min andra Biltema-kastrull och den fungerar alldeles utmärkt på Kjell & Co:s induktionsplatta Rubicsson. Jag har läst om hembryggare med induktionsplatta på spisen där Biltemakastrullen däremot inte fungerat.
Fryst öl vid kallkrash
Q: Är mitt öl förstört för jag råkade frysa det när jag kallkrashade?
A: Nej det är inga problem. Troligtvis har jästen klarat sig hyfsat också inför kolsyrejäsningen men för att vara på säkra sida rekommenderar jag att du tillsätter 0.1g torrjäst per liter öl eller en matsked slurry sparad jäst om du har.
Lagring av hembryggd öl
Q: Hur länge står sig en flaska hembryggd öl?
A: Det beror lite på typ av öl och hur noggrann man varit vid bryggningen. En imperial stour på 10% mår bra av att stå ett år och lagras till det bättre under 2-3 års tid. En IPA kan vara förstörd smakmässigt men inte dålig livsmedelsmässigt på bara någon månad. Mitt tips är att alla humleintensiva och veteöl öl dricks inom 4-8 veckor efter kolsyrejäsningen är klar, maltfokuserade öl (t.ex. pilsner och stout) dricks inom 1-4 månader, mörka, sura eller starka öl (över 7% och låghumlade) lagras fint och kan med fördel stå i 8-12c i flera år om bara flaskningstekniken varit god. På fat håller öl lika länge som på flaska men mer än 4-5 månader ser jag inte vitsen med att spara öl i fat. Tappa upp på flaska och brygg nytt i så fall!
Mindre jäshink
Q: Jag brygger så små satser nu i börjar för att lära mig att de vanliga 30-liters-hinkarna känns för stora. Finns det mindre att köpa?
A: Jula ha en billig livsmedelsklassad jäshink och även MaltMagnus har tagit hem mindre varianter. Det går dock bra att jäsa 10-15l i en vanlig jäshink men man bör låta bli att flytta ölet till en ny hink för sekundärjäsningen (något som jag ändå tycker är onödigt i de flesta sammanhang).
Bra program för etiketter
Q: Hur gör man snygga etiketter till sina flaskor? Finns det någon bra webbsida?
A: Snygga etiketter gör man med Indesign, Photoshop eller Illustrator med fördel. Okej etiketter går att skapa med t.ex. beerlabelizer men räkna med att du sett etiketterna förut och att de ser ganska generiska ut. När du väl gjort ett tjugotal satser kommer du inte orka göra etiketter ändå utan det blir frystejp eller post-it på backen/fatet som gäller. Om du inte ska ge bort flaskor när du är bjuden på fest, och då svär du över att du måste ta fram klistret eller mjölken igen…
Tjocklek på mäsk
Q: Hur mycket mäsk- och lakvatten kan eller bör man ha?
A: Allt mellan 2-3l/kg anses som normal mäsktjocklek men med BIAB eller Braumeister kör man med betydligt mer utspädd mäsk. Den tunnare mäsken ger enzymerna lite större utmaningar beroende på hur ens vatten ser ut så vattenbehandling blir något man kan titta på om mäskeffektiviteten blir lidande. Oftast ger den tunnare mäsken en bättre utjäsning av ölet i slutändan. Man brukar kalla en utspänn mäsk för Tysk och en tjock mäsk för Engelsk efter hur de länderna traditionellt bryggt sina öl.
Vattnet till lakningen bör inte vara mer än dubbla mäskvattnet, över det så sjunker pH mycket och risken för tanniner ökar. Totala mängden (mäskvatten+lakvatten) vatten bör inte överstiga 6 ggr i liter vad man använder malt i kg, dvs max 6l/kg både mäskvatten och lakvatten.
Humleseparering
Q: Jag är också trött på att använda saftsil. Har du kommit fram till något sedan genomgången av metoder för humleseparering?
A: Jag har börjat använda mig av sedimeteringsmetoden dvs jag låter humle och druv sjunka till botten under kranen på kokkärlet. Har tidigare labbat med whirlpool men får det bara att funka ibland så jag har skippat det. I och med Braumeistern brygger jag ca 9 liter mer än jag behöver så jag kan använda mig av det som är ovanför kranen enbart eller luta på kärlet mot slutet för att plocka 2-3 liter ren vört extra. När jag fått min mängd i jäshinkarna fyller jag någon pet-flaska med vört också som jag stoppar i frysen för att ha till förkulturer. Sista 4-5 litrarna blir grumliga så vill jag spara dom måste dom filtreras i saftsil eller kaffefilter (tar evighet) som jag dock inte behöver desinficera innan eftersom den vörten ändå ska kokas igen. Ibland låter jag en grumlig petflaska stå och sedimentera 2 timmar i kylen och dekantera till ny flaska, ca hälften av volymen går då att få fin utan ansträngning.
Flytta till sekundär, sekundärjäsning, sekundärjäskärl
Q: Jag förstår inte det här med sekundärjäsning, det går väl skippa?
A: Först lite begreppsutredning. Sekundärjäsning är vad som sker i jäshinken efter den aktiva primärjäsningeb avstannat. Sekundärflytt innebär att man gör sekundärjäsningen i ett annat kärl än primärjäsningen.
Har man en professionell tank på tusen liter och uppåt så blir trycket på jästkakan stort och ett behov uppstår att avlägsna jästen eller flytta ölet till en ny tank. Som hembryggare tycker jag omtappningen bör ske endast om man ska långlagra, dvs mer än 3v total jäsning. Långlagra gör man inte i jäshink, som släpper in en del syre utan, enbart damejeanne, betterbottle eller fat. Ingen flytt för torrhumling behövs, det är helt onödigt. Jästen nere i jästkakan påverkar inte torrhumlingen utan bara jästen i suspension och den blir närmast större vid en flytt. Ska man ha i frukt i jäsningen bör man alltid flytta till ny hink.
Bygge av kylspiral
Q: Varför ska man köpa en färdig kylspiral när det är så lätt att bygga en själv? Är koppar farligt att använda som rör?
A: Det finns ingen direkt anledning att använda rostfritt till en kylspiral mer än att den kräver mindre underhåll för att se snygg och ren ut i längden. Koppar kommer att ärja något med tiden men är lätt att putsa upp igen med lite ättika. Koppar leder värme bättre än rostfritt men hur stor skillnad det gör på en kylning låter jag vara osagt. Kyler man till 20c på en kvart är det bra, en halvtimme är okej och längre är mindre bra. Kopparns eventuella hälsorisk säger jag såhär om; tyska bryggerier har kokat sin öl i kopparpannor i hundratals år så det går nog bra även på hembryggarskala.
Oxidering vid lång mash out
Q: får man inte bekymmer med HSA eller oxidering vid lång mashout eller lakning?
A: tänk såhär; Ett stort bryggeri recirkulerar ofta sin vört en halvtimme vid 78c innan de börjar lakningen som kan ta både 3 och 4 timmar. Det är temperaturer över 80c och framförallt i kombination med för högt pH som kan ge oxidering. Hsa inom hembryggningen verkar inte vara ett vanligt förekommande problem. Syresättning vid omtappning eller flaskning är en betydligt större bov.
Mäsk och lakmetoder
Q: Vilken är den bästa metoden att mäska och laka med?
A: Det beror på smak och tycke. Det går att göra bra öl med alla metoder och det handlar mest om vad som passar dig bäst och vad du tycker är roligast. Jag har utvärderat metoderna här.
Kolsyrejäsning efter gelatinklarning
Q: Jag har kallkrashat min jäshink och nu vill mina flaskor inte utveckla någon kolsyra. Vad gick fel?
A: Jag har själv aldrig kallkrashat före flaskning men om man gör det så rekommenderar jag att tillsätta lite ny jäst för att försäkra sig om att kolsyra bildas. Det här med gelatin har det gått lite troll i, något som mycket väl kan vara mitt fel, och många nybryggare verkar tro att det är standard att kallkrasha. Kallkrashning och gelatin är inget jag rekommenderar för de som inte gjort minst 20 batcher öl tidigare och vet vad de gör. Att stå där med en hel batch på flaska som inte bildar kolsyra är inget kul. Det går lika bra att göra öl utan kallkrash och smaken påverkas inte av denna metod.
Magnetomrörare
Q: Jag är verkligen nyfken på din magnetomrörare=) Jag har kollat runt på många sidor och det finns många bra varianter. Men jag undrar om du skulle ha tid och ork att ge mig en mer utförlig beskrivning på hur du har gjort den så jag kan få göra en likadan?
A: Klart jag kan! Här har du en beskrivning med tillhörande inköpslista.
Avstannad jäsning
Q: Mitt öl jäste intensivt de första tre dagarna men har helt stannat nu. Jag mätte SG och det står på 1.020 och Beersmith förutspådde 1.012. Kan jag göra något åt det här?
A: För det första så är Beersmith ökänt dåligt på att räkna ut hur bra en sats kommer jäsa ut. Hur mycket utjäsningen blir beror på flera faktorer som jästval, mäsktemperatur och om jästen haft det tufft av någon anledning. T.ex. om man haft i gammal eller för lite och, syresatt vörten för dåligt eller låtit det jäsa för svalt. Om man ändå vet att det borde jäst ut mer än det gjort så går det sparka liv i en jäsning igen. Enklast är att snurra upp jästkakan lite och höja temperaturen på jäsningen. Hjälper inte det kan man ha i 0.5-1l ny förkultur som precis kommit igång och jäsa, dvs efter ca 12 timmars jäsning. Att bara strö i ny torrjäst brukar inte fungera. Undvik att syresätta i detta läge!
Halvfullt Corneliusfat
Q: Jag brygger ganska små satser och tycker de mindre 9-liters Corneliusfaten skulle passa min bra men de är svåra att få tag på begagnade och nya kostar dom lika mycket som 18-litersvarianten. Kan man fylla ett 18l-fat med 9 liter bara?
A: Det går alldeles utmärkt att inte fylla upp ett fat så länge man är noggrann med att fylla på med CO2. Om du väl får bort syret på motsvarande nivå som om fatet skulle fyllts så blir effekten inget annorlunda än när man dricker ur ett vanligt fat; när nivån sjunker så fylls fatet på med CO2 allt eftersom. Det bästa är dock att fylla fatet till 100% så man undviker påskyndad oxidering. Man får i kolsyra även med helfullt fat precis som man kan hälla i sand i en burk full med golfbollar.
Tjena .
Har en nybörjarfråga ang flödeslakning, när du sparat vörten efter recirkulering från mäskningen och sen tappar ur lakvattnet, gör du det i samma hink som den första vörten och sen recirkulerar båda tillsammans eller håller du mäskvörten i ett separat kärl och blandar dem först inför koket…
Konstig fråga kanske, men har fått löjligt lågt og på mina två första helmaltsbryggningar, har kört flödeslakning men tänkte testa satslakning nästa gång…
Tack för en grym blogg..
Peter
Jag tror du missuppfattat tankegången lite. Reciruklering betyder återförsel, dvs man tar ut några liter från mäsken och häller på toppen av mäsken igen. det upprepar man tills man får klarare vört ut från botten. Malten får agera som ett naturligt filter och du får en betydligt klarare vört ut ur mäskkärlet. Vilket kärl man mellanlandar vörten i spelar ingen roll. Detta förfarande har inget med effektivitet eller lågt/högt OG att göra utan enbart hur mycket finare partiklar som letar sig till kok-kastrullen.
Har du problem med lågt OG kan det bero på dålig mäskning, temperatur, krossstorlek, pH, lakhastighet, kanalisering i bädden, ojämn temperatur, för kort mäskning, ingen utmäskning, fel volym i mäsken kontra lakningen, lakhastighet, mer malt ger sämre OG per kg etc. Det finns en rad variabler att jobba med för att få bra mäskeffektivitet så du får specificera betydligt mer om jag ska kunna hjälpa dig.
Håller med om att min fråga var lite luddigt skriven.
Jag vet varför man recirkulerar lite av sötvörten efter mäskning, men har
aldrig läst att man även recirkulerar ett par liter när man lakar. Fattar nu att man gör det eftersom man
rör runt i malten innan lakning.
Frågan var ifall den första mörka sötvörten (från mäskningen) åker med tillbaka i lakkärlet när du recirkulerar vid lakningen… Fentie skriver ju, ”tappa först ut den potenta mörka vörten”, så jag trodde att
den kanske skulle kunna bli uttunnad om man kör tillbaka den i lakningen. Dum fråga kanske men…..
Tror annars att mitt problem är just lakhastigheten, kör efter Fentie och Grandins bok, men har haft lite svårt att få till ett jämnt flöde. Känns som din metod med satslakning skulle göra det lite lättare att hålla flödet jämnt…..
Hoppas det blev lite klarare nu..
Har för övrigt nyss flaskat min första helmalts batch, klar och fin blev den.
Peter
I ditt fall med flödeslakning är det enbart en recirkulering direkt efter mäskningen är klar. Sen tappar du ut så mycket vört att det blir 2-3 cm vätska ovanför malten i bädden innan du börjar ha i ditt lakvatten. Man rör aldrig om bädden vid flödelakning.
Satslakning innebär en recirkulering när du rört om.
Hoj!
Söker efter en digitaltermometer,har hittills dribblat med vanlig termometer .
Men skulle vilja ha lite mer xakt koll på tempen mäsk och lakvatten.
Kan du rekommendera några bra.
Andreas
Hej Andreas och välkommen till bloggen!
Det finns menyer till min utrustning och till ”avancerad bryggning” där utrustningsutvärderingar finns.
Termometrar har jag gjort en ganska grundlig utvärdering av marknaden här: https://www.lindhcraftbeer.com/2013/11/termometrar/
Jag rekommenderar den billigaste du kan hitta eller en för 700kr och uppåt. De i mellanklassen (299-499 t.ex. hos Claes Ohlson eller Kjell&CO.) är lika tillförlitliga som de billigaste från Ebay eller en analog.
Jag är mycket nöjd med min Greisinger.
Tack för svaret!
Mycket trevlig blogg du driver,är otroligt imponerad av jobbet du lagt ner på den.
Ska ta en funderare efter att läst ditt test av termometrar.
//Andreas
Hej Gustav!
Tack för en lysande och informativ blogg. Jag fick tips om den från Molle… ni har tydligen bott grannar på Vikbolandet. Jag har en fråga. Såg i en av dina filmer att du använder hemodlad humle. Jag har också humle i min trädgård och i höstas skördade jag en hel del och har torkat och fryst ner i plastburkar. Jag har ingen aning om vilken typ av humle det är och undrar förstås om jag kan använda den vid ett kok? Har du några tips på hur och om jag vågar använda den eller om det är ett totalt lotteri?
Med vänliga hälsningar!
Mattias Ingvald
Hej Mattias! Du vågar använda den, det värsta som händer är att den inte är så god. Men ett tips är att brygga en kopp tee på den och smaka, det räcker med 1-2 kottar. Alfasyran brukar vara låg såhär långt norr ut så använd en bittergiva du köpt och din egna humle mot kokslutet.
Hej! Jag ska prova att brygga tee och se vad det smakar innan jag provar vid ett kok. Tack för ditt svar!
Med vänlig hälsning!
Mattias
Hej, jag vill brygga mitt öl utomhus och försöker komma på ett billigt sätt att koka ölen, känns som allt jag hittar är svindyrt eller har för låg effekt. såg att du hade lite bilder hör på när du kokar men inte vad du kokar det med. Tips tas gärna emot 🙂
Mvh Martin
På de här bilderna är det en induktionsplatta 200w från kjell&co och doppvärmare på 800w som senare byttes mot doppvärmare från humlegården på 3200w men minskad värme på plattan för lagom kok. Utomhus är svårt med el annan tid än på sommaren då mycket värme försvinner, bra isolering och vindfritt är viktigt.
Hej! Tack för enastående bra info. Har inte hittat något mer nyttigt någonstans.
Jag har kört några flödeslakningar som gått helt bra även om det tar en del tid. Undrar nu över punkterna 4 + 5 i din beskrivning av satslakning. Varför behövs de. Vad missar man om man efter mäskningen går till 6 direkt ?
Med vänlig hälsning Dag
Vorlauf som recirkulering också kallas gör man för att få en klarare vört i koket med mindre utfällning, mindre tanniner och polyfenoler. Du får mindre druv efter koket, renare, genomskinligare öl med mindre svinn. Din öl får längre hållbarhet dessutom. Inget måste men du får en bättre öl i slutändan.
Ok, men du gör ju recirkuleringen i pkt 7, efter att ha tillsatt lakningsvattnet. Är den första lakningen ( pkt 5 ) viktig för att säkra att få ut den mest koncentrerade vörten ?
Min fråga är väl egentligen, varför görs den inledande tömningen av bädden ( pkt 5 ) ?
Eftersom man rör om i bädden så blir det ju grumligt igen så därför recirkulerar man igen vid satslakning men inte vid flödeslakning.
Man måste absolutinte satslaka om man tycker recirkuleringen är omständlig. Flödeslakning tar längre tid men sköter sig själv om man inte kör skopa för skopa.
Tjena. Jag är helt ny på detta och gjorde mitt första kok för 2 veckor sedan. För en vecka sedan hällde jag i torrhumle rätt i hinken, bra eller dåligt? nu ligger det ett lager med gegga flytandes i jäshinken. Är tanken att man ska försöka sila bort detta eller bara vara försiktig när det är dags för tappning? Jag prövar förövrigt hembryggeriets nybörjarpaket som jag tycker har en ganska kass beskrivning på hur man ska göra men framförallt vad man INTE ska göra 🙂
Sedan undrar jag vad OG menas med? För mig är det väl egentligen skitsamma på alkoholstyrka så länge det är gott. Men visst hade vart kul att lyckas med det också.
Om du har möjlighet att kyla hela hinken till ca 0c så sjunker all pellets till botten. Annars är kottar i påse en bra idé för torrhumling. Du ska INTE sila efter jäsning, då förstör du ölet. Har du lösa pellets i hinken vet jag inte riktigt hur du ska få bort de tyvärr.
OG är original gravity dvs hur mycket socker du har i vörten före jäsning. FG betyder final gravity, dvs hur mycket socker som är kvar efter jäsning.
OG-FG/7.5=din alkoholhalt
Tex 1050-1010=40
40/7.5=5.3% alkohol volym
Haha, hade glömt (eller förträngt ) dessa frågor, så här 2 år senare känns dom totalt obegripliga..
Det var mycket som var oklart i början, tack för att du försökte förklara..
Hej Gustav
Har löst din vik och är jätteinspirerad att brygga öl. Har börjar med ett färdigt ölpaket. Nu håller jag på att införskaffa prylar så jag Jan brygga enligt trekärlsmetoden. Min fråga hur mycket och vilken/vilka sorter av basalt tycker du jag ska ha hemma? Kommer brygga mycket ale nu i början med en satsstorlek på 20l.
Basmalt räcker det med pilsner eller ale-malt och en 25kg-säck räcker 3-5 bryggningar. Sen konplettera med några karamellmalter, münchner och kanske någon mörk så har du bra basskafferi. Jag har en lista på bra basskafferi i min bok som jag verkligen rekommenderar till både nybryggare och lite mer erfarna.
Hej,
din bok är verkligen bra. Men när jag nu kommit till recepten, undrar jag om du har korrekturläst dem riktigt noggrant, eller om det bara handlar om något som jag inte har förstått. Exempel:
s.118 ”Modern ljus lager” Bittergiva vid 30 minuter? Varför inte 60 som vanligt?
s.120 ”Session IPA” Bittergiva vid *15* minuter? Vid tiden för för smakgivan?
s.121 ”Amerikansk IPA” *5* gram som bittergiva? Och: bittergiva både vid 60 min *och* 30min? Varför 20g Chinook vid 30min och 30g Chinook vid 30min – vore det inte enklare med 50g Chinook vid 30min?
Hej, usch vad jobbit men stort tack för att du hittat fel!. Några småsaker har smygit sig in från recept till formgivining i indesign som jag inte gjort själv;
Modern ljus lager. Receptet är korrekt som det är. Om man vill kalla det bittergiva eller inte är en smaksak men all mängd humle ger korrekt mängd beska.
Sessionipa: bittergivan borde hetat smakgiva men tider och mängder stämmer.
AIPA där är det den sista chinooken som ska bort. Där är det ett riktigt fel som jag var merdveten om tidigare.
Fantastisk blogg, helt enkelt!
Har en sous-vide-cirkulator hemma. Tycker jag lusläst det mesta du skrivit men ingenting om detta vid mäskning. Den är väldigt exakt i temperaturen och borde funka bra. Placera cirkulatorn utanför grytan i ett vattenbad eller i grytan utanför påsen vid BIAB (då cirkulerar ju vattnet bättre genom påsen)?
Hej Gustav,
Fick din bok i present och har precis bryggt min första sats Amarillo pale ale.
Jag undrar hur häftigt ska jäsa under jäsprocessens olika stadier, dvs hur mycket ska det bubbla i vattenlåset per minut?
Hade OG 1.057 och det jäste kraftigt i början med 20 rejäla bubblor per minut.
Efter 10 dagar har det avstannat helt.
Man vill ju inte inte tappa för tidigt(dålig smak) eller för sent (för lite jäst för kolsyrningen)
Ska brygga en lager och göra det med rätt och kontrollerad jästemperatur. Fixade därför ett kylskåp (halvskåpsmodell) och köpte en UT-300 på Humlegården. Insåg dock när jag skulle testa kylningen att jäshink går in men inte jäshink + jäsrör. Jo, om jäsröret bryts ner i 45 graders vinkel. Kommer nu till frågan jag kunde ställt direkt….istället för jäsrör, funkar det att dra en desinfekterad slang från hålet och ner i glas/flaska med vatten. Är nog allt tvungen att testa hur som helst, men kan ju va bra att höra av någon med erfarenhet.
Ja det fungerar precis lika bra. Det är mest som skydd för bakterier och bananflugor. En tuss med steril fetvadd går lika bra så länge det jäser. Sen kan syre komma ner den vägen.
Hej! Tack för en bra blogg och en bra bok. Jag vill helst kolsyrejäsa på flaska även om jag gör lager men funderar på temperatur. Mitt enda försök hittills kolsyrejäste jag i jäskyl på 12 grader (Samma som jag höll hela jäsningen). Den här gången har jag följt jässchemat för din Helles lager i boken och alltså avslutat med 15 grader. När jag läser på lite verkar några kolsyrejäsa i rumstemperatur oavsett tidigare jästemperatur så jag blir lite osäker. Jag tycker det är onödigt att använda jäskyl om det inte behövs. Vad är dina erfarenheter/tankar?
Tack Fredrik.
Jag tror inte skillnaden blir speciellt stor smakmässigt men lite skillnad i mängden kolsyra per gram socker. Gör det du tycker är smidigast. Fördelen med lite varmare kolsyresning är att det går snabbare så syret från flaskningen förbrukas snabbare.
Hej Gustav, tänkte fråga lite om BM…jag har själv ganska nyss skaffat den minsta varianten, 10L, men har inte blivit riktigt vän med den ännu. Jag vet inte riktigt hur mycket det skiljer sig åt att brygga i den lilla och den större 50L som du har, men du skriver att man i BM har en mer utspädd mäsk. Själv har jag väldiga problem med att få plats med malten i min och mäsken blir VÄLDIGT tjock. Volymen i maltpipan i BM10 är ca. 6.5 liter, så om jag laddar den med 2.5 kg malt, eller mer, så har jag som sagt en väldigt tjock mäsk (4.8 liter vatten i pipan och 2.5 kg malt = 6.5 liter)…knappt hanterbar. Jag har för mig att jag läst på Speidels hemsida att max mängd malt i BM10 är 2.8 kg, men för mig låter det som sci-fi, kan inte begripa hur man skulle kunna få i så mycket malt utan att det blir en ogenomtränglig gröt. Jag har även problem med mäskeffektiviteten, jag får vara glad om jag kommer upp i höga 60, om jag har tur, annars kan jag ligga på runt 65%. Jag maler malten själv och har provat flera tjocklekar, allt ifrån 1 mm till Speidels rekommendation 1.6 mm. Försöker även hålla koll på mitt pH i mäskningen.
Har du några bra tips och tricks hur jag ska komma åt detta?
Har du bara 4,8 liter vatten i?? Låter väldigt lite. Jag har hela min mängd vatten i från början. Dvs satsstorlek (55l) plus ”loss to trub” 2l, bortkok 4-5l, vätskeförlust till malten ca 0,7l/kg dvs 7-9l. Landar på 68-70l vatten på 11-13 kg malt.
Om du bara har 4,8l vatten blir det inte mycket kvar att dricka då malten stjäl 1 liter och 1l försvinner i koket. Antar att du lakar men hela tanken med Braumeistern är att det fungerar som BIAB.
Nej, jag förklarade dåligt märker jag. Själva bryggverket har ju totalt sätt mer vatten i förstås (maximalt 14 liter vid mäsk), men det som innesluts av maltpipan har max volym 6.5 liter (malt + vatten)…och det är det som sätter begränsningen på hur mycket (lite) malt som jag kan ha i. Jag förstår iofs att givet allt vatten i bryggverket så blir vatten/malt-förhållandet ”utspätt”, men eftersom maltpipan är en behållare i sig själv så räknade jag med volymen i denna. Eller tänker jag helt fel??
Jag antar att svaret på min fråga, den första, är att ha mindre malt i så löser sig problemet. Men, då sätter det lite väl stora begränsningar på hur stark öl som kan bryggas…speciellt med tanke på mitt andra problem/fråga, hur kan jag få upp mäskeffektiviteten?
Ja det finns absolut en begränsning i hur starka öl som går att göra i en Braumeister. Över 1.060 börjar ställa till bekymmer för många. Du räknar på mängden malt och hela mängden vatten, inte bara den i mittenröret. Du kan ha vatten även över kanten på maltröret för att få upp volym och få ”lösare mäsk”. Laka ökar volymen desto mer och ökar brygghuseffektiviteten även om OG sjunker.
Effektivitets/utbytesproböem kan bero på minst tio olika orsaker, allt från krossning, pH och maltsort osv…
Flaskade i helgen den senaste bryggningen (lager) och blev inspirerad att prova återanvändning
av jästkaka som du skriver om i bok och på blogg. Så nu står blandningen och sedimenterar sig
som bäst i kylen. Jag kommer tyvärr inte ha möjlighet till att brygga inom närmsta tre veckorna
och som jag fattar det så gör man isåfall bäst i att frysa ner jästen i väntan på nytt kok.
Saknar dock de jäströr du skriver om så frågan är vilka alternativ som finns?
Och hur pass mycket sämre blir resultatet om jag väntar, säg en månad?
…kan förståss vara svårt att svara på…
Frysa är mer om man ska förvara väldigt länge, halvår eller mer. Jag tycker du ska mata jästen med lite vört istället. Så gör jag…
Ok tack, det här blir skoj! …men föranleder fler nybörjarfrågor…
1/ Andel vört i förhållande till jäst?
2/ Temperatur? Gissar på väldigt låg.
För att mata? En lagerförkultur håller jag på ca 9c hela tiden. Ale ca 20c.
Ska jag väcka jästen en dag före jäsning räcker det med någon dl. Ska jag hålla den frisk och levande för långtidsförvaring så låter jag den sedimentera och tömmer sedan bort ölet ovanpå och ersätter med 2-3 liter vört. Men jag gör mellan 50-60 liter per gång.
Hej!
Jag och svärfar har precis börjat brygga öl. Vi har hitintills endast gjort 2 recept ur ”lilla köksbryggeriet” med delvis maltextrakt i receptet men med väldigt bra resultat! Vi ska nu testa helmalts-bryggning med BIAB i kastrull för första gången. Vi är svin-taggade! Vi har hittat några recept med tydliga instruktioner som vi tänkte prova men min fråga är ifall det finns något blogg-inlägg eller liknande som beskriver hur man ska läsa öl-recepten. Oftast saknar recepten tydliga instruktioner och förutsätter att man förstår hela processen. För mig som är nybörjare är det jättesvårt att tolka dessa och än så länge saknar jag självförtroende att bara köra på.
Tack för en fantastisk blogg!
Jonas
Hej Jonas! Kul att ni börjat brygga!
Förutom min guide här på denna sida är min bok verkligen en ansträngning för att göra det väldigt enkelt att komma igång och förklara hela processen men en biab steg för steg guide med bilder och texter på alla moment.
Boken finns hos humle.se men även några bibliotek. Lycka till!
Boken rekommenderas, innehåller i princip allt man behöver veta för att komma igång!
Dock funderar jag på var man kan hitta en termometer som duger bättre än de ugnstermometrar jag använt hittills.
Håller på bli tokig då dessa skiljer sig markant (10 grader varmare) från den termometer som är inbyggd i kokkärlet.
Vet aldrig riktigt vilken jag ska lita på, så det brukar bli nånstans i mitten…
Lägger gärna pengar, bara jag får nått att verkligen lita på.
Hej Ubra,
Både i boken och här på bloggen finns tydliga genomgångar av termometrar så läs de. Jag kör mer Greisinger gth 1170 med ges-130. Proffsgrejer och kanskr lite overkill men oerhört bra utrustning. Tror du blir nästan lika nöjd med en Termapen.
Jo sant där på sid 92 syns den. Bevis på att boken innehåller allt, inte bara i princip allt.
Blir nog den där Greisingern…
Läs på sidan 91 istället. Eller här: https://www.lindhcraftbeer.com/2013/11/termometrar/
Hej Lindh,
Först och främst stort tack till dig! Har verkligen haft nytta utav din blogg och din kunskap du förmedlar. Har gjort några satser själv efter andras recept och träffat helt okej vad gäller OG, volym och FG. Men jag ska inte ta åt mig äran utan det är någon som tidigare har gjort jobbet. Så hade jag kunnat fortsätta – men jag vill göra egna recept och de vill jag förstå matten bakom ölbryggningen.
Finns program och färdiga matriser att använda sig utav – men jag tillhör den kategorin människor som vill förstå och kunna.
Så jag skulle väldigt mycket uppskatta om du skulle avvara tid för hur man räknat ut ett estimerat OG (baserat på maltnotan), FG, utbyte vid bryggning (gärna också vad som ligger inom rimlig förväntningsnivå – väl medveten om att alla omständigheter), alfasyror för humle, färg osv.
Om inte annat får du gärna hänvisa mig till din bok, så har du garanterat en köpare…men då förväntar jag mig svar också 😉
Sidan 52 och 53 i boken tar upp formel för både malt och för humlebeska. Humleformeln är framtagen för att vara tillräckligt noggrann utan att bli för krånglig som de flesta andra är. Maltuträkningen i min bok är nog lite för simpel för din smak. Den är mer till för att man ska förstå principen och kunna höfta, inte räkna ut OG inom 2-3*Ö.
Du behöver leta reda på en tabell över olika malters extraktbidrag. Sen behöver du räkna på ditt utbyte utifrån erfarenhet. Sen kan du använda detta från SHBFs bryggarwiki:
Hur kan man räkna ut sitt utbyte?
Formel
(Beräkning med Öschle)
Utbyte,% = (Extraktmängd, °Öl) / (Teoretisk extraktmängd, °Öl)
Extraktmängd, °Öl = OG,°Ö ⋅ Volym,l
Teoretisk extraktmängd, °Öl = Σ (Maltvikt, kg ⋅ Teoretiskt Extraktbidrag, °Öl/kg)
Exempel
Receptet har 4.5kg Pale Ale Malt och 0.25kg Crystal malt. Vi har OG 50°Ö och volym 19l.
Extraktmängd = 50°Ö ⋅ 19l = 950°Öl
Teoretisk extraktmängd = (4.5kg ⋅ 300°Öl/kg) + (0.25kg ⋅ 270°Öl/kg) = 1350°Öl + 67,5°Öl = 1417,5°Öl
Utbyte = 950°Öl / 1417,5°Öl = 67%
MEN;
Problemet med mycket bryggmatte är att den är beroende av just ditt bryggsystem (både utrustning som metod). Så du kommer behöva mulitplicera eller dra av efter erfarenhet.
Ett starkre öl kommer ge lägre utbyte så plötsligt stämmer inte OGt längre. Det kompenserar man med mer malt men så plötsligt stämmer inte volymen. Matten för sena humlegivor är en gissning som bäst då det är upp till 50% skillnad från system till system.
Tack för hjälpen. Just ditt exempel har jag också hittat på nätet 😉
Men det är ett väldigt bra exempel. Har nämligen suttit och gjort min matte o höger och vänster varv – men får inte ihop den förväntade OG och det faktiska utbytet. Så jag famlar efter lite matte hjälp.
En beställning på boken kommer absolut att läggas! 🙂
Tack för vägledningen.
Tja Lindh!
Jättetack för all info du delat med dig av både här i bloggen och i din bok.
Jag har en fundering kring lagring/kolsyrejäsning på flaska.
I de flesta av dina recept skriver du lagring 0c 1-4 veckor, men jag vet inte riktigt varför.
Då jag kolsyrejäser på flaska känns det som om flaskorna bör stå varmare än så för att jästen ska hållas aktiv och klara av uppgiften, eller är jag ute o cyklar?
Jag har iaf låtit flaskorna stå strax under rumstemp (endast bryggt ales och stout hittills) några veckor, tagit en provflaska för att se så kolsyra finns, sedan låtit flaskorna stå kallt 0-2c, men mest av anledningen att hjälpa sedimenteringen.
Tacksam för förklaring!
Hej
Den lagringen är tänkt till efter kolsyrejäsningen är färdig. Den lagringen ger mindre jäst och proteiner i glaset och krispigare smaker. Jag kör 0c så länge det bara går. Helst 7-8 veckor.
Då har jag gjort rätt utan att veta riktigt varför hehe…
Tack än en gång!
Hej! Jag köpte din bok för ett år sedan och har nu bryggt 5-6 satser. Börjar bli lite varm i kläderna. Jag har två frågor: när man mäter temperaturen vid mäskningen kan det skilja sig ganska mycket om termometern ligger mot botten på grytan och när man försöker hålla den i mitten av mäskkärlet, vilket temperatur är det som gäller?
Den andra frågan gäller lakning. På s 47 beskriver du att man kan hälla 76-gradigt vatten över BIAB-påsen för att få ut det sista av stärkelsen. Ska man minska mäskvattnet som man häller i från början, motsvarande mängd som man lakar med? Du skriver att man kan laka med en tredjedel av den totala mäskvätskan, då häller man bara i 2/3 från början?
Det finns en poäng med att försöka röra om så pass mycket att man får en jämn temperatur i hela mäsken. Men jag skulle säga att närmare mitten eller 1/3-del in och 10-15 cm under ytan är bra ställe att mäta på.
Det stämmer med dina tankar kring mäskvatten. Lakar gör man för att man vill få bättre utbyte från malten eller har någon form av begränsning i mäskkärl eller biab-kastrull. Man får ut mer eller starkare vört helt enkelt.
Tja Lindh!
Har en fundering kring lagring enl. Din bok. Vissa öl rekommenderar du lagring 0c i ett par veckor, och vissa inte. Fördelar nackdelar? Verkar inte ha med lager/Ale att göra.
MVH Robin
Ganska enkelt egentligen. Vissa öl blir bättre med lagring (tex en pils eller champagneöl), andra bör drickas så färskt som möjligt, tex veteöl eller neipa. Du får testa dig fram till vad du gillar bäst. Jag lagrar all min öl utom veteöl på 0c (veteöl på fat blir kristall och på flaska ryms inte i lagringsfrysen).
Hej Lindh!
Tänkte testa ditt Amarillo pale ale-recept i boken (biab). Det står att det går bra att skala ner recepten och t.ex. ta hälften.
Min fråga är, hur gör man med vattenmängden då. Är inte avkoket lika stort oberoende av hur stor volym vatten man har.
Eftersom avkoket då är procentuellt större (om jag har rätt i att det kokar bort lika mycket), så borde koncentrationen bli större i en t.ex. halverad sats.
Hur skall man tänka kom man vill ha 10 liter i jäskärlet istället för 20?
Bortkokets mängd har med både effekt och kastrullens diameter att göra och lättast är att koka vatten och mäta första gången. Eller brygga en gång och anteckna för att kompensera mängd till nästa bryggning.
Hej Lindh
Din bok är toppen!
Har bryggt nu några ggr med igloo som mäskkärl som du själv gjorde ett tag. Tycker ipaölen blir bra men har lite mindre koll på mäskningens ingredienser, vad man ska ha som sortiment hemma och testa sig fram med? Humle är kul att testa sig fram med, men vad ska jag använda främst som malt i kombo, pale ale, caramel etc etc…. Vill köpa in ett bra kitt som kan kombineras via olika mängder. Maltigheten i lagern Baron Trenck är bra som ex. Förslag från referensen önskas!
Har köpt en maltkross och ska börja krossa själv. 3 valsar. Ska jag börja med 1,1 mm i första gapet och 0,7 i andra? Valsarna är 28 mm i diameter.
Tack på förhand.
/Henrik
Hej Henrik, många frågor men ska försöka besvara de mesta.
Ett standardsortiment med malt att ha hemma är en basmalt (pils eller kanske alemalt), en ljus karamellmalt (carahell), och en mörk (caramunich 1 eller 1), vetemalt, en chokladmalt (finns info om det i boken).
Baron Trenck är en annorlunda öl med väldigt mycket diacetyl. Den har hög maltighet men även hög restsötma. Har du koll på de delarna? För mycket att avhandla här tyvärr.
Ang. Kross. Börja med 1.5-1.7 på första och 0,9-1,1 i andra.
Hej Lindh
Tackar för snabba svar. Uppskattas. Korta frågor igen:
1. I boken har du recept med både pils och ale. Anledning till det?
2. Kan alla övriga malter du angav ingå i en typisk Ipa?
Jag har testat humlen Vic Sekret i torrhumling och det var en rysare. Jättebra!
3. Har du testat att göra humlete istället för torrhumling? Blir disigt med torrhumling.
/Henrik
1. Ja för det är skillnad.
2, vad är en typisk ipa för dig, engelsk? Vic secret som är mintig passar inte traditionellt i någon.
3. Humlete är bra för provsmakning av humle men dåligt till öl. Disighet har till stor del med dålig teknik (medveten eller inte) att göra. Jag har druckit många ofiltrerade helgonskinliga öl som varit torrhumlade genom åren.
Helgenomskinliga. Inte helgon. Jävla telefon hahaha.
Ja, mobiler är ett helvete ibland.
Men bryggning är toppen. Gäller bara att slipa till tekniken, därav frågor. Gillar USA IPA. Rekommenderar du att cirkulera vörten genom kylspiral i HLT? detta då jag inte vill ha bryggverk? Läser om pils och ale och det kanske är ale jag mest ska satsa på. Vic Secret gav en riktigt fin arom enligt mig.
Missar tyvärr festivalen i Kumla i okt.
Bryggverkets enda funktion är att hålla rätt temperatur på inmäskningsvatten och under mäskningen. Bryggverk ger inte bättre öl än att mäska i en kylväska utan gör bara att man inte måste vakta temperaturer. Recirkulering ger kanske någon mer procent socker men det är det lilla. För mig är bryggverk ett måste om jag inte ska ta ledigt från jobbet för att brygga, tiden räcker helt enkelt inte till.
Festival i Kumla ska inte jag heller till.
Hej Lindh
Tackar så mycket. Over and out för denna gång!
/Henrik
Hej Gustav!
Jag är en nybörjare som har bryggt tre gånger så här långt. Fick ett 10l-kit av frun förra julen och blev såld direkt.. Har läst din bok 3 ggr. Mycket välgjord och lärorik! Just nu står 18l ljus Oktoberfest (ditt recept) och jäser ute i min reglerade jäskyl.
Min första lager. Jag började vid OG 1.056 och efter en vecka vid 10˚ omgivning (idag) ligger den på SG 1.022. Luktade och smakade ok… Det har puttrat på bra innan men idag var den helt avstannad. Jag höjde temperaturen till 12˚ och den kom igång igen. Bra? Några frågor:
1. Behöver jag höja långsamt till diacetylrasten vid 15˚?
2. Jag antar att en kallkrasch är lämpligt innan jag flaskar? Ganska grumligt i nuläget. Ett par dagar vid 1-2˚?
3. När ölet + prima är i flaska. Vid vilken temperatur ska de jäsa kolsyra? 2-3 veckor vid 15˚?
4. Därefter kallagring av flaskorna några veckor?
Tacksam för svar!
/Henrik Geimer
Ja du kan höja till 15c så den jäser ut ordentligt nu. Felsmaker bildas främst de första 72h.
Kallkrash är dumt om du ska flaska. Gör det på de färdigkolsyrade flaskorna i så fall, annars riskerar du både oxiderat öl och utebliven kolsyra.
Kolsyrejäs på ordinarie jästemperatur eller diacetylraststemperatur.
Kallagra helst flaskorna ända tills de ska drickas, om du kan. En månad är ett bra riktmärke oavsett.
Tack för snabbt och tydligt svar Gustav!
Gör mitt bästa! Denna gång från ett hotellrum i Ghana efter 8h transfer på skumpiga vägar 😆
Har också bryggt ditt Amarillo-recept från boken nyligen. Följt receptet, men nyttjat CaSO4,lactol och protaflok. Bytte också pilsnermalten mot paleale (du verkar förorda pilsnermalt?) för att få ett lite mer gyllene öl. Min fråga: Efter två veckor på flaska fanns bra med kolsyra, men det smakade inte gott. Väldigt lite ”kropp” i ölet och en sprittande känsla på tungan. Ställde ut ölen i garaget (ca 8-10° Skåne). Efter drygt en vecka är ölen jättegod! Vad är det som händer med ölet unden denna tid? Är det bara jästen som sjunker undan eller är det annat också?
Jag tycker bättre om pislnermalt som basmalt men så gör jag många tyska öl också. Att ett öl mognar är inget konstigt och det kan ta några veckor innan smakerna ”sätter sig”. Jästen sjunker vilket gör att man slipper ”yeast bite” som är en obehaglig smak och munkänsla som det kanske var det du märkte av. Kul att ölet blev bra och gott!
Hej!
Ett konstigt problem, jag har bryggt 20 l IPA i en Brewster
Problemet är att det fortfarande jäser efter tre veckor, provsmakade
efter 2 och det smakade bra. Vad gör jag nu?
Hälsningar Roger
Hur vet du att det jäser? Vad har du för FG? Du måste mäta med hydrometer för att veta om det faktiskt jäser fortfarande och tre veckor låter väldigt länge. Mina ale-jäst-öl (som t.ex. IPA) brukar vara färdiga efter 5-6 dagar som längst.
Bubblor i jäsröret kan lika gärna vara CO2 som lämnar vätskan.
Q: Inser att kallkrasch och flaskjäsning är vanskligt. Nu står jag med 15 liter flaskad lager som efter 25 dagar knappt har ett spår av kolsyra. Inser även att jäst måste tillsättas men hur gör jag det smartast? En knivsudd torrjäst per flaska eller finns annan bättre metod?
Ja det är nog inte mycket mer att göra tyvärr. Och en flaskning utan aktiv/pigg jäst oxiderar ölet väldigt snabbt så även om ölet blir ok i slutänden kan du inte riktigt utvärdera receptet då den skulle blivit bättre.
Jag har inte använt gelatin på 3 år utan förlitar mig på bra teknik och någon vecka lagring på -1c. Mycket bättre smaker och väldigt ofta riktigt genomskinliga öl.
Hej Lindh!
Har precis läst din bok och har bryggt mitt första öl. Det blev en ljus lager och nu står jag med ett öl som luktar äpple. Ölet smakar och ser normalt ut. Finns det något jag kan göra åt lukten av äpple, eller är det bara att hålla för näsan och dricka? Du tar upp problemet med acetaldehyd i din bok och vad man skall göra för att undvika det, men går det att göra något i efterhand?
Hej Jens,
Det finns två olika äppledofter (gröna och röda äpplen) och de har lite olika ursprung. Vanligast är gröna äpplen och är acetaldehyd som du nämner. Lite kanske kan lagras bort men tyvärr inte så speciellt mycket.
En bättre jäsning nästa gång är lösningen.
Hej Lindh!
Tack för svaret, det är gröna äpplen som är lukten. Vad gäller jäsningen, så känner jag inte till att jag gjort något fel. Det enda felet jag vet att jag har gjort var att utsätta ölet för syre efter att jag tvingades köpa ett fat och en frys samt flytta ölet eftersom glykolkylaren gick sönder i samband med diacetylrasten. Jag hade vid detta tillfälle inte läst hela din bok och insåg inte att fatet var fullt med luft och jag fick dessutom transportera allt med bil till en lokal där jag kunde ha prylarna. Jag kan nog säga att ölen blev ganska omskakad med luft under resan och det tog två dagar innan jag insåg att jag var tvungen att få in kolsyra i fatatet. Hur som helst, mina kollegor som har provsmakat tycker att det smakar bra, men jag är lite mer van öldrickare och har lite svårt för äppelciderlukten.
Det där låter som ganska rejäl misshandel av ölet men dina gröna äpplen kan ha uppstått av för hög initial jästemperatur (pitchade du på 10c eller varmare?), för hög jästemp generellt (lager över 7-10c nnebär alltid en risk för felsmaker), för lite jäst, för gammal jäst, kallkrashad förkultur (dvs under 7c), avsaknad av förkultur, för dåligt med näring för jästen (t.ex. zink), för lite syresättning i samband med pitch (8 ppm är önskvärt) med mera.
Hej Gustav!
I väntan på att min(din) Helles H20 blir klar planerar jag nästa bryggning. Har tänkt mig en ”modern ljus lager”, vilket jag inte testat att brygga ännu. Har noterat att du gått över från WLP838 till Wyeast2206 för dina tyska öl. Skulle du rekommendera samma jäst till modern lager (på citra/Simcoe eller liknande)?
De är väldigt snarlika i smaken (den lilla smak en lagerjäst nu ger) och jag gillar bägge sorterna. 830 och 835x rekommenderar jag med.
Till en modern ljus lager kommer humlen smaka så mycket att jästens smakbidrag inte märks alls så kör den jäst du har.
Tack Gustav! Då vet jag.
Hej Gustav
Har använt endast humlepellets i koket och det blir tämligen grumligt resultat, detta trots humlekorg, lauterhelix och lyckade wirlpools. Dessutom ganska dåligt smakutbyte trots mycket humle. Vet du om det blir bättre resultat för ovan om jag testar att gå över till kottar istället? Du om någon har säkert testat. Resultatet smakar dock bra men man vill ju förbättra sig.
/Henrik
Ditt problem har två olika orsaker. Grumlig vört och/eller grumlig öl kommer sällan från humlen om man inte använder rejält stora mängder. Ofta handlar det istället om proteiner och till viss del tanniner.
Humlesmaken och utbytet i kottar brukar man säga är 10% mindre än i pellets men i övrigt är det mest en smaksak vad man använder. Kottar för romantikern och pellets för de som tröttnat på alla bekymmer kottar för med sig. Jag vet knappt något större bryggeri som använder kottar utan det är pellets som alla använder. Och visst har du druckit bra köpeöl? Färskare humle, ingen humlekorg, mindre oxidering, lägre mängd karamellmalt, korrekt pH är alla faktorer som ger större humlesmak. Börja där istället.
Du hittar ännu mer tips i min bok på sidorna 76-77.
Hej Gustav
Jättetack för återkopplingen!
Ska köpa en pump och köra en lugn cirkulation under slutet av mäskningen för att få en sån ren vört som möjligt innan kokningen. Jag avlägsnar så mycket protein jag kan under tiden strax innan kokningen. Reglerar också PH så den ligger strax kring 5,2. Sen tänkte jag testa cirkulation under wirpoolningen när jag använder lauterhelix och låta humlen sätta sig ordentligt innan tappning. Ska testa med mindre humle och utan korg nästa gång. Tror också att korgen tar bort mycket av humlesmaken. För en välhumlad IPA och färdig öl ca 12-13 liter, kan du ge humlemängd med gram i recept så väljer jag humletyper själv?
/Henrik
1–3 g/l ger ett låghumlat öl med obefintlig till knappt märkbar humlesmak.
3–5 g/l ger ett medelhumlat öl med en viss humlesmak.
6–8 g/l ger ett välhumlat öl med tydlig humlesmak.
9–10 g/l och uppåt ger ett mycket välhumlat öl med kraftig och dominerande humlesmak.
Humlemängden till de olika givorna fördelas traditionellt lite olika beroende på mängd per liter. För låghumlat öl fördelar man merparten till bittergivan och endast lite i smak- och aromgivan.
För medelhumlat öl lägger man 20 % i bittergivan och 40 % vardera i smak- och aromgivorna.
För välhumlat öl lägger man en större del i aromgi- van än i smakgivan, t.ex. 10 % bittergiva, 40 % smak- giva och 50 % aromgiva.
För mycket välhumlat öl lägger man 5–10 % i bit- tergivan, 30 % i smakgivan och resten i aromgivan. Alternativt lägger man i all humle mot slutet av koket när man kommer upp i extrema mängder och moder- nare ölstilar, en metod kallad hopbursting.
Tack Gustav!
Hej igen
Ska inom någon dag tappa öl på flaska. Ang kallkrasha som många akriver om. Om jag ställer ut jäshinken och låter den bli kall ca 0 grader ute nu, då kommer luft att sugas in tillbaka i jäshinken, vilket är en negativ punkt i processen. Tror mig läst detta via dig i faq. Hur ska man kallkrasha?
Tack för att du finns som bollplank!
/Henrik
Hej
Nu för tiden är det svårt att få tag på Starsan i EU, vad kan du rekommendera att använda istället för Starsan?
Tack i förhand
Emil
Starsan är bara jobbigt med alla bubblor. Ingen som bytt till Saniclean byter tillbaka. Saniclean finns inte heller i EU nu eftersom fosforsyra inte anses vara rengöringsmedel utan livsmedelsklassat (tack CocaCola) så köp denna istället: https://shop.humle.se/utrustning/rengoring/desinfektion/chemipro-cip-500-ml
Hej,
Tack för en bra hemsida.
Jag är nybörjare och har precis kommit över ett 50 liters Braumeister och köpt en hel del kringutrustning. Har, som många andra, märkt att trycket i tappkranen inte är det bästa. Ser att du bytt ut din, vart har du köpt delarna? Och vilka delar?
Mvh,
Richard
Hej Richard,
Jag har bytt tillbaka till originalkranen för jag tyckte inte det blev så stor skillnad men däremot var det mycket kladd som fastnade i den större kranen. Originalkranen skruvar jag bort för rengöring nästan varje gång så den håller sig fräsch.
Du behöver en 3/4″ BSP till NPT hexnippel som du får beställa online. Sen går det bra med en standard 1/2-kulkoppling (rostfri) från t.ex. Humlegården eller Biltema. Slangnippel samma ställe. Ska du ha vinkel så är det samma 1/2″ 90-grader.
Hej
Tack för en bra hemsida och fantastisk bok. Har bryggt tre satser nu och inne på den fjärde + köpt massa bra prylar på Humlegården.
Jag har en fråga hur länge en APA håller sig och om den vinner på en kortare lagring?
I ditt svar från 8 april 2019 skrev du att försökte köra 0c helst 7-8 veckor, kan den lagras lite varmare efter det?
Jag har en matkällare 8-10 grader med massor med plats och funderar på om jag ska komplettera med extra kylskåp.
MVH
Martin
En APA har sista förbrukningsdatum på flera år men ”absolut bäst före” några veckor efter den hanat på fat/flaska. Färskare är oftast bättre med allt välhumlat. Första 1-2 veckorna kan smakerna vara lite spretiga, sen blir det bra, och två veckor senare går det utför och blir allt sämre. Om man lagrar i -1c en vecka efter kolsyrat så räcker det för det mesta. Då sjunker jäst och lite proteiner och smakerna blir renare.
För mig är öl ungefär som mjölk, den bör förvaras svalt och mörkt hela tiden för att inte bli dålig. Jag jäser mina öl i 18 eller 8-10c (beroende på ale eller lager), sen på fat och -1°c till det blir en ledig plats i kegeratorn i köket (håller 4-8°C lite beroende på säsong och humör, varmare på vintern). Vissa fat står därför i -1c 1-3 månader, både lagring ocg långtidsförvaring alltså.
Öl försämras snabbt i varmare temperatur (precis som mjölk):
Charlie Bamforth always quotes the number of a factor of 2 for each 10C change in temperature (based on chemical reaction rates). So something stored at 20C will stale 4x faster than something stored at 0C. So, if you expected the life of it to be 4 months in the keg fridge at ~1-3C, then the 20C one would be bad in a month. At 30C (summer?) it would be a couple weeks.
Hej
Tack för snabbt och utförligt svar. Nu fick jag lite att tänka på.
Kanske dags att konvertera frysboxen till – 1 lagring ifall det går att lägga sig precis under nollan – får testa!
MVH
Martin
Skaffa en UT-300 eller Inkbird som styr tempen istället för frysboxar är svåra att få ner till bara -1°c.
Hej
Tack för tipset, se mer om kylning/lagring på slutet av mitt inlägg.
Jag testade att brygga Maxi-BIAB enligt din bok. Det gick väldigt bra men måste passa på att ställa en dum fråga nedan.
Mäskade 22 liter vatten i kastrull med 5 kg malt
Lakade sedan påsen i separat hink med 8 liter vatten och fick ut betydligt ”vattnigare vört”. Kommer dessvärre inte ihåg hur mycket.
Lyckades få ut totalt 28 liter vört (lyckades vrida ut påsen till max… båda gångerna)
Jag måste ställa en dum fråga. Varför laka överhuvudtaget ifall man får plats i kastrullen med rubbet (vatten och malt) från början? Hela vattenmängden får ju då vara i kontakt med malten en hel timme.
Vad är mest optimalt: Mer koncentrerad vört som blandas med ”vattnigare” framlakad vört eller en och samma vört och skippa lakningen?
Köpte följande box på netonnet, I matkällaren där det är 10 grader fyllde jag den men flaskor och fick ner det till nollan! Med UT-300 kan det bli ännu bättre temperaturreglering. Tack för tipset.
MVH
Martin
https://www.netonnet.se/art/hem-hushall/koksmaskiner-koksredskap/kylbox/andersson-kylbox-crx-2-0/227699.13595/
Att mäska med full volym vätska, dvs allt på en gång, ger mindre mängd socker än om du mäskar med halva vattnet och sen sköljer med andra halva och då helst uppdelat i två steg. Det kallas då för att satslaka. Vill man få ut ännu mer mäskutbyte (mash effeciency kan du googla) så är flödeslaking det alla stora bryggerier (förutom i england) använder sig av.
Den främsta anledningen att folk kör Maxi-Biab är för att de har för liten kastrull, inte för att få bättre utbyte för det är redan ganska dåligt med BIAB-metoden jämfört med trekärlsmetoden.
Mest optimalt är en lite tjockare mäsk än BIAB. Tre delar vatten till en del malt är ganska vanligt och sen så lakar man med resterande vatten. Gör man bara 20 liter spelar inte några procent extra malt så stor roll då det rör sig om några kronor men kokar man några tusen liter om dagen i treskift så gäller det att inte slänga en massa socker i papperskorgen.
Tack för snabbt svar! Som vanligt en formidabel förklaring!
Hej,
Jäser just nu en schwarsbier recept från din bok. Pitcha jästen i lördagskväll. Den har hållit drygt 11 grader tills idag är den nere på 10 i hinken. Inkbird utanför inställt på 10. Min fråga är om det är dags för diacetyl rast och vilken temp, eller ska jag stå kvar på samma temp.
Har jäst ut till 1,020 nu.
Ja det är läge att höja temperaturen nu om du inte haft rejält med pigg jäst från start, i så fall behövs inte diacetylrasten.
Hej igen Gustav,
Nu är jag uppe i ett antal lyckade APA-bryggningar med hjälp av din suveräna bok och din löpande support på detta forum.
Tänkte ge mig på att brygga en lager men samtidigt kolsyrejäsa på flaska med lite sockerlag per flaska. Det har blivit mkt lyckat hittills.
* Är det ens möjligt med lager?
* När i processen i så fall?
Tänker mig att möjligtvis tappa upp på flaska efter diatecylrasten (påskyndad slutjäsning) och låta flaskorna stå i rumstemperatur 2-3 veckor innan lagring vid noll grader.
Har du några tips eller är det bara att skaffa fat&Co?
MVH
Martin
Tack för snabbt svar. Nästa fråga har nu kört diacetyl 3dagar. Är det direkt ner i keg eller kyla i hinken först?
Hej
Anledningen till att jag frågar om det är möjligt att kolsyrejäsa LAGER på flaska är att hela jäsprocessen av lager sker vid 10 grader med ett kort avbrott för diacetylrast 15 grader i tre dagar. Efter det följer lagring i 0 grader en månad. Om man kolsyrejäser på flaska blir det ett avbrott i processen när ölen är i rumstemperatur i några veckor innan den lagras kallt igen. Hur känslig är ölen för det ”avbrottet”.
Frågan borde omformuleras : blir det god öl eller är det bättre att tappa på fat, lagra och tillsätta kolsyra?
Man vill ju få det så bra som det är möjligt!
Martin
PS: Tänkte brygga Bavarian Helles från din bok
Hej Gustav!
Tänkte brygga din champagne-öl i mellandagarna. Några frågor om du orkar:
1. 3l förkultur med magnetomrörare på WLP715. ÄR det tillräckligt? Har aldrig bryggt till såhär högt ABV och ej heller med denna typ av jäst.
2. Ska man tänka på något särskilt för att undvika skumkrona? Känns lite bakvänt… Skumma av proteinutfällningar. Fixar maltnotan resten? Försiktig upphällning antar jag.
3. OG 1080 enligt receptet. Den är väl utan sockerlagen då får man anta. Det givna OG och FG ger ABV på ca 9%.
Andra tips?
Hej!
Jag hade tänkt att prima min öl på flaska efter att ha jäst med WLP090. Anledningen till varför jag använder denna jäst är för dess alkoholtolerans, höga flockulering samt tips på ny husjäst på din hemsida :). Just flockuleringen är det jag är orolig över. Kommer jag få någon kolsyra med denna jäst eller är denna rent av olämplig att använda? Jag kommer heller inte kunna kontrollera temperaturen under jäsningen och som jag förstår är den således inte heller lämplig att använda..? har jag fel? Har du någon erfarenhet av att prima med denna jäst? Eller finns det någon annan jäst att föredra? Jag vill ha en så klar öl som möjligt. Det jag tänkte brygga är en DIPA. Alkoholhalt runt 8%. 20l batch. Jästemperatur 18-19 grader. Tänkte göra en förkultur på två förp. Kan tillägga att detta blir min första bryggning.
Jag tror det blir bra och kolsyra kommer du med största sannolikhet få. Som nybörjare skulle jag satsa på en torrjäst som BRY97 eller US05 första gångerna istället för flytande jäst som du behöver göra förkultur till med så stark alkoholhalt.
Hej
Mycket bra Bokat på önskad tid Janne, har den som uppslagsverk och kvällslektyr.
Testade nybörjar apa n, och är nu 6 dagar in på jäsningen.
Jäser i en fermenzilla under tryck, fick aldrig någon storm under jäsningen, och nu har den stannat av på1.018, avläst under 2,5 dygn.
Gjorde en 10 liters sats med 1 påse us05 och syresatte med splash och ruskningar under någon minut.
Fg skall vara 1,010 enligt boken, vad kan va fel.
Tack
Det kan vara en rad olika orsaker men tryckjäsning överlag är skadligt för jästen och kan få den att bli slö. Testa att höja temperaturen några dagar.
Mät fg utan kolsyra och med hydrometer (inget annat).
Hej!
Jag skulle vilja komma i kontakt med dig angående ölprovning.
Tack på förhand!
Hej Gustav!
När man ska pitcha jästen för att jäsa en lager vid 10 grader. Vad skulle du säga är en för hög temperatur att pitcha jästen? Hur kan det påverka slutresultatet att pitcha högre än denna temperatur?
Mvh Marcus
Optimalt är 2-2c under som tänkta jästemp och sen låta stiga till 10c men det är det bara stora bryggerier som orkar göra. Inom 2-3c blir inte jästen speciellt påverkad så 12-13c tycker jag gränsen går. Att pitcha vid 20c och sänka tempen ger ofta väldigt seg jäststart med oxidering av vörten undertiden. Samma med att kyla med kylspiral till 20c, flytta till jäshink och kyla till 10c och sen pitcha. Tanken är god men det tar för lång tid.
En del låter jäsningen komma igång på 20c och sen sänka men det ger en seg jäsning med estrar/fenoler och stor risk för diacetyl pga jäststress.
En bra kylare är viktigt för de finaste lagersmakerna med andra ord. Tryckjäsning hjälper 2-3c som bäst. Inga stora bryggerier jäser över 10c trots att de har tryck pga stora volymer.
Hej Lindh!
Tack för en oerhört bra inspiration med din bok. Jag fick boken i present för ett år sedan. Jag har läst och gått igenom den mer än en gång. Speciellt nybörjare sektionen!
Kände mig redo nu ett år senare och slog till!
Köpten hem ett 10l start-kit med allt man behöver förutom kylspiral.
Valet blev en 10l 5% tettnager pilsner inklusive alla ingredienser
(Lacto, prota, torrjäst) och recept. Så det blev lite hybrid mellan din bok och receptet. (Temp och tid).
Kändes som att allt gick bra.
Jag var överdrivet renlig. Decinf. Kanske i överdrift.
Noterade att koket efter mäskningen (65-66c)och lakning (76c) tog lite lång tid att komma igång.
Det var knappt att det ”kok”-bubbla men jag hade rull på det och temp var över 100c.
Kylningen sen blev isbad i vask ner till 15c. (45min att nå)
Överföringen till jäskärl gick fint.
Enligt recept fylldes det på 2.5L svalt vatten för att komma upp till 10l för att nå 5% alc?
I med jäst på med lock och pitcha.
Har stått i kallförråd 15-16c. Enligt recept rek.17c?
Problemet är nu att jag 24timmar senare står med ett jäskäl där det är 2-3cm ”lager” på botten och ser inte ut som att där är en jäs aktivitet alls!
Jag hoppas att det funkar ändå.
Men känner mig så besviken på nått sätt.
Om det är något jag misstänker så är det fel på termometern som följde med kittet. Eller att jästen var ”död”.
Vad tror du?
Mvh//
(Ps. Jag kommer ge det en chans till oavsett. Kanske då följa din bok helt och hållet då. Ds)
Hej Fredrik, kul att du är igång med bryggandet!
Termometern du fick till stämmer nog inte så bra men säkerligen tillräckligt som nybörjare, troligtvis inget problem.
Kok tar tid att komma upp i för de flesta och själva koket räcker att det sjuder. Tänk fiskögon eller rullande yta, inte golfbollar till bubblor.
Kylning i vattenbad är segt men sällan någon orsak till fel det heller.
Lagerjäsning är inte lämpat för nybörjare då man måste ha bra koll på jästmängd, jästhälsa och styrd temperatur på ca 10c. Att jäsa en lager i 17c kommer mer smaka ale än lager (men kan absolut bli god öl ändå, bara andra smaker).
En bra lagerjäsning bör vara ordentligt aktiv på ett dygn men de flesta hembryggare som använder torrjäst börjar märka första aktivitet först efter ett dygn, ibland två.
Torrjäst i färdiga kit är ibland lite gamla så där kan vara en eventuell felkälla men ruska om hinken lite och vänta ett dygn till så ska du se att jäsningen kommer igång. Annars kan du ställa hinken i 20c så går det snabbt.
Tänk på att jäst gillar stabil temp och inte när det går upp och ner varje dygn.
Lycka till!
Hej!
Tack snälla för ett snabbt svar. Och proffsiga svar!
Okej! Det känns tryggare nu. Tack!
Ja känslan är att termometern visar 4-5grader MER än verklig.
Så det kan ju innebära att allt är de grader svalare.
Så det 2-3cm ”sediment” lagret på botten i jäs-kärlet är normalt? (Förstår om det missuppfattades i första frågan)
Men ale-eller lager kvittar mina smaklökar. Är på på alla sorter och smaker. Dras dock till citrus fruktiga och pilsner smak.
Frukt steget hade jag tänkt ta senare.
Har en lika sats till. Börjar på den om ca två veckor när jäskärlet är ledigt igen.
(Tur att jag lyckades att vara återhållsam och börja med detta kit. Och inte lockades till att gå på en Grainfather 30, inkl. allt, direkt!😂😅)
Tack så hjärtligt ännu en gång!
Mvh//
Sedimentet kallas kalldruv och varmdruv och är proteiner. Sen kan du ha humle i jäshinken också om du inte silat vörten.
Men ja det är normalt med en del sediment i jäshinken.
Hej igen Lindh!
Jag skaka om jäshinken dag två och så fick den stå i 21c drygt ett dygn. Sen började det bubbla dag tre. Dag fyra bubbla det rikligt!
Nu har det jäst i två veckor. Och de sista dygnen har det inte varit någon aktivitet. Så det var dax att tappa det på flaskor.
När jag öppna hinken så möttes jag av skarp ”härlig” öl doft. Ganska mörk doft. På ytan flöt små ”öar” av något? De såg inte äckliga ut eller så. Men inte särskilt trevliga heller.
I med häverten försiktigt och tappa över till tappkärlet. Satte häverten så jag inte skulle få med nått av ”sedimentet” på botten och jag sluta tappa innan de sista decilitern så jag inte fick med nått av det på ytan.
Men med det i tanke så tappa jag första decilitern i ett glas. Dels för ”sköljning” av slangen men även för den första ”luften”.
Då kunde jag inte låtabli utan att ta en smak på det ”mjödet” (Drack inte det).
Och det var gott! Lite mörk smak,Riktigt beska, inslag av knäckebröd men ändå lite söt och ynnest av fruktighet. Ganska tydlig ”mörk” pilsner. Något mittemellan i färg jämnfört med ditt ”smash” pils- lager test.
Kunde inte känna några oangenäma smaker.
Dock en aning jäst smak!? Och en aning ”hetta”!?
Och till min förvåning att det redan var tydlig kolsyra i.
Jag tror jag redan vet svaret. Jag antar att den sista jäst smaken försvinner/lägger sig under 2v flask- kolsyrejäsningen nu?
Men en annan fråga.
Då vår kyl inte var tillgänglig för kall-krasch så uteblev det.
(1-2c enligt receptet)
Får stå ut med ett grumligare öl denna gång.
Men hade det gått lika bra i minus grader ”ute” istället? I spannet 0 till -5? Då har jag även möjlighet att utnyttja en större frysbox?
Tack igen!
Pils- Ale test. Såklart. Jag råka skriva ”lager” där.
Det smakar ytterst sällan jäst om öl så det kommer avta med lagring någon vecka.
Öl på 5% fryser under -2°C så kallare än det är ingen bra idé.
En fundering angående kolsyresättning på fat (19l) gäller en Ale.
Enligt tabeller skall jag ha ca 0,7-0,8 bar för den temperatur jag har i kylskåpet.
Kommer Tycket att sjunka eller är det då en indikering på att fatet/kegen läker eller är det en mättning av kolsyre i ölet?
Hur länge skall man ha då på det rekommenderade trycket ?
Tänkte ändå lagrat det typ 1-2 veckor i kylen innan det blir tappning/avnjutning
Trycket har man på ända tills kolsyresättningen är mättad för att nå rätt mängd co2 enligt tabell och serveringstemperatur. Vill man skynda på kan man kyla mer och kolsyresätta med högre tryck men då finns risk för överkolsyrning.
De flesta ställer in rätt tryck för rätt temp och låter det stå så genom hela serveringen. Brukar vara kolsyrat på en vecka med den metoden ungefär. Jag kör 6-7°C och 1,2 bar ungefär.
Hej! Tack för den perfekta pedagogiska boken jag har köpt, är som ett uppslagsverk. Kör BIAB och gillar dina recept. Men har nu stött på problem med receptet på Imperial stout. Fick OG på 1.070 och jästen är igång, men jag förstår inte det här med 75% av jäsningen vid tillsättning av sockerlagen. När OG blir då 1.033, så kommer sockerlagen in och vad händer då med mätvärdet? Blir lite snurrigt för mig, kommer OG nu att bli 1.091 som det står i recept? Men FG kan väl inte bli 1.019. Känns inte enkelt att förstå. Ursäkta att jag krånglar till det. Hälsningar Mikael S
Hej! Tack för bra bok! Nu börjar garaget ta form och nog att skall det bli ett litet bryggeri där. Men jag måste fråga, vart har du fått tag i din diskbänk och vilka mått är den i? Är på jakt efter en stor diskbänk men de flesta jag sett har en ganska liten diskho.
Allt gott!
Hälsningar Jesper